Genom hans sår ... (forts)

Forts. fr. föregående nummer. Han kunde ha visat dem något

annat också. Han kunde ha upp- enbarat sin överdådiga intelligens.

Det är många i vårt land, som beundrar det, intelligens! När man ser en människa med en hög och bred panna och förstår att det är kraftiga hjärnvindlingar bakom, då anar man att där finns intelligens. Men hur intelligent människan än är så är Jesus och Gud större i förstånd. Men han uppenbarade ej sin intelligens för människorna, talade inte om aU jag vet mycket, jag känner till allt han visade dem såren. Det

finns många intelligenta männi- skor på jorden. De kan vara myc- ket fina och goda människor.

Man skall dock inte bara lära känna människans begåvning utan man skall lära känna människans

hjärta. Det var det, som uppen- barades här igenom såren, hjär- tat.

Det är mycket i människans

ansikte också, som man kan stu- dera. Ansiktet är ju något, som

man iakttar när man möter män- niskor, den där lilla plätten den

ser man, och tänk vad den be- tyder mycket. Det är människor,

som är frimodiga och självsäkra just därför att de ser bra ut. Så finns det andra, som inte ser lika bra ut och de drar sig ofta tillbaka. Det står väldigt litet om Jesu ansikte i Bibeln. I evangelierna får vi inte veta någonting om hurudan hans ansiktsform var. Den enda gången vi får höra talas om hans ansikte är, när han är förhärligad. Då står det att hans ansikte sken som solen när den skiner i sin fulla kraft. Lär- jungarnas uppmärksamhet drogs

inte till hans ansikte utan han

visade dem såren. Såren i hän- derna, fötterna och sidan.

Du vet, att Jesus har sju sår ifrån sitt lidande på jorden. Han har ett omkring sitt huvud. Det fick

han i Pilati palats när krigsmän- nen vred samman en krona av

törnen och trängde den på hans huvud. Då fick han ett sårmärkt

huvud. Så slog krigsmännen ho- nom så att han fick en blodig

rygg, en sargad och blodig rygg.

Allt detta skedde hos Pilatus un- der rättegången och domen. När

han så kom till Golgata fick han fem sår där, och då blir det sju, ett i vardera handen och ett i vardera foten samt slutligen ett i hjärtat när krigsmannen stack in spjutet i hans sida . . Såren han fick hos Pilatus talar om hans martyrlidande, han blev slagen under själva rättegången.

När han sedan kom upp till Gol- gata och fick ytterligare sår ta- lar dessa om försoningslidande.

Jag tror inte att Jesus bar våra lidanden förrän då, när man slog spikarna genom hans händer och

fötter och fäste honom vid kor- set. Han förberedde sig i Get- semane. Han tog kalken ur Guds

hand, fylld till brädden med vå- ra synder. Men han tog inte bör- dan av synden på sig i Getse- mane. Det var endast våndan

för syndabördan han tog på sig där. Han tog den inte heller på sig under hela rättegången, utan han tog den först när han hade

burit korset och när man där- ute naglade honom fast. Och nu

ville Jesus visa Tomas, inte sitt

martyrlidande, utan sitt förso- ningslidande. Han ville visa ho- nom strafflidandet. Därför visa- de han såren i händerna och i

hjärtat. När han visade händerna så innebar det också fötterna, det var samma sak. Men han talade intet om såren runt pannan eller slagen, som han hade fått på sin

rygg. Nej han ville tala till To- mas om att han hade burit hans

synder, att allt var klart nu och att han hade uppstått. Nu visade

det sig att försoningen hade gäl- lande kraft och att Jesus levde.

Segern var nu fullbordad. J ag har läst om hur det var vid Lytzen när svenskarna mötte de östtyska och österrikiska styrkorna där. Den dagen var det en hård kamp och det vanns en oerhörd seger.

Andå såg man över L ytzens slag- fält, där svenskarna fanns, att

flaggorna vajade på halv stång. Varför det då? De hade vunnit seger, men konungen var död! Så

är det inte för oss, vi kan ha fa- nan på hel stång. Ty det är seger

och samtidigt lever vår kung! Han har uppstått ifrån de döda. Det är något förunderligt och härligt med såren. J ag läste en

annons, som var lllsatt av Göte- borgs Arbetareförening år 1932.

Det stod så här: Hinke Berg- gren talar på Heden, onsdag kl. 7

över ämnet: Dansen kring guld- kalven, och så var det något mer,

någon anspelning på den religiösa sången. Så talar efter honom en redaktör över ämnet: Mangs, en

lögnernas apostel. Så långt Gö- teborgs Arbetareförening.

I de dagarna var det även väc- kelsemöten på Heden, och många var de, som kom ditut och fick

möta kraften från såren. Poliser- na sade: Förbrytarna går ut till

Heden och kommer igen som förvandlade människor. Det var flera poliser i Göteborg som fick vita handskar, ty de hade ingen att taga fast och åtala under en viss tidsrymd. Busarna hade blivit

frälsta på Heden. Då hittade Hin- ke Berggren på att han skulle gå

på Mangs möte en kväll och tog sekreteraren med sig. Så sjöng Mangs en sång, som vi också ofta sjunger, och i en av verserna står det så här: De få bo i såren. Då sade Hinke åt sekreteraren: Hörde du, att den dåren sjöng, att de får bo i såren? Mangs sjöng en gång till att de få bo i såren. Då sade Hinke: Hörde du, han sjöng en gång till att de få bo i såren? För tredje gången tog Mangs om strofen: De få

bo i såren. Och än en gång vän- de sig Hinke till sekreteraren för

att säga, Nu sjöng dåren en gång till … - mer hann han aldrig säga, ty sekreteraren hade rest sig

och gått fram, ty han ville ock- så bo i såren. Det är härligt att

få tala om det här, det fröjdar

min själ. Tänk att det finns nå- got sådant som Jesu sår.

När Tomas såg Jesu sår, då överväldigades han. Det är svårt att få oss överväldigade. Vi är så där lagom, det är ganska dåligt ställt och uselt med oss ibland. Tomas blev överväldigad och han utropade: Min Herre och min

Gud! Det var en oerhörd be- kännelse. Han sade inte endast

Herre, utan min Herre. Han sa- de ifrån den här stunden: Nu

har du mig, Jesus, du vet att det har varit dåligt sista tiden, men nu får du mig hel och hållen.

Det är fint när det blir överlå- telse. Dessutom sade Tomas nå- got, som sällan står i Bibeln i

förbindelse med Jesus. Han sade: Min Gud! Han såg Jesus som

sin Gud. Han förstod nu att den- ne Jesus, som han hade framför sig, sårmärkt, snart skulle lämna jorden och fara till himmelen och intaga sin plats där. Han skulle ha de sårmärkta händerna, ja, hela sin sårmärkta lekamen med sig dit. Då förstod Tomas att nu kommer det att gry en ny

tid, det kommer att bli något un- derbart efter det här

Så kommer Jesus till himme- len. Han har nu fullgjort upp- draget och står inför Guds an- sikte. Jag skulle tro att det ut- spelar sig något samtal mellan

Fadern och Sonen. På Jesu för- härligade kropp var märkena

kvar. J ag tror att det flammade

och lyste av ärren, som Jesus ha- de, ty de var det underbaraste av

allt. När Gud såg på honom och såg märkena sade han troligtvis: Nu överlämnar jag den Helige Ande åt dig.

Jesus hade fått den Helige An- de vid Jordan. Han blev mäktigt

smord och därför gjorde han sto- ra under och tecken under sitt

jordeliv. Men nu fick han Anden

på ett nytt sätt. Gud överlämna- de den Helige Ande i Jesu ge- nomstungna händer. Nu skulle

det fullbordas, som Johannes dö- paren hade sagt vid J ordan:

Han skall döpa eder i Helig An- de och eld.

Profeterna hade forskat i detta, J oel hade sagt så här: I de

yttersta dagarna skall jag ut- gjuta min ande över allt kött.

Det var Guds budskap genom profeten Joel hundratals år innan J esus kom. Han hade forskat i

detta och trängt in i Guds pla- nering, han såg kommande ande- utgjutelse. Jesaja var också en

profet, som trängde in i Guds planering och såg där försonaren. Men nu var det fullbordat, nu

var försoningen utförd. Nu skul- le det, som Johannes sade full- bordas: Han skall döpa i Helig Ande och eld. Och så lämnade Gud gärna den Helige Ande i J esu händer. Då skedde det, som

Petrus säger: Sedan han av Fa- dern hade undfått den Helige

Ande har han utgjutit vad ni här sen och hören. Då flammade och for eldstungor i luften över lärjungarnas huvuden. En ny tid skulle gry. Det kunde inte ske i gamla förbundets tid. Då lät Gud Anden falla över en och annan,

men nu skulle den göras tillgäng- lig för alla och i en större om- fattning. Anden skulle inte bara

komma en och annan gång, den skulle komma för att för alltid bliva kvar på jorden och hjälpa lärjungarna att fullborda Jesu uppdrag. Halleluja!

Det finns en väldigt betydelse- full himlakropp i rymden, den

heter solen. Det sägs av någon astronom att i solens inre är det

omkring 20 miljoner grader Cel- sius. Där klyvs atomer liksom

man klyver ved en kall vinter- dag, när det är slut på veden i

huset. Där i solen klyvs atomer och värmen stiger. Dessa atomer,

som annars skulle vara så för- ödande. Vet du varför de inte är

förödande, jo, därför att runt so- len finns ett hölje, som har kaps- lat in hela solen. Detta hölje bru- kar kallas solkoronan. Det är

vattendimma, som ligger runt so- len och avdämpar denna våldsam- ma hetta, som finns i solens inre.

Om denna solkorona vore borta ett ögonblick då skulle allting på jorden brännas. Då blev det en stor universell eldsvåda. Men

nu har Gud höljt solen i en ko- rona, som skyddar från den star- kaste hettan. All ting här nere le- ver av denna ljuvliga värme, som

strålar igenom solkoronan. Så är det med Jesu försoning, den är solkoronan omkring Guds härlighet, annars skulle vi brinna upp, men nu kan vi få uppleva verklig välsignelse från Gud. När jag mötte denna härliga försoning, blev jag en ny män- niska, en ny skapelse. När detta

skedde, då förändrades också

Gud för mig. Jakob säger visser- ligen att hos Gud finns ingen

växling av ljus och mörker. Han är sig lik i alla tider. Men just i

försoningen blev han för oss an- norlunda än han hade varit fö- rut. Skulle det vara underbart att

ha ett möte på Sinai och predika:

Ni är alla lagbrytare, ni är fär- diga nu. Nej, det vore inte un- derbart. Nej, nu är det solkorona

runt den helige Guden. Det är J esu verk på Golgata, såren. Det är väldigt underbart. Då kan man få uppleva vad profeterna säger. Anden faller på oss. J a, Han,

J esus, var sargad för våra över- trädelsers skull och slagen för vå- ra missgärningars skull, näpsten

var lagd på honom för att vi skulle få frid och genom hans sår

äro vi helade. Där har du käl- lan till möjligheterna på alla om- råden, möjligheterna för din själ

när det gäller syndernas förlåtel- se. Och är du en riktigt djupt

fallen syndare så räcker det inte med syndernas förlåtlese, utan då

behövs det en helbrägdagörelse- akt för dig.

Gud kan göra alkoholister hel- brägda. Det gör han igenom Jesu

sår, de är källan till det. Och när sjuka för övrigt blir helade, då är det genom Jesu sår. Det blir aldrig någon människa gjord frisk annat än genom Jesu sår. Men det behövs kanaler, naturligtvis.

På de sjuka skola de lägga hän- derna och de skola då bliva fris- ka står det.

De sjuka skall kalla på för- samlingens äldste och dessa skall

smörja med olja och bedja trons bön och då skall de sjuka bli friska. Men detta är endast en

kanal. Själva källan är såren, så- ren, som Jesus fick på Golgata.

De är hälsokällan för oss. O, vad det är underbart att uppleva att man blir helad igenom Hans sår när man är sjuk. J ag tror att all t,

som vi upplever sker igenom J e- su sår. När det blir riktigt här- ligt tror jag att vi inte behöver

smörja med olja och lägga hän- derna på de sjuka. Då göres de

friska direkt, igenom tron. Då

kan man sitta och lyssna och un- der det att man lyssnar så sker

undret. Ibland har jag sett och

upplevt att sjuka har blivit hela- de under det att vi haft bröds- brytelse. Det är viktigt att få se

dessa Jesu sår. När Paulus predi- kade i Galatien, målade han Kris- tus korsfäst för dem. Han tappa- de aldrig bort såren, utan han

förkunnade, den korsfäste, och medan han förkunnade honom

undfick dessa nyfrälsta männi- skor Anden. Där under hans pre- dikan talades i tungor, där upp- levde man Gud. Och under det

att han målade Kristus korsfäst,

så att de såg hans sår, då uppen- barades kraft till sjukas helande

och kraftgärningar följde. Detta skedde genom såren, det blev gripbart och man fick tag om det. Denna sårmärkte Jesus är väldigt underbar. Det står om himlen att när Johannes fick se honom där, då såg han honom emellan tronen och de äldste. Det fanns tre viktiga faktorer där,

tronen, de äldste och de fyra vä- sendena. Men mitt emellan detta

såg Johannes att lamm, som såg ut som hade det varit slaktat. Det

var Han, som hade sår ifrån Gol- gata.

