HERRENS ORD HADE MÄKTIG FRAMGÅNG! (Seger-rapporter från när och fjärran)

FRÅN ÖREBRO FRIA FÖRSAMLING

Ar det befogat med ytterligare en församling i Orebro, finns det sådana som frågar. Andra har helt enkelt fastslagit att vi saknar existensberättigande. Men trots alla mer eller mindre obetänksamma anklagelser från vanmäktiga kristna bekännare, måste vi i uppriktig glädje konstatera att himmelen givit sitt erkännande. ÄAr Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Vi söker icke människors gunst, utan önskar i allt vara vår Herre och Mästare till behag, och vårt stora mål är att Guds folk skall skaka stoftet av sig och resa sig upp från sin träldom, för att bli skickliggjort till verklig andlig tjänst i slutdrabbningen innan skyn brister, och en förlossad skara tågar ur tiden. Vi låter broder

Knut Ringstad berätta något om församlingens tillkomst och om dess verksamhet. AA: de

Hos många gjorde sig längtan efter mer av Jesus gällande. Denna längtan fann icke sin tillfredsställelse i den verksamhet vi då deltog. Det återstod därför ingenting annat för oss än att förlita sig på Ordet såsom det står skrivet. Vi valde därför att gå ut utanför lägret. Till Guds ära kan vi säga, att han har mött oss underbart. Vi började bedja allvarligt om Herrens ledning och kraft, ty vår kraft var ringa. I nära tre års tid samlades vi regelbundet till bönemöten, och Herren mötte med oss och lade nöd på våra hjärtan för de många, som icke känner Frälsaren. I Jesu namn beslöt vi börja offentliga möten. Det första hade vi för något över ett år sedan

i Svenska Frälsningsarméns lokal, då ett tjugotal vänner från Sionförsamlingen i Falköping besökte oss. Arne Imsen var kallad som talare. I detta möte förnam vi Herrens ledning att fortsätta på den inslagna vägen, och sedan dess har vi haft regelbunden offentlig verksamhet. Själar har blivit frälsta, döpta i vatten och fått mottaga ett bibliskt Andedop med tungotal såsom tecken. Flera mäktiga helbrägdagörelseunder har också inträffat, och vi förnimmer, att Herren fortsätter sitt underbara verk. För allt ger vi ära åt vår store Konung.

Broder Arne Imsen har känt Guds kallelse att bosätta sig i Orebro för att bättre kunna tjäna församlingen.

Genom Guds stora nåd har församlingen beretts tillfälle att börja mission i Afrika. Vännerna Margaretha och Gunnar Eklund har antagits som missionärer, vilket framgår av annan artikel i denna tidning. Ingen annan än Jesus skall ha äran.

Man har siat om vår undergång, eftersom man ansett det vara omöjligt att verka utan stöd av något erkänt samfund. Man sade oss, att vi icke skulle få några vittnen m, m., m.m. Ja, försök gjordes även att få möteslokalen stängd för oss. Men vi står i tacksamhetsskuld till Svenska Frälsningsarmén, som icke har låtit sig skrämmas, utan då det varit möjligt beredvilligt ställt sitt tempel till vårt förfogande. Gud skall säkert löna dem för denna kärleksgärning. Under senare tid har vi varit flitiga hyresgäster i Folkets Hus, dessutom har vi haft några möten i Flickläroverkets Aula och i Orebro Arbetarförenings lokal.

Vi är tacksamma för det som sker bland oss, men vi väntar mer från Herren, Vår bön är att Herren må bevara oss i ödmjukhet, så vi förbliver i denna underbara frihet. Allt är möjligt för den som tror.

Donald Bergagård berättar från Richard Winyards möten i församlingen Maran Ata, Oslo.

I den nyfödda församlingen Maran Ata i Oslo har under senare delen av september pågått en serie väckelsemöten med evangelist Richard ‘Winyard från Ameri-

ka som talare. Mötena har hållits i idrottshuset Nordstrandshallen, vilken man hyrt särskilt för denna kampanj. Stora skaror har kväll efter kväll samlats för att lyssna till det frigörande budskapet. De ämnen som behandlats har varit: frälsning, dop i helig Ande, helbrägdagörelse, andebesättelse och frigörelse samt helgelse och Jesu andra tillkommelse.

Det var en rik upplevelse att få vara med i några möten och se vad Guds nåd verkade. Många fick uppleva helbrägdagörelse, frälsning och dop i den helige Ande, vilket de till Jesu ära personligen vittnade om. Särskilt en kväll var det flera döva, som fick sin hörsel igen. En annan kväll då Winyard hade talat om andebesättelse och frigörelse, kom en skara på nära två hundra fram för att mottaga befrielse i Jesu namn. Då de främmande andemakterna drivits ut i Jesu namn, steg lovsångstonerna och jublet mäktigt till Herrens ära.

Vi tror, att den levande tron på de gamla bibliska sanningarna skall bli härligt upprättad bland de kristna i denna sena tid då en oroväckande försiktighet och reservation faktiskt har öppnat vägen för otron. Det är sannerligen på tiden att de kristna nu vaknar upp, slutar med sina lekaftnar och trivselkvällar och i stället samlas till bönemöten, så den helige Ande får makt i verksamheten.

D. B