Raggarmentalitet och Gudsbehov

Gunna,· Karlsson lo,otsätter si,,, berättelse och talar här o".

• • • • • • • • • • • : Raggargängen är :

inte bara en skön- :

hetsfläck på d iet: • • : 1noderna sarnhäl-:

let - dess korteger : • • av vålds1nän, van- • • • • : daler och rullan- :

de bordeller, S01n : • • drar fra1n gen01n • • • •

landet och vars:

väg kantas av ter- : • • • rordåd, alkohol • • •

och narkotikaorgi- : • • er, sexgalenskaper • • • • : och skövlande liv, :

är en PRODUKT:

av vårt 1noderna : • • : välfärdssa1nhälle. :

Den rundligt till- : • • tagna fritiden, den. • • • • höga ekono1niska. • •

standarden, från-: • • : varon av begrep- :

. pet synd och av de :

livsnor1ner S01n: • • : shärper rätts1ned- : • vetande och an-· • • • • svar, 1nen beford- • • • • : rar den 1noraliska :

slappheten är fak- : • • torer som fru1nsha- • • • • : pat raggargängen. : • • • Via raggargängen går många unga vidare mot kriminalitet och brott - Gunnar Karlsson i Kärråkra var en av dessa. Själv berättar han om hur det gick till. -

• Att ha bil och använda den kostar pengar - även om det är ett “raggaråk”. Om man

nödvändigtvis måste ha ett ar- bete får detta inte ta för myc- ket avens tid och krafter, och

lönen blir då därefter. Och även det enklaste jobb blir svårt att klara i längden, när man lever raggarliv, säger han. Det blir dåligt med sömn och man måste hålla sig i gång med sprit och narkotika.

• Det första brott jag själv åtalades för var typiskt nog,

stöld av ett bilbatteri. En an- nan gång behöver man ett däck

eller en förgasare eller några andra biltillbehör och stjäl dem. Pengar måste också till - man måste kunna hävda sig bland grabbarna och imponera på flickorna . . pengar . . pengar. Så bryter man sig in i en kiosk och gör en liten stöt då och då.

När stenen en gång satts i rö- relse är det sedan svårt att hej- da den - den rullar vidare och

med allt större hastighet. Det är med kriminalitet som med all annan synd: den blir till ett

begär i blodet, en last, en tving- ande makt. - Det är bara

JESUS och kraften i korsets evangelium som kan bryta den

helvetiska styrkan i kriminali- tetens järnklave - men Jesus

kan. Halleluja!

• Det har skrivits mycket om raggarnas liv de sista åren
• är allt sanning? överdriver man inte bra mycket - finns det inte fina ungdomar också här? passar jag på att fråga.
• Det är klart att det finns

fina ungdomar som är motor- intresserade, men dessa söker

sig ju aldrig till . raggargängen. Dessa gäng svetsas samman av

helt andra intressen; eller rät- tare sagt, frånvaron av intres- sen, är det som de flesta ragga- re har gemensamt, svarar Gun- nar. De flesta lider av kronisk

arbetsskräck, de har inga intel- lektuella eller kulturella intres- sen och heller inga ambitioner

när det gäller sin egen framtid. Av dessa orsaker är det också ofta just sysslolösheten som skapat gängbildningarna. De

flesta tar dagen som den kom- mer. Alla är rotlösa, jagade,

oroliga, otillfredsställda och djupt olyckliga med stora an- passningssvårigheter för ett

normalt liv. Alkohol och narko- tikamissbruk är deras despera- ta försök att råda bot mot inre

svårigheter …

• Tuffheten är ofta bara en attityd. Träffar man dem en

och en finner man en liten frå- gande och fruktande människa.

Ofta satt vi i bilarna och tala- de om döden och evigheten, om

Guds existens och meningslös- heten i tillvaron. -

• Du vill således göra gäl- lande, trots allt, att det finns

uttryck för ett Gudsbehov även i dessa gäng?

• Det finns det säkert - jag har många bevis på detta. När dessa ungdomar kommer in i möten där Guds kraft är verksam, där ett frälsningens budskap verkligen förkunnas och där sångarna sjunger med glädje och hänförelse, blir de

också gripna. Det fruktansvär- da är att dessa ungdomar har

fått en alldeles fel uppfattning om vad det gäller. De tror att kristendom är bara teorier om Gud och eviga straff, en massa bud och förbud som gör livet ännu odrägligare än vad det är förut. Det är väl också den sortens kristendom de oftast

har mött. Men levande kristen- dom är väckelse och frälsning

och det är ju något helt annat. Detta motsvarar ett behov i

deras liv: Kraft att bryta syn- davanorna, makt att resa sig

upp ur förnedring och skam, glädje som förjagar tomheten, mening åt livet och hopp för evigheten. -

• Hur reagerade du själv,

när du som vuxen och som rag- gare, kom in i ett levande väc- kelsemöte?

• Jag blev oerhört gripen! J ag minns det så väl - jag hade permission från fängelset över ett veckoslut och kom av

en händelse med på ett Mara- natamöte i Falköping. Omedel- bart kände jag i själva atmo- sfären att här fanns det som

jag längtade efter och att här

erbjöds mig resurser vilka skul- le kunna omskapa mitt liv -

resurser som jag förr ej haft en aning om …

• Andliga sammankomster av den konventionella, livlösa och torra typen, där ej något

sker, som avviker från det van- liga, är ingenting för raggar- ungdomen. Men nog finns också

hos dem längtan efter verklig- heter …

• Även raggare är ju evig- hetsvarelser. Det finns frågor

i deras inre, som den skränande transistorradion inte förmed- lar något svar på, smärtor som

inga tabletter botar och en

längtan mot mål dit inte rag- garåken kan föra dem. -

I nästa avsnitt berättar

Gunnar Karlsson om fäng- elseliv och frälsningsläng- tan. Anders B.