Det finnas andra också, omta- lade i Bibeln, som har sår. Det

står ju om vilddjuret att det fick ett sår. Det hade sju huvuden och så fick det ett dödssår i ena huvudet. Det var inte svårt att se att det inte var Jesus, denna Antikrist. Ty Jesus visar oss inte något sår han har i huvudet, utan

han visar oss såren han har i hjär- tat , i händerna och fötterna. Hal- leluja! Och nu såg Johannes att

detta lamm stod mitt i Guds himmel. Det säger mig att han skall vara i mitten även bland oss. När han har fått platsen mitt i härlighetens himmel, då borde han få det här också. J 0- hannes fick se honom där, efter det att han fått se en märklig bok. Denna bok hade han gärna velat läsa i, men den hade sju insegel, och det var ingen, som hade värdighet att öppna den för att få se vad komma skall här näst. När Johannes fick

se denna bok och hörde att ing- en var värdig att öppna den, grät

han bittert, står det. Då fick han höra en röst, som sade: Lejonet

av Juda stam, telningen från Da- vids rot, Han är värdig att bryta

den. Och när han vände sig om fick han se detta slaktade lamm, och det tog boken och bröt dess

insegel. Och så fick Johannes föl- ja med och se vad den yttersta

tiden skall bjuda på. Det var en kväll som jag hade gått hemma i lägenheten fram och tillbaka och klagat högljutt och bittert. J ag sörjde över att de t var så litet öppet i ordet för

mig. Sedan gick jag till vårt tält- möte som hölls omkring tre- fy- rahundra meter bort. Medan jag

gick där på gatan öppnade sig ordet för mig på en gång. J ag

hade tänkt på Uppenbarelsebo- ken och tyckt att det skulle vara

intressant att få den öppnad ge- nom Anden. Plötsligt skedde det.

Och medan jag gick där till täl- tet upplevde jag så mycket, så

det kan ingen människa ana.

Hade jag tänkt på alla tolkning- ar jag hört av andra, skulle det

inte öppnats på det sätt som det gjorde. Det kom från Gud. Tänk, det står att Jesus bröt först insegel och när han brutit dessa

sex insegel gjorde han ett uppe- håll. Under uppehållet gick han

runt på jorden och satte insegel på vissa människor. Efter det fick

J ohannes se en stor skara som ing- en kunde räkna. Det är den skaran

vi skall vara med och vinna. J e- sus gick omkring och märkte alla

dessa. Han visste, att nu skall det bli farliga och svåra tider. Då satte han sitt sigill på dem som hörde honom till. Det innebär, att dem får ingen annan röra. De är hans egendom. Det var en väldig skara, som

hade tvagit sina kläder i Lam- mets blod. Jag tycker inte om

något annat evangelium, än det

som är doppat och dränkt i Lam- mets blod. Ty det är det riktiga

evangeliet. Skaran bestod av dem som hade tagit emot detta blod- dränkta evangelium och blivit

frälsta genom det. Dessa, som ha- de kontakt med såren. Det var

en stor skara. Nu blir det nöd- tidens väckelse snart. När det

brakar loss igen mellan öst och väst och den första atombomben

faller. Då skall du tro att in- seglen brytes med hast. Då går vi

in i en tid, då Gud skall lära jor- dens innebyggare, att han skall

frälsa genom nöd. Gud har me- del. Får han inte frälsa i välfärds- tider tar han till nöden, för att

rädda själarna. Samtidigt utgjuter han sin Ande. Då skall du få se

många komma och mottaga fräls- ning. Det skall bli skördetider

för Guds rike. Då gäller det att

förstå sig på honom från härlig- hetens himmel, S0111 bär märken

från jorden. Han bär sårmärkena ända in i himmelen. Halleluja! Denne härlige Jesus!