Det måste bero på tro

“Därför måste det bero på tro, för att det skulle vara av nåd.” Rom. 4: 16. Tro mig, om du vill eller ej

• tron är icke var mans, men alla har vi fått tro lite till mans. Alla människor tror dock inte

på Sanningen - på Herren Je- sus Kristus. När vi tror på san- ningen, som Bibeln lär oss, då

har vi tron. Det är därför vi

uppmanas att rannsaka oss själ- va huruvida vi är i tron. (2 Kor.

13: 5.) Alla människor är icke i tron, men i alla människor finns

förmåga att tro. Gud har till- delat oss var och en ett bestämt

mått av tro. (Rom. 12: 3.) Se- dan beror det på oss själva om

vi vill tro sanningen eller lög- nen. -

Gud har icke sammanvävt dig i din moders liv, (Ps. 139: 13)

danat dig till människa och gi- vit dig livet för att sedan säga :

Nu är du en självständig varel- se och nu får du klara dig bäst

du kan - nu får du försöka kla- ra dig till himmelen om du kan!

• Nej, Han har givit dig för- månen att få mottaga kärlek,

glädje och tro. Och Han har också givit dig förmågan att

giva kärlek, glädje och tro i ge- menskap med Gud och dina

medmänniskor. Sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra. (Rom. 11: 29.) Även om

du gläder dig över orättfärdig- heten, älskar synden och tror

på lögnen, så tager icke Gud tillbaka sina gåvor, utan du kan glädja dig, älska och tro. - Du har, med andra ord, fått en fri vilja att själv bestämma vem och vad du skall tro på. Du har också fått ett förstånd, som Gud upplyser om du tror på

sanningen, men som blir för- mörkat, om du tror lögnen. Du

har också fått ett samvete som ger utslag, så du kan således

både förstå och känna, vad som är sanning. Du kan därför inte ursäkta dig med, att du inte vet vad som är rätt eller orätt. Så är du utan ursäkt. (Rom. 1: 20.)

Jag kan inte tro, säger mån- ga. Är man ärlig skulle man

istället söga: J ag känner det som om jag inte kan tro. - Även människor som kallar sig “på Jesus Kristus troende” gömmer sig bakom ordet att tron icke är var mans (2 Tess. 3: 2) och tager det som försvar

för sina egna tvivel. Bibeln me- nar här precis detsamma, som

J esus säger i sin bergspredikan: Den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och

få äro de som finna den. - Var- för är då icke tron var mans,

och varför är det så få som fin- ner vägen till livet? Jo, därför

att det tillsynes känns lättare

att vandra i köttet, tro på lög- nen och gå fram den breda vä- gen. Men Gud vill inte att du

skall sluta din vandring i för- därvet - Han vill att du skall

vandra i Anden, tro sanningen och finna livet. - När Guds ord säger, att utan tro är det omöjligt att täckas Gud, så är det en andlig lag varigenom Gud har gjort det så lätt som möjligt för alla.

Alla gåvor Gud giver är gå- vor av nåd. Förmågan att tro

är en gåva av nåd till alla män- niskor. Bruka denna gåva och

du får ytterligare en gåva av nåd; du blir frälst och får evigt liv. Den gåva som Gud av nåd giver är evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre. (Rom. 6: 23.) Och i denna gåva skall du ytterligare bruka din gåva att

kunna tro, då skall du få motta- ga de andliga nådegåvorna.

Bland dem finns också trons gåva som hjälper dig att tro

ännu mera, för att ändå mera

nåd skall uppenbaras. - Där- för måste det bero på tro, för

att det skall vara av nåd, så att människor av alla kategorier skall ha samma möjligheter att nalkas Gud och få något av Gud.

Jesus höll två bergspredik- ningar. I Matteus evangelium

5 :e, 6:e och 7:e kapitlen talar

Han från berget om hur vi kom- mer till tro. Men i det 17:e ka- pitlet talar Han om berget; hur

tron kommer till berget och be- faller det att flytta sig. - Ta- ger du emot Jesu predikan från

berget, får du uppleva att “sa- liga äro de renhjärtade, ty de

skola se Gud”. Och ser du Gud, ser du också att Han är större än dina svårigheters berg, så att du i tron på Honom kan predika till berget) att det skall flytta sig. - Alla är vi lagöverträdare. Men alla kan vi också träda över våra svårigheters berg. Många predikningar vi hör i

dag går ut på att upphäva la- gens bud, men hur många lär

att nuets Gud för dig häver upp svårigheternas berg och kastar det i havet? (Mark 11 : 23.) Tron kommer av predikan. (Rom. 10: 17.) Den förvända tron kommer aven förvänd predikan. (2 Tim. 2: 18.) Den

förvända predikan fräter om- kring sig, som ett kräftsår och

åstadkommer en lam och livlös

tro utan gärningar. Den rätt- vända predikan vänder tron rätt

mot en uppstånden och levande Frälsare, som kan hela alla

kräftsår, uppresa lama och upp- väcka livlösa.

Sedan fallets dag, när Adam och Eva lyssnade på ormen och trodde honom, har det stora flertalet av människor en om- vänd tro och tror på Lögnaren.

Och sedan avfallet skett i kris- tenheten har de flesta bekän- nande kristna en förvänd tro.

På så sätt begränsar de Guds möjligheter att uppenbara sin kraft och härlighet till dagar som flytt eller till någon gång i framtiden. Gud vill att du

skall bruka din tro nu! Nu skall du uppleva frälsning, andedop, helbrägdagörelse och Andens gåvor - Nu när du läser detta!

• Nu när du läser din Bibel! - Nu renar Jesu blod från all synd! - Nu döper Jesus i den Helige Ande! - Nu helar Jesus dig från alla sjukdomar! - Nu) nu nu! Förr, när du var blind, lät du

dig föras bort till de stumma av- gudarna. (1 Kor. 12: 2.) Men nu,

när du är renhjärtad genom tron och kan se, vill Gud också tala till dig genom tron. Gur är icke stum! Men när du är stum blir Gud för dig en stum Gud. Börja i tron att tala med Gud, så skall Gud från sin tron tala med dig. Börja i tron att prisa Jesus din Frälsare, så skall Han visa dig att Han betalat priset för din

frälsning när Han dog på Gol- gata. -

Ärar du dig själv och för- tröstar på dig själv, så får du

inget av Gud, då detta icke är trons och nådens väg. Men ärar du Gud och tror på Honom,

även där ingen förhoppning fin- nes, så skall din tro utlösa Guds

kraft. Därför måste det bero av tro för att det skulle vara av nåd. Av Hans fullhet hava ·/i ju alla fått, ja, nåd utöver nåd. Halleluja!