Jag föddes 1937 i en liten bondby i österbotten, Finland. Mina föräldrar dog då jag endast var
ett par å r gammal och jag fick då min uppfost- ran på en stor bondgård. Som barn var jag
annorlunda än andra barn och blev därför ofta missförstådd.
Under skoltiden var jag mycket svag till krop- pen och svimmade ofta. Mina fosterföräldrar
undrade många gånger vad det skulle bli av mig. Själv drömde jag om att se världen. Vid 15 års ålder flyttade jag till min äldre bror. Det var nu som jag började smaka alkohol och andra laster kom in i mitt liv. Tillsammans med min bror och andra ungdomar gick jag ofta på dans. Lika ofta blev jag besviken. J ag sökte efter något djupare, men visste inte riktigt vad det var, och hur jag skulle finna det. Jag reste ut i världen för att finna lyckan. Då såg jag det inte, men nu förstår jag hur förrädisk och farlig min väg var. Jag fortsatte att söka
min glädje i nöjen och alkohol på den ena restau- rangen efter den andra. Likväl märkte jag hur
jag föll allt djupare i synden. Till slut blev jag så bunden, att jag inte brydde mig om något. Den ena arbetsplatsen efter den andra miste jag på grund av fylleri, och jag blev en mycket olycklig människa.
Ar 1960 flydde jag undan den finska polisen
till Sverige och Stockholm. Här fick jag en trak- tat i min hand aven kvinna, som gick Herrens
ärende. Där stod en inbjudan till ett möte och Joh. 3 : 16. Efter detta började jag längta efter frälsning, men ännu fortsatte jag mitt syndaliv. En dag då jag låg på sängen i min bostad blev jag plötsligt bunden av djävulens makter så att jag inte kunde röra mig. Det var omöjligt för mig att i egen kraft komma loss. Först då jag sade: “Jesus”, släppte dessa makter mig. Detta förskräckte mig. Jag steg upp och tänkte att nu måste jag göra bättring. Följande dag fortsatte jag ändå supandet, men undret skedde i mitt liv kort därefter. Det hände en natt då
jag hade varit ombord på ett fartyg och åter- vände hem. Plötsligt ångrade jag mitt förspillda
liv och all orätt jag hade gjort. I samma ögon- blick kände jag att jag var fri från alkohol- begäret och att jag inte mer behövde dricka den
dryck, som så förstör människorna. Efter denna händelse gick jag till ett väckelsemöte, där jag fick mottaga Jesus som min personlige Frälsare. Detta är nu 3 Y2 år sedan och jag tackar Herren för att Han är densamme, i går, i dag så ock i evighet. Hebr. 13: 8. Halleluja. Amen!