Glädjens budskap

1 kännen ju vår Herres, Jesu Kristi nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull,

på det att I genom hans fattig- dom skullen bliva rika.

Jesu födelse är julens stora bud- skap och det är historiens största

och mäktigaste tilldragelse. Hän- delsen i den lilla staden Betlehem

i Judeen för snart två årtusenden sedan, berör människor av alla raser och nationer, släktled efter släktled. Redan på fallets dag, när de första människorna fallit i synd, gav Gud löftet om en Frälsare, och detta löfte bars sedan vidare århundraden efter århundraden av

heliga Guds män som var inspire- rade av Anden. Profeten Jesaja

var en av dem som förutsade Gudasonens kommande till en mörk och syndbesudlad värld,

och vi läser därom i hans välkän- da profetia: Det folk, som vand- rar i mörkret, skall se ett stort

ljus. Ja, över dem som bo i döds- skuggans land skall ett ljus skina

klart. Nog för att människor kan ge löften utan att infria dem, men så är det inte med Gud. Nej Guds ord och löften kan aldrig svika. Vad han har lova t det håller att lita på, pris ske hans härliga

namn. Den Frälsare, som han lo- vat skulle komma, han kom. Apos- teln Paulus säger med tanke på

detta: Men när tiden var full- bordad, sände Gud sin Son, född

av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt. Redan vid sin födelse fick vål' Frälsare stifta bekantskap med armod och försakelse och detta

kom också att följa honom un- der hela hans verksamhet på jor- den. Där i krubban i stallet VI- lande på hö och strå finner vi

honom, som är Guds härlighets återsken och hans väsens avbild. Av kärlek till det i synd fallna släktet hal’ han lämnat sin plats i den himmelska härligheten och

kommit ner till oss föl’ att åter- lösa och frigöra. JESUS KRIS- TUS var till i Gudsskepnad men

räknade icke jämlikheten med

Gud såsom ett byte, utan utblot- tade sig själv, i det han antog

tjänareskepnad, när han kom i människogestalt .

Evangelisten Johannes benäm- ner honom för Ordet och säger:

Genom det har allt blivit till, och utan det hal’ intet blivit till, som är till. Det ingick i Guds plan att Jesus skulle födas i fattigdom och ringhet. Det heter i Hebreerbrevet 2:7 En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men

krönte honom sedan med härlig- het och ära och satte honom till

herre över dina händers verk.’~ Han blev fattig för vår skull så att vi skulle bli rika för tid och

evighet. Tänk vilka stora rikedo- mar som kommit oss till del ge- nom Jesus. Ara vare Gud! Det

som synden hade utestängt oss ifrån det öppnades för oss på nytt och vi har nu tillgång till

den himmelska världens alla and- liga välsignelser. O, vad jag är

glad och tacksam till himmelens Gud att han har sänt oss sin egen son så att varenda en som vill, huru snärjd och fången i syndens järnbojor han än må vara, kan få uppleva frigörelse och förlossning.

Det heter att för fattiga förkun- nas glädjens budskap. Det var

några enkla herdar därute i trak- ten av Betlehem som först fick

höra den glada nyheten att Jesus val’ född. När ängeln plötsligt up- penbarade sig blev de mycket för- skräckta, men ängeln sade till

dem: Varen icke fö·rskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Sedan herdarna besökt stallet och själva sett Jesusbarnet fanns det ingen rädsla längre hos dem. Nej all fruktan hade fått ge vika för mötet med Jesus. Glada och lyckliga prisade och lovade de

Gud när de återvände till sin ar- betsplats igen.

Budskapet om Jesu födelse är ett glädjens budskap. Att så

många i dag bär på sorg, miss- räkningar och förtvivlan, beror

på att de inte lämnat rum för Jesus i sina liv. Synden är en fruktansvärd makt som skapar sorg och disharmoni, men när

Jesus får komma in och bli härs- kare på hjärtats tron drivas syn- dens härar på flykten.

Det är inte Guds mening att någon av oss skall leva ett tomt glädjefattigt liv i syndens tjänst,

utan hans vilja är att alla männi- skor skall bli frälsta.

Jesu kommande öppnade så att säga vägen till den stora glädjen.

Tiden före jul är man så uppta- gen med materiella förberedelser

i hemmen. Man spar ingen möda för att högtiden skall bli så

givande som möjligt i yttre av- seenden, men tyvärr glömmer

mången honom va,rs födelse vi firar. Och han, som skulle vara medelpunkten i allas julfirande, får ofta stå där utanför. Orden i julevangeliet Det fanns icke rum, äger ännu sin tillämpning. Man har inte rum för Jesus. Att fira jul utan Jesus är ingen riktig jul. Det väsentliga fattas. Det hjälper inte hur man söker göra det bästa åt julfirandet med yttre arrangemang. Utan Jesus får julen inte sitt rätta värde, sin glans och sitt innehåll. Det är först när Jesus, Frälsaren och Vännen får komma in i hjärta och hem, och giva av sin frid och sina välsignelser, som det bliver riktig julhögtid. Jesus är Guds stora julgåva till

dig och mig, och må vi med apos- teln Paulus uttrycka vår tacksam- het med orden: Gud vare tack

för hans outsägligt rika gåva!

Min käre vän och medvandra- re som ännu är främmande för

Jesus och hans underbara fräls- ning. J ag vill mana dig ge rum

för Jesus i ditt liv. Med Jesus i centrum kan du fira en god och välsignad julhelg. Ja hela ditt liv får en ny och skön gestalt.