Förr och nu

Den 16 augusti förra året inträffade den största händelsen i mitt liv, ty då mötte jag vår dyre Frälsare Jesus Kristus klockan tolv på natten. Tidigare var jag en syndare och uppträdde på tivoli och i folkparker såsom trollkonstnär och fakir. I början opponerade jag mig mot all lära om Kristus och den väg, som Han hade utstakat för mig. Kvällen efter mitt sista uppträdande på tivoli förstod jag nödvändigheten av frälsning och beslöt att ta mig i kragen. Tyvärr höll jag inte löftet längre än till morgonen, då några av tivoliarbetarna frågade, huruvida vi skulle dela en flaska. Mitt mod svek mig eftersom jag inte hade byggt mitt löfte på säker grund, och jag kom åter ut i synd. Under vårrnässan 1964 kom åter ett tivoli till sta’n. På detta tivoli hade jag tidigare uppträtt och ville nu träffa det gamla gänget igen. En kväll kom en kamrat hem till mig och frågade om han inte fick bjuda på en flaska. När denna var urdrucken gick min fru till torget, där

Maranata-församlingen hade anordnat frilufts- möte. Då min fru åter kom hem, plockade vi

fram starka drycker, men jag kunde inte alls dricka med någon smak. Jesus talade till mig på nytt. Min hustru och jag beslöt då att Jesus helt skulle få taga hand om oss. Vi kunde inte vänta till nästa dag, så vi gick till broder, som var med i Maranata-väckelsen. Klockan var över elva på kvällen, men bättre sent än aldrig, tänkte jag. Den natten mötte vi Jesus, som han verkligen är. Prisat vare hans underbara namn, vilket ger en sådan frälsning. Nu är jag döpt både i vatten och Den Helige Ande. Denna underbara skatt jag har fått i Jesus byter jag aldrig bort. Halleluja. Alla ofrälsta vill jag uppmana att taga Er tillflykt till Jesus. Det behöver Ni aldrig ångra.

Gösta Sigfridsson