Brev från Brasilien

Belo Horiconte.

Kära Vänner, Offrare och Förebedjare för mis- sionens sak i Brasilien och trossyskon i Herren!

Guds frid och SEGER i Jesu blod! Kl. 7 på söndagsmorgonen lämnade vi vårt hem med bil till flygfältet. Vårt mål är Nanuque uppe i norra delen av denna stat; Minas Gerais (de allmänna gruvorna). Flyget ska avgå kl. Vz 9, men på grund av dimma kom det iväg först kl. 10.

Det är ett par mellanlandningar, men kl. 12 an- lände vi Nanuque. Där hade en familj ordnat

med middag för oss och sedan bar det iväg med buss bort till Serra dos Aimores, där vi skulle ha stora högtidsmöten med dopförrättning. Det är torrtid nu och här uppe finns inga asfalterade

vägar, därför dammar det otäckt, så när vi kom- mer fram är vi alldeles röda av Brasiliens röda

jord. Vi fick vara med om härliga möten och 11 saliga syskon döptes i vatten utanför lokalen i en stor bassäng. Stora åhörarskaror lyssnade till evangelium. På tisdag bar det iväg tillbaka till Nanuque. Det är trångt på bussen, ty det är inte endast människor som åker med, utan det finns hundar och höns för att inte tala om alla andra smådjur, som reser som gratispassagerare, och så allt bagage. - Även här fick vi uppleva Guds kraft. Särskilt

i ett möte där en väldig strid utkämpades i an- dens värld. En broder i församlingen fick med

sina lekamliga ögon se hur onda andar for iväg under det jag predikade. En underbar segerglädje fyllde hela församlingen och Guds kraft föll mäktigt. Det är ett underbart verk som bryter

fram här uppe och som låter tala om sig över- allt i norra Minas, södra Bahia och norra delen

av staten Espirito Santo. Vi gjorde också en resa med buss till en stad som heter Montanja. Det finns ingen särskild vacker och tilltalande natur här uppe. Bergigt och mycket gles skogbevuxning. Huvudnäringen här uppe är oxuppfödning. Våra tankar går till det sommarfagra Sverige med alla de vackra

blomstren, de gröna gräsmattorna och de väl- ordnade åkrarna. Här finns ingenting av detta.

Montanja är en stor stad, som växt upp på ett 20-tal år och här väntar oss några saliga syskon. Glädjen är stor ty missionären kommer och denna gång med hela sin familj. Och detta gläder också våra hjärtan. Vi känner verkligen att vi har en uppgift och att vi får vara till välsignelse. Vi stannar här endast ett par dagar, men fick bedja med ett fem tal syndare och Gud välsignade våra möten underbart. Även i södra Bahia måste vi göra ett besök. Det är i Posto da Mata. Vännerna från Nanuque och Serra dos Aimorez har hyrt en stor buss som ska föra oss dit. Det är ungefär tre timmars resa dit. Hela vägen sjunger de, klappar i hän- derna, spelar och slår på tamburin och det är

ett väldigt “väsen”. Men härligt är det. En broder blir hastigt sjuk, alldeles förlamad, men

vännerna beder för honom och han blir ögon- blickligen frisk! På återvägen blir en nyfrälst

broder döpt i den Helige Ande och börjar tala i tungor. Här hade vi möten hela dagen. Atta saliga syskon döptes i vatten, däribland en liten pojke på tio år. Han är redan andedöpt och att höra honom predika är verkligen en upplevelse. Han talar Guds ord och har ett mycket härligt frigörande och fullt bibliskt budskap. Det är ett

rikt igt mirakel. Han h ar inte gått i någon skola. Han är från Posto da Mata, har inga föräldrar utan bor hos ett par vänner där, som tagit hand om honom. På natten återvände vi till Nanuque, allt gick väl och vi prisade Gud för hans underbara nåd och beskydd!

Doris har utfört ett välsignelsebringande ar- bet e med klädutdelningen. Sedan jag hade gett

en del till barnhemmet i Sao Paulo, delade vi resten på dessa platser uppe i norr. 0 , vilken

glädje och tacksamhet vi fick röna. Vi hade för- berett detta arbete med bön till Gud, ty socialt

arbete kan ha sina faror. (Apg. 6: -.) All den stund vi inte kunde tillmötesgå allas behov. Allt kom mycket väl till pass. Visserligen kunde vi

sedan möta på stan någon broder klädd i dam- kappa, men det betyder ingenting, huvudsaken

är att det är ett skydd mot kylan. Hjärtligt tack kära vänner! Gud löne Eder för vad Ni gjort för missionens sak i detta land! Vi hade tänkt åka tillbaka till Belo Horizonte på tisdag, men det kom inget flyg, på grund av dimma, så vi fick vänta ytterligare ett par dagar. Nu är vi i alla fall lyckligt tillbaka här. Vi har haft en broder som vaktat huset åt oss, ty

landet översvämmar av tjuvar. Det är stor arbets- löshet, maten dyr och detta driver många till

denna synd. Vi hoppas kunna hinna med, nu medan barnen har ferier, åka till Montes Claros för några möten där och döpa några nyfrälsta. Mottag så våra varmaste fridshälsningar. Edra i Herren förbundna familjen Höglander. Ernst Höglander