Klicka på Bläddra i PDF ovan för att läsa.
Till RADIONAMNDEN, S T O C K H o L M
T orsdagen den 1 februari förekom i TV:s Aktuellt ett pro- gram om den amerikanske evangelisten Richard Hansen. Pro- grammet har väckt · ber<ittigad indignation i vida kretsar och
ger mig orsak att till Radionämndens prövning, framföra klago- mål över programledningens handlingssätt.
Den intervju med Örebro Fria Församlingens gäst som låg till grund för de två övriga inslagen, hade kommit till efter starka försäkringar från TV:s distriktschef .i Örebro om att det för H ansen endast gällde att för TV -tittarna besvara två personliga jrågor om sin omvändelse. Dessutom skulle undertecknad i några
meningar berätta vad jag hade bevittnat under Hansens prediko- resa i Sverige. Hansen låter sig av princip aldrig intervjuas och
eftersträvar ingen publicitet kring sin verksamhet. Då TV:s
önskemål framfördes till honom, var han därför mycket reser- verad men ställde sig efter många invändningar till förfogande.
Ingen av oss visste nämligen annat än att programmet skulle få tala för sig själv. Hade det funnits anledning att misstänka att den aktuella intervjun skulle stympas och inramas av tvetydiga expertutlåtanden och tendentiösa demonstrationer, hade vi aldr.ig medverkat i programmet. TV-ledningen förteg sina verkliga
avsikter och utnyttjade intervjun på ett för Hansen mycket för- nedrande sätt. Jag kan icke finna annat än att vederbörande
tjänsteman visat prov på bristande omdöme.
Om programledningen ansåg det nödvändigt komplettera inter- vjun med expertttttalanden om de företeelser, som orsakade ra- baldret kring H ansens person här, så kunde detta skett på ett
smakligare sätt. Amnet blev mycket ensidigt behandlat. En läkare är väl trots allt ingen auktoritet på troslivets område. Den undergörande tron har sin förankring i Bibeln, varför det borde ha varit lika naturligt att låta en teolog och bibeltroende kristen komma till tals. Psykiatrikern sökte ge en förklaring till de psykologiska fenomenen i samband med stigmatisering men kom till slutsatsen att det här icke var fråga om stigmatisering i vanlig mening. Vem har för övrigt sagt något sådant? Den problemställningen var konstruerad och hörde strängt taget icke hit. Läkaren menade emellertid att två alternativ var möjliga.
Antingen var det fråga om bedrägeri eller också mirakulösa fö- reteelser, som icke kunde ·vetenskapligt förklaras.
I det sista inslaget fick en illusionist visa hur den i läkarens
anförande tänkta bedragaren kunde gå till väga för att fram- kalla kors i pannan och olja i händerna. Jag kan icke finna
annat än att programledningen måste förstått att detta inslag skulle komma att såra de människors känslor, som änmt har kvar tron på en undergörande Gud. Hallåmannens försäkringar om att det icke fann s anledning att misstänka Hansen, har här mindre betydelse, ty misstanken var redan uttalad av läkaren
och blev mycket starkt understruken genom det sista program- inslaget. Var det icke lika självklart för programledningen att
objektiviteten kräv de en lika stark understrykning av det andra alternativet läkaren satte upp. En kort bibelkommentar hade gett en mycket värdigare avslutning och förmedlat en sannare kunskap om de ting det här gäller. Programmet var enligt min mening tendentiöst. Avslutningen v ar ett flagrant förlöjligande av H ansen eftersom den gav det intrycket att han kunde vara eller troligen var en trollkarl. Örebro den 3 februari 1962.
FINN ARNE IMSEN Pastor.
- Share on Twitter
- Share on Facebook
- Share on Reddit
- Share on LinkedIn
- Share on Pinterest
- Share via email