Lovsång

“Då skolen I sjunga såsom i en natt då man firar helig högtid, och edra hjärtan skola glädja sig, såsom när man under flöjters ljud tågar upp på Herrens berg, upp till Israels klippa.” Jes. 30: 29. Lovsång i natten - lovsång i denna tidsålders natt. Det är Guds folk som är samlat till helig högtid. Det är en blodtvagen skara som prisar sin Frälsare och Konung. Vilken helig glädje! Vilket triumferande jubel! Hördes lovsång i det gamla Israel, så höves den ju än mer Guds församling. “Då skolen I sjunga såsom i en natt, då man håller helig Högtid … " Det är ingen vanlig sång - den är inspirerad

av den Helige Ande, och ingen som ej har smör- jelsen kan deltaga i den. Det är Gud som slår an

en sträng i själen, och människoanden svingar sig salig mot skyn. Det finns inte ord till att beskriva denna lovsångs hemlighet. - “Det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.” Ps. 147: L

Det är djävulen angeläget att nedtysta lov- sången, ty den är ett starkt vapen mot honom

• han känner dess udd.

Lovsångens underbara makt ser vi i berättel- sen om Josafats seger: “Och just som man be- gynte med sången och lovet, lät Herren ett an- grepp ske bakifrån på Ammons barn och Moab

och folket ifrån Seirs bergsbygd, dem som hade kommit mot Juda; och de blevo slagna.)) 2 Krön. 20: 22.

Vid den stora invigningen av Jerusalems åter- uppbyggda mur under Nehemjas ledning ljöd

också lovsången mäktigt: “Och jag lät Juda furstar stiga upp på muren. Därefter anordnade jag två stora lovsångskörer och högtidståg; den ena kören gick till höger ovanpå muren … och den andra lovsångs k ören gick åt motsatt håll .. . Och sångarna läto sången ljuda. Och de offrade på den dagen stora offer och voro glada, ty Gud hade berett dem stor glädje. Och glädjen från Jerusalem hördes vida omkring.” Nehemja 12: 31-43. Det finns många slags glädjeyttringar bland Guds folk, men jag tror att lovsången är den förnämsta. Men den förutsätter självuppgivelse

• vilken är nödvändig vid all sann tillbedjan - för att denna heliga glädje skall springa fram ur själens djup. Lovsången föds i hjärtat som en svag ton kanske, men den växer och utvecklas till en allt rikare fullhet. Man kan sjunga med förståndet och man kan sjunga i Anden - Guds Ande är naturligtvis tillstädes i båda fallen. - Sången i Anden är ej på förhand inlärd utan gives av den Helige Ande i samma stund. Det gäller att gripas av profetisk Ande och ställa sig till Guds förfogande. Gud kan taga ut en och en för denna . tjänst; men en hel församling kan också på en gång gripas av denna profetiska hänryckning och lovsjunga Gud i mångstämmig kör. - Det är en försmak av lovsången däravan.