Herrens tillkommelse V

Medan vi väntar … En sak av största vikt; medan vi väntar, talar

aposteln Judas om: “Men I, mina älskade, upp- byggen eder på eder allra heligaste tro, bedjen

i den Helige Ande och BEV AREN EDER SA I GUDS KÄRLEK, UNDER DET ATT I VÄNTEN

• p å - vaY!feires;–Jesu - KrIstfbarmh1l.r:tlghet till evigt liv.” Jud. 20-21. Medan vi väntar, