Bibel, bön och profetskola

Sista veckan i bibelskolan Bibelskolans sista vecka har varit alldeles särskilt mäktig kanske just därför att det är så många som skall ut för första gången för att vittna om Jesus. “1 mig själv jag intet är, det vet jag helt förvisst, men jag har min tillit helt och fullt till Jesus Krist!”

Under denna vecka har för- utom Arne Imsen, Helge Erixon

och Eric Gunnar Ericsson även Donald Bergagård tjänat med undervisning. Han har berättat

om de oerhörda behoven av mis- sionärer i Brasilien och Afrika

m. fl. länder. Ett brev har ock- så lästs upp från vännerna Ek- lunds i Uganda.

Antalet elever har dag för dag ökat. Sammanlagt har ett hundratal varit samlade inför Guds ord och bönen. Vittnen

har varit närvarande från näs- tan hela Sverige. Ja, överallt

brinner Guds eld, sätter själar

i brand, för sitt rikes utbre- dande.

När man ser ut över behoven, längtan efter Guds ord bland ungornarna och tonåringarna i vårt land, grips man till tårar.

Alla dessa ungdomar som ald- rig någonsin går i kyrkan, men

av någon oerhörd orsak vågar komma till oss. I början går de av nyfikenhet, men sedan blir

de allt mera gripna av sanning- en. Det är ju dessa som vi skall

nå. Jesus säger: “Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.” Varje fredag under denna månad har vi haft bönedag, även sista veckan. Då kom Gud mäktigt över oss alla. Vi gick en härlig trosmarsch under det att vi prisade Gud och sjöng hans lov. Denna dag avslutades

med församlingsmöte och bröds- brytelse. Ja, det har verkligen

varit en jubeldag inför Guds ansikte. Tänk, att få hänge sig åt lovprisning och tacksägelse till himmelens Gud! Ära vare Jesus! Vi, som skall ut för att tjäna Jesus, behöver förebedjare. Du som är kallad till förbönens tjänst, kom ihåg oss, som nu går till obrutna fält eller till en liten grupp ute i landet! Alla är vi beroende av förbön. Det styrker oss i kampen för Guds rikes utbredande. Bibelskolans avslutningsmöten Lördag och söndag var det

avslutningskonferens och vän- ner från hela landet deltog med

en brinnande längtan efter mer av Jesus. Säkert reste många tillbaka med en ny vision om vad Gud förmår.

Vi har haft två evangelist- möten under lördagen och sön- dagen. Det var oerhört gripan- de att höra ungdomarna vittna

om sin kallelse till hem och hednaIand. Det som grep mig

mest var söndagseftermidda- gen, när en stor skara ungdo- mar vigde sina liv åt Jesus.

Säkert var det många som sade sitt ja, för att tjäna honom på

heltid. Flera lämnade sina liv åt Jesus och fick uppleva en härlig frälsning. Lördagskvällens möte, som hölls i Viktoriasalen, var ett av de mäktigaste mötena under helgen. Vi sjöng och vittnade

om dagen som snart skall ran- das, då vi får skåda Jesus. Ja,

det var jubel och hänförelse,

men också en oerhörd gripen- het. Möte hölls samtidigt i Ta- bernaklet.

Ännu är det många som inte känner vår underbare Jesus, han som helar från sjukdomar,

frälsar, förnyar och döper i An- den. Du som läser dessa rader:

Svara ja, när Jesus bjuder dig att gå! Tänk, så många som hinner gå förlorade under den tid du tvekar!

“Skörden är mycken men ar- betarna äro få!”