Göteborgsposten, Expressen och Vår Tro

En stor profet har uppstått i

Norge, med, som han säger, him- melsk dynamit i fickorna. I hans

möten talas det i tungor, dansas

rock o.s.v. enligt uppgift i pres- sen. Sedan förbud utfärdats för vi- dare möten i Norge, ämnar han

söka sig till västra Sverige. Det är viktigt för Guds folk, att inte glömma ett viktigt Jesus-ord: ‘av deras frukt skolen I känna dem’.

Det är tidningen Vår Tro, för- samlings bl ad för Smyrnaförsam- lingen i Göteborg, som med dessa

allvarliga ord manar Guds folk till vaksamhet. Onekligen är det nödvändigt att vara vaksam mot

alla förrädiska och förklädda reli- giösa företeelser i tiden, men det

bör väl vara klart för alla läsare, att man icke kan använda lögnen i sitt försvar för sanningen. De oroväckande uppgifterna om den store profeten, som ämnar söka sig till västra Sverige, har lämnats av

pressen, och då, så resonerar tyd- ligen Vår Tros medarbetare, är

sanningshalten garanterad. Ocen- surerat låter tidningen sin läse- krets svälja vad en världslig dags- tidning har serverat om en väckel- sepredikant från Norge. Lögnen

blev icke sanning därför att den vidarebefordrades av ett blad med

kristen etikett. Tidningen vill tyd- ligen varna församlingens med- lemmar i god tid, så att de hinner

försätta sig i säkerhet och riktigt stålsätta sig om de skulle känna sig frestade att gå och lyssna på vad mannen i fråga har att säga. Är

icke detta ett uttryck för förmyn- darskap? Av deras frukt skolen

i känna dem!

Jag kan lugna läsarna på väst- kusten med att , Vår Tro har haft

Göteborgsposten som informa- tionskälla, och det säger väl en hel

del om vederhäftigheten. I Göte- borgsposten för den 22 januari

finns nämligen en artikel om Hen- ry Mansika och hans verksamhet i

Vestby i Norge, och det är denna tidnings vokabulär, som Vår Tro återger. Nu finns det väl knappast några vakna läsare, som tar Gp:s nyhetsförmedling från dånande väckelsemöten på verkligt allvar. Den är tyvärr alltför tendensiös

och färgad av tidningens antikrist- liga ande. Att Gp skulle kunna

skriva något positivt om verklig

väckelsekristendom, kan man na- turligtvis icke förvänta. Men man

borde kanske kunna kräva så stort ansvar aven skribent att han icke söker krydda sina underrättelser med direkta osanningar. Räcker det med enbart säljande reportage? Bör det icke vara saklighet också. Gp:s vapenbroder i Stockholm, Expressen, fann saken intressant

och värt ett reportage. Den aktuel- le mannen, Henry Mansika, hade

nämligen kommit till Sverige, men

icke såsom rymling. Han var näm- ligen kallad hit för en mötesserie

i t.lrebro Fria Församling. Han kom till t.lrebro och Expressens platsredaktör gjorde ett referat

från ett av hans möten. I det mö- tet meddelade jag offentligt att

Gp:s påståenden om mötesförbud

för Mansika saknade verklighets- underlag. Expressens utsände om- skrev därför - utan att bekräfta

eller dementera - Gp:s uppgifter. Påståendet om mötesförbud stod alltså kvar. Då inträffar det

märkliga i saken Smyrnatidning- en, pingstorgant Vår Tro, skyndar

till Göteborgspostens och Expres- sens hjälp för att bygga ett till- förlitligt försvar mot hotet från

väster. Tidningen gör antydningar

om att den har följt Jesu anvis- ningar då den sökt dölja sig bak- om uttalanden, som två dagsorgan

gjort om ett enkelt Herrens vittne.

Det är ju Göteborgsposten och Ex- pressen, som står för påståendena

om vad som har förekommit i mö- tena. Fäster verkligen Vår Tro så stort avseende vid vad dessa två

tidningar skriver om väckelsemö- ten, att bladet finner det vara för- enligt med sina ideal att öppna

sina spalter för deras utlåtanden och ge dem rang och värdighet

som bedömare av andliga företeel- ser? Vad är det för sällskap Vår

Tro har hamnat i? Vilka källor öser tidningen ur? Det hela verkar

grumligt. Trion Expressen, Göte- borgsposten och Vår Tro går allt- så till gemensam aktion och vill

skydda oss för falska profeter. Ar det en tillfällighet? Eller är det ett

uttryck för viss intressegemen- skap? Vår Tro har möjlighet att dra sig tillbaka från sin vanhedrande

position genom att snarast demen- tera dessa lögnaktiga påståenden,

som den okritiskt vidarebefordrat

och sluta upp med att sprida fal- ska rykten om vittnen, som Her- ren synbarligen använder. Vi vän- tar därför en dementi. I brev har

nämligen lensmannen i Vestby på min skriftliga begäran meddelat att polisen icke har utfärdat något mötesförbud för Mansika. Det är

gripet ur luften. Polisen har näm- ligen icke haft något med saken

att skaffa. Göteborgstidningens

medarbetare vägrade att demen- tera sina uppgifter, varför jag

gjorde skriftlig förfrågan till po- lismyndigheten på orten och fick

klart besked om det verkliga för- hållandet. Broder Henry Mansikas

besök var till rik välsignelse för oss. Vi är mycket tacksamma för det Gud fick göra genom honom. Någon rockdans har givetvis icke

förekommit, men däremot har brö- der och systrar döpts i helig Ande

och flera kan vittna om mäktiga helbrägdagörelseunder. På annan

plats i denna tidning kan våra lä- sare ta del aven broders vittnes- börd om återvunnen hälsa.

Arne lmsen