Frikyrklig samling

Ett nytt frikyrkligt väckdse- initiativ, s’Om blivit kallat Fri- kyrklig samling, har i dagarna

satts i verket. Under några dagar har enk’Onferens för frikyrklig

ungdom hållits här i örebro. Ty- värr hade jag icke tillfälle att va- ra med i några av dessa samman- k’Omster, men av .de rapporter,

sOm jag tagit del av från pressen,

har framgått att stora och funda- mentala sanningar blivit behand- lade av kända män från Pingst- rörelsen, örebr’Omiss~onen och

Helgelseförbundet. Konferensen

samlades under m’Ottot För bibel- tr’O, evangelisation ‘Och väckelse

och var tydligen avsedd som en vidräkning mot den akademiska

liberalteologien, som sägs utbre- da sig med åtföljande skadeverk- ningar för nytestamentligt tros- och församlingsliv.

K’Onferensen efterlämnar ett gemensamt uttalande, och det har enligt Dagens uppgifter antagits av fem hundra ungdomar. Om detta uttalande ‘skall utgöra en sammanfattning av det resultat

man kom fram till genom före- drag, debatter, t ibelstudie’r ‘Och

samtal, då lär nog Frikyrklig Samling få ’en tynande tillvaro. Man bekänner sig till väckelsens pionjär,er, som tr’Oget kämpat för de bibliska sanningarna i vårt

land, ‘Och säger att det idag be- hövs en förnyelse utav deras klara signaler. Detta, sägs det; är grunden till en förnya,d väckelse, vill~ et är det största beho’vet i de gamla friförsamlingarna. Alltså

är hela frikyrkoröreIsen = väc- kelserörelserna ‘synnerligen väckel- sefattiga och måste uppleva ett

radikalt uppva’knande innan det andliga livet flytt definitivt och

efterlämnar en död kyrkoinstitu- tion, som istår helt utblottad på

andlig kraft och utan möjlighet att komma tidens gudslängtande männis’k’omassor till undsättning.

Den omvandlingsprocess, ’s’Om på- gått i årtionden inom svensk fri- kyrklighet . har icke fört någ’Ot

gott med sig. Lärda herrar och opånyttfödda teologer har banat vägen för en liberal syn på Bibeln ‘Och därigen’Om tillfogat skaror av läsare obotlig skada. Idag sitter

en tvivelsjuk kristenhet i försmäk- tande träldom under tyngande ‘Ok,

s’Om världshärskare med satanisk

list lagt på henne. Sådant är till- ståndet! Vad skall till för att

ändra detta tillstånd? Konferensungd’Omen i örebro säger: Vi har funnit, att det idag behövs en förnyelse utav deras (pionjärernas) klara signaler.

Detta är ju ett intressant konsta- terande, men skrivarna är tydli- gen icke beredda att ta konse- kvenserna av ett sådant ställ- ningstagande. Man vill tydligen

ha pionjärernas väckelsesignaler men är man verkligen inställd på att betala priset, som det innebär att vara väckelsens bärare? Det

finns all anledning ställa den frå- gan efter ett yttrande som detta:

Vad vi behöver är inte fler · sam- fund och kyrk’Obildningar, utan

en ny väckdse efter Bibelns möns- ter i ‘de gamla friförsamlingarna.

Hur kan man med bestämdhet drasåJdana slutsats’er? . Väckelsen

stäHer väl den enskildes gudsför- hållande under självrannsakan

och kan väl aldrig lösas kollek- tivt. Pi’Onjärerna upplevde väckel- sen som ’ett radikalt gudsingripan- de, som i de flesta fall ställde

dem i ‘Opposition till fäderneärv- da stadgar. Det överflödande

gudslivet kunde icke anpassa sig ·efver den döda formalismens krav ej hener visa någon respekt för

högtidlig sakramentalism. Väckel- sen förde det levande gudsfolket

utanför den officiella religionens domäner. Detta är orsaken till att vi idag har sådana samfund som Pingströrds’en, örebromissi’Onen,

Helgelseförbundet ‘o.s.v. Från bör- jan var de väckelse- och splittrings- rörelser och hade inga andra

anspråk. Nu har även dessa rö- relser förlorat ‘sin ursprungliga ka- raktär. An en gång vill Gud kom- ma till den enskilde, ty samfun- den har slagit läger kring vissa

sann~ngar ‘Ooh gjorda erfarenhe- ter. Men den enskilde vill Gud väcka på nytt utan hänsyn till

vilken syn på väckelsen som le- dare, samfunds- ‘Och missionssty- rels·er har. Väokelsen bryter fram

såsom svar på de många’s böner

och låter sig ej diberas a v sam- fund ‘Och kyrkobildningar. Kom- mer den ,ick,e till i de gamla fri- församlingarna ‘Så föds det nya.

Nytt vin i nya läglar. An en gång blir fältropet: utanför lägret. Det är icke lätt att få något grepp ‘Om vad man vill ha sagt

och vad man önskar uträtta. In- k’Onsekvel1’s’erna är stora och mån- ga. Detta uttalan,de är så genom- syrat a.v kyrkopolitisk surdeg att

det ger mer intryck a.v självför- svar än attack mot otron. Fö’rst

en vänl,ig gest mOl! de egna sam- ftmden, troligen. för att unda.n- röja alla misstankar om illojali- tet, ‘Och sedan en ka.tegorisk för- kastelsed’Om över den fria verk- samhet, ’s’Om ,icke kan inrangeras

i kategorin ,de gamla friförsam- lingarna. Väckelsen man väntar

,och önskar skall va,ra partistämp- lad om den skall bli erkänd, ty

någon väckelse utanför de män- niskokonstruerade pa.rt-igränserna

kan icke accepteras. Nu kan det

vara intressant att se hur bröder- na, som står i täten fö’r Frikyrk- lig ‘samling förv’erkliga’r dessa

vackert f’Ormulerade . ideal. 1 Srockh-o,lm ha-r ex’empelvis ganska

nyligen ordna.ts en ny försam- ling i samaflbete med Stig Abra-

:hamsson ‘Och Helgelseförbundet. I

Strömstad .ordnades en pingst- församl,ing för icke så lång tid

sedan i nära samarbete med Stan- ley Sjöberg ‘Och i Trollhättan re- k’onst’werades pingstförsamling-

’en av vänner, ‘som av mer eller

mindre tvivelaktiga orsaker läm- nat Filadelfiaförsamlingen. Vi

återk’Ommer i något senare num- mer.