Beklädda med kraft

Var är kraften? Den frågan kan man ha rätt att framställa till kristenheten i vårt

land, som just nu otvivelaktigt be- finner sig i ett andligt krisläge. Frå- gan gäller naturligtvis den helige

Andes kraft. Det finns många som inte tycks förstå detta läge, ty man

talar så mycket om de goda kraf- ter man har till sitt förfogande i

verksamheten. Många församlingar

börjar mer och mer likna idella fö- reningar och klubbar. Den kristna

verksamheten har för många blivit en hobbyverksamhet. Man går till

mötet eller kyrkan om det är ord- nat något trevligt eller något kul

för ungdomen i ungdomsvåningen. Det är en rätt så vanlig förteelse

på sina håll, att ungdomen på lör- dagskvällen har möte för sig själv

medan de övriga gamla vänner- na är samlade till bön. Det verkar

nästan som om bönemötet bara bli- vit en formsak. När man sedan

samlas till offentligt möte får det karaktären aven uppvisning och

ett framträdande efter ett väl ut- format mötesprogram utfärdat av

en specialkommitte. Guds försam- ling har i många fall blivit en plats

för egna intressen och ideer, där Je- sus Kristus får nöja sig med att

komma i andra hand. Gud har bli- vit redskapet för lärjungens vilja,

i stället för att lärjungen skulle va- ra redskapet för Guds vilja. Hur

vågar man? Hur kan man? Hur djupt sover man? Vem eller hur

många skall vakna upp ur den and- liga försoffningen innan det blir

försent? Här har vi, som Ordets förkunnare, ett oerhört ansvar. Guds ord visar ju oss tydligt och klart nödvändigheten av att vara beklädda med Andens eld och

kraft. Det räckte inte för lärjungar- na att de hade varit med Jesus då

han vandrade omkring här på jor- den och gjorde under. Då han läm- nade dem och gick till sin Fader i

himmelen, förbjöd han dem stränge- ligen att verka för honom innan de

hade undfått Andens kraft. Där- för bjöd han dem att stanna In-ar

i Jerusalem till dess att de, från höjden, blivit beklädda med kraft. Först efter pingstdagens upplevelse

då de alla blev uppfyllda av he- lige Ande, hade de rätt och möjlig- het att verka för Guds rike. Då de nu förkunnade evangeliet

i Andens kraft fick de se att Her- ren verkade med dem och stadfäste

Ordet. Människorna kom till kän- nedom om sin synd, ty Anden över- bevisade dem. Då frigörelsen s och

försoningens budskap förkunn ades

kunde man ta emot syndernas för- låtelse genom tron på Jesus. Mång.l

döptes i vatten och helig Ande, t a- lade nya tungomål och profetera- de. Skaror av sjuka blev underbart

helbrägdagjorda. Många teckm

och under gjordes genom apostlar- na. Ar du enig med mig då jag sä- ger: den sortens revolutionerande

verksamhet behöver vi mer av i vårt land? Det är ingen brist på möten, kyrkor, lärare, teologer,

predikanter och mångahanda verk- samhet, nej, men det är brist p3.

Andens eld och kraft. Det räcker inte med teorier 0111

vi inte har den överbevisande kraf- ten. Det är en bild som talat till mig

många gånger: Om en polis skall kunna uträtta något i trafikvimlet, så hjälper det inte med att han en·

dast har skriftlig auktoritet, hem- ma i skrivbordslådan, att dirigera

trafiken, om han inte samtidigt är klädd som reglementet före- skriver. Om han är såsom en

vanlig människa har han inget att säga till om och kan inget

uträtta. Om inte vi, som en- skilda och församlingar är bekhd- da med Andens kraft som Ordet

säger, har vi ingen auktoritet i an·· devärlden och kan inget uträtta där som Guds redskap. Icke genom någon människas styrka eller kraft

skall det ske, utan genom min An- de, säger Herren Sebaot. (Sak.

4:6) Men när den helige Ande kommer över eder, skolen i undfå

kraft att bliva mina vittnen .. sa- de Jesus. (Apg. 1 :8).

I avfallstider söker man att själv skapa auktoritet, inflytande och stämning genom yttre glans, själiska

ritualer och former. Katolska kyr- kan ligger långt framme i dessa

ting med Svenska Kyrkan mycket

nära i sitt släptåg. Det är dook kus- ligt att konstatera att många fl’i- kyrkoförsamlingar alltmer går in

för att likna och efterapa dessa kyr- kors former och ritualer. Man kom- mer därmed längre och längre bort

från Ordets mönsterbild. Den gu- domliga enkelheten är på avskriv- ning. Andligt avfall tar sig många

uttryck. Många ting kunde näm- nas i detta sammanhang men detta

kan vara nog denna gång. Om vi än har sett hur det andliga avfallet har trängt fram och banat väg för världslighet och otro de senaste åren, så har Herren Jesus varit i förbön inför sin Fader för den återlösta skaran. Nu har vi fått höra Herren tala igen. Gud går de vägar han fordom gick och han

går nya vägar. I denna sena mi d- nattstid ljuder signalerna skarpa

klara, väckande, frigörande, vägle- dande och uppbyggande. Ett and- ligt hus skall byggas upp för Her- rens härlighet .. Vakna upp, vaJkna

upp, ikläd dig din makt, o Sion;

ikläd dig din högtidsskrud, Jerusa- lem, du heliga stad; ty ingen oom- skuren eller oren skall vidare kom- ma in i dig. Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusa- lem; lös banden från din hals, du

fångna dotter Sion. (Je. 52:1, 2). Guds församling är platsen där hans härlighet och kraft skall vara verksam till hjälp för syndiga och lidande människor. Herren vill

upprätta sin härlig;het och ära i för- samlingen. Vill du vara med och

göra en insats? Giv dig helt åt Gud! Han vill bekläda dig med sin kraft. Tro inte att det är överandligt och högmodigt att bedja om Andens kraft och nådegåvor. Bibeln säger, att vi skall vara ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största, (1 Kor. 12 :31 ) framför allt profetians gåva. (1 Kor. 14:1). - när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos

eder skola överflöda, hava försam- lingens uppbyggelse till mål. (1

kor. 14:12).

Den församling som saknar An- dens kraft och förbliver i den ställ- ningen äger inte existensberätti- gande. I stället för att stå där fylld

av Guds härlighet och ära, befin- ner den sig nu i ett tillstånd som

drager vanära över Guds verk.

Gud bär inte skulden. Overge där- för bekvämlighet och slöhet och

vakna upp till rätt nykterhet så att i kunnen bedja. Ty den som beder han får. - huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig Ande åt dem som bedja honom.