Församlingar vi kan ansluta oss till (T. B. Barratt i: De kristne menigheter)

F orts. fr. föregående nr.

1. Alla troende tillhör den uni- versella församlingen, som är upp- skriven i himmelen. Ef 3: 14-21.

2. De första kristna tillhörde ock- så en lokalförsamling. Rom 16:16,

Apg 15: 3, 20: 28, 8: 1, 11: 26, Gal 1: 22. 3. Varje kristen bör tillhöra en lokalförsamling, som lever efter

den bibliska mönsterbilden. En så- dan församling praktiserar endast

de troendes dop, bryter brödet,

ombesörjer att de rätta styresmän- nen insättas efter församlingens

behov och står i ett gott andligt

förhållande till de andra försam- lingar, som lever efter Guds ord.

4. I en rätt kristen församling är den helige Ande den drivande kraften. Rom 8: 14, GalS: 18,

Rom 8: 2, 4. Lemmarna är sam- manslutna med kärlekens band.

Apg 2: 42, 1. Joh 1: 7, 2: 10,4: 11. Den är en levande kraft utåt Matt 5: 13-16, och vittnar åt alla håll om frälsningens välsignelser. Den bereder trevnad och uppbyggelse för sina medlemmar och sörjer för deras andliga välfärd (1 Kor 14:

26, 12: 8-10), och hjälper de fat- tiga och behövande inom sin krets.

Som exempel kan 1. Kor 16: 1-4

anföras. Den har omsorg om bar- nen och ungdomen och söker få

dem befästa i Guds ord så det väc- kas lust och behov av att tillhöra

den. Söndagsskolan, barnmöten och religionsklasser användas för att väcka ungdomens och barnens syn på de rättigheter de har i Guds ord. 2. Tim 1:3-7, Mark 10: 13-r6. 5. En rätt kristen församling tror på allt Guds ord, den tror på Jesu Kristi eviga gudom Joh 1: 1 och att han är kommen i kötts gestalt. Joh 1: 14, 1. Joh 4: 1-3. Den tror

på jungfrufödelsen Matt 1: 18,

Luk 1: 34-35, att Jesus var synd- fri och icke hade någon synd i

köttet Hebr 4: 15, 7: 26-28, att hans död var försonande 1. Pet 1: 3, 4, Rom 4: 25 och att han for till himmelen för att bereda rum hos sig Luk 24: 51, Joh 14: 1-3. Där är han vår förespråkare Hebr 7: 25 men kommer tillbaka för att hämta oss Apg 1: 10, 11, 1. Tess 4: 13-18.

6. En rätt kristen församling om- besörjer först och främst att evan- gelium blir utbrett i den egna kret- sen och därnäst hjälper den efter

förmåga till med arbetet i främ- mande land. Den är mer än en

mission. Den är en församling, som tar sig an missionssaken efter att den först har tagit sig an sina egna

angelägenheter. Ju starkare för- samlingen är hemma dess mer kan

den uträtta bland hedningarna.

Alla dess medlemmar har anting- en uppnått helgelsens härliga er- farenhet eller söker de den. Det

samma gäller också dopet i den helige Ande med tungotalet såsom det första yttre beviset Apg 10:46. Den söker att arbeta harmoniskt utan inre strider och att leva ett kraftigt och djupt böneliv. Den

har en stark förnimmelse av värl- dens stora nöd och verkar i An- dens kraft för själars frälsning.

Den är som en oas i öknen, en

levande kraftkälla varifrån ström- mar av levande vatten utgår. Den

är världens ljus och jordens salt. 7. En rätt kristen församling är

vakande och väntar ständigt Kris- ti kommande. Den renar sig själv,

såsom han är ren 1. Joh 3: 3, dess liv är fördolt med Kristus i Gud,

och då Kristus, vårt liv uppenba- ras, då skall och den uppenbaras

med honom i härlighet! Kol 3: 4. En sådan församling har du både rätt och skyldighet att sluta dig till. Om du icke redan

har gjort det, så bör det ske for- tast möjligt, utan hänsyn till de

svårigheter, som måtte uppstå så- som en följd därav och trångmål

du möjligen kommer att få ge- nomgå. Kom ihåg Jesu ord: Den

som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar. Matt 12: 30. Vill du icke bära korset, så

får du heller icke kronan. Var va- kande och trogen mot den san- ning, som Anden har uppenbarat

för ditt hjärta! Det finns många, både präster, predikanter och andra kristna, som har mottagit fullt ljus i denna fråga, och de vet, att de bör ställa sig helt med i deras led som går hela vägen med Gud och för vilka Guds ord är ledstjärnan, men de har prutat av på sanningen och ursäktat sig med många många

svepskäl. De har icke velat ta kor- set på för att gå helt ut på Guds

löften, och de har naturligtvis fått stöd för detta handlingssätt av likasinnade. Men de har förlorat på det! Salig den, som ställer Guds ord

högst och icke mänskliga mening- ar och traditioner. Det är detta

som skall bestå, och den som byg- ger på det, bygger icke på sand,

utan på den fasta klippegrunden!