Klicka på Bläddra i PDF ovan för att läsa.
Pastor Carl Hedeen berättade
före ett missionsoffer vid kon- ferensen på Torp en gång föl- jande:
En tjänarinna kom en dag till mig och bad att få lämna 500 kronor till missionen. Detta var
hela hennes förmögenhet, peng- ar, som hon sparat av sin lön,
och som hon haft insatta på en
bank. Jag svarade henne där- för: “Detta är för mycket för
dig att ge, du kan komma att behöva dina pengar själv; giv en del, och behåll det andra.” Men kvinnan svarade: “Gud har sagt till mig, att jag skall giva detta för hans sak. J ag är ju frisk och kan arbeta för mina
behov, och min framtid sörjer Herren för. Tag penningarna
för Herrens räkning.” ‘Jag kun- de ju ej neka henne, då hon så
bestämt bad mig, och nu tackar
jag Gud, att han ej lät mig för- hindra henne att giva vad Han
manat henne till. Ty vem vet, om hon i så fall fått, vad hon nu fick!
Icke långt härefter dog kvin- nans principal, och i sitt testa- men te förordnade han om en
livränta av 75 kronor i måna- den till sin tjänarinna. Då se- dan efter en tid även hans fru
dog, gav hon henne 10.000 kro- nor.
Men historien är ej slut än.
En släkting till denna tjäna- rinna, som levat ett ensamt liv
och som hon knappast kände till, testamenterade vid sin död 90.000 kronor till henne. Hon gav femhundra kronor och fick över etthundratusen kronor igen. Det. lönar sig att giva åt Gud. Icke alltid ger Gud en sådan ersättning för våra offer, ty icke vem som helst kan tåla det. Men intet skall bli olönt, som göres för Jesus. Den
lön, som tillfaller oss i de rätt- färdigas uppståndelse, har ett
oändligt större värde än allt vad vi här kunna få. Anders B.
- Share on Twitter
- Share on Facebook
- Share on Reddit
- Share on LinkedIn
- Share on Pinterest
- Share via email