Jesus har berett en väg

Mina tankar går osökt till- baka till den dag, då jag som

en olycklig avfälling åt er fick möta Jesus till frälsning och upprättelse. Det blev mitt livs största upplevelse. Jag var bara sexton år den gången, men hade redan känt att denna världen med dess usl::t nöjen och billiga glädje inte kunde tillfredsställa mig. Jag fordrade något mer av livet. Det jag upplevde som

fjortonåring, då jag mötte J e- sus första gången, var det jag

innerst inne gick och längtade efter. Det har nu gått snart fem år sedan den dagen, och jag har

aldrig haft en tanke på att läm- na Jesus. Han blir istället dyr- barare för varje dag. Det är väl

det största som finns här på jorden, att få vara i Guds plan med sitt liv och få ledas av J esu mäktiga hand genom livet. Visst går vägen genom många mörka dalar och svåra pröv- ’ningar möter oss stundom. Vi vet då att den samme Gud, som ledde de sina fordom, Han är med oss idag. Han har alltid berett en väg för den som vill följa Honom h elhjärtat. Blir det trångt för oss känner vi mer än någonsin att vi är främlingar här nere och vår längtan hem till himmelen blir starkare. Då tränger sig ett rop fram ur våra hjärtan: Maranata ! Kom, H erre Jesus! “Jag känner mig som främling här i världen,

mitt hemland ligger bortom stjär- nors här.

O, tänk en dag, då slits de sista banden, jag vet att snart, ja, snart så är jag där. 0, att du kom idag, käre Je sus, och lyfte bruden hem från sorgens

dal.

N är den förlösta skaran lämnar

jorden,

o, vilken fröjd vad sällhet under- bar.” -

V ivan Mårtensson