Förtalet - ett farligt vapen

Ur OSWALD J. SMITHS bok; “Strid för sanningen.”

Ing en kristen kan gripa till förtalets svärd och undkomma följderna . Det heter i Gud s ord : " … Alla s om t aga till svärd skola med svärd förgås." Ma tt.

26 : 52. Historien har gång på gång bekräftat sa n- ningen i detta påstående. Förtalet ä r ett tveeggat

svärd. Människor, som har förtalat a ndra, ha r an- t ingen själva blivit förtalade till döds, eller också

har de blivit straffade av Gud med döden. - En sak bör vi k omma ihåg : det har ingen bet ydelse

om fört alet är sa nning eller lögn - följden blir all- tid densamma. Det ä r Gud som har rätt a tt döma -

inte vi människor. Guds varning lyder: “Kommen icke vid mina smorda och gören ej mina p r ofet er något ont.” P s. 105: 15. De yttranden vi gör må vara absolut sanna, men eftersom vi ingen rätt har a tt döma, är vi i egenskap av Guds tjänar e ansvariga endast inför Honom. Och

ve den människa, som vågar göra sig själv till do- mare och inför a ndra förtala sin medbroder. Gud

låter inte en sådan handling bliva ostraffad. Herren har givit sina tjänare detta löfte: " I ntet vapen som smides mot dig, skall hava någon lycka; var tunga, som upphäver sig för att gå till rätta med dig skall du få domfälld. Detta är Herrens t j änares arvedel, den rätt de skola undfå av mig, säger Herren." Jes. 54: 17. J ag skulle kunna berätta om mer än en, som gjort sig skyldig till förtalets synd, och bliv it straffad med döden. I vissa fall med en bråd död. - Gud har makt att använda sig av fruktansvärda medel. - “Vem är du som dömer en annans tjänare . .. Om han står eller faller kommer endast hans egen herre vid … Men du, varför dömer du din b roder? Och du, varför föraktar du din broder? Vi skola alla en gång stå inför Guds domstoL.. Låtom o ss därför icke mera döma varandra.” Rom. 14: 4, 10, 13. Må Gud hjälpa oss att lyssna till H ans ord!

O, att vi gjorde det till en livsprincip att inte för- tala eller döma någon! Guds ord m å ste i varje av- seende vara vårt rättesnöre. “Dömen icke, på det att

I icke mån bliva dömda; ty med den dom varmed I dömen, skolen I bliva dömda, och med det mått I

mäten med, skall mätas åt eder. Varför ser du gran- det som är i din broders öga, men bliver icke varse

bjälken i ditt eget öga? Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig t aga ut gr a ndet i ditt öga! Du som ha r en bjälke i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget ög a; där efter m å du se till, att du k an taga ut g r andet ur din broders ög a.” Matt. 7: 1- 5. Min vän, kom ihåg detta : den som fört alar sin

medbroder samarbetar med djävulen. H an är en för- t a la r e. Ha n anklagar oss stä ndigt inför Gud - detta

ä r hans viktiga ste uppgift. O, min broder, inte skaU du var a en djävulens t jäna re! Inte ska ll du låta honom a nvända dig i sin tjänst. Vilken tragedi då

Guds barn blir djävulens a g enter! Vilken vanhed- rande verksamhet! Låt mig ännu en gång varna dig

med bibelns ord: “Ty a lla dem som taga till svärd sk ola med svärd förgås.” Dr A . B. Simpson sade : “J ag vill hellre leka m ed blix t en eller t aga elek trisk a ledningar med dödens ström i m ina händer, ä n att t ala obetänksamma ord mot en Kristi tjänare och vårdslöst upprepa sådant fört a l, som så många kristna likt brinnande pilar kast ar mot varandra.”-

“Tungan är en eld: såsom en värld av orättfärdig- het framstår den bland våra lemmar, tungan, som

befläckar hela kroppen och sätter tillvarons hjul i brand, liksom den själv är antänd av Gehenna . . . Tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den och full av dödande gift.” Jak. 3 : 6, 8. Och det är med tungan som förtalaren utför sitt verk. -

F orts. i nästa nr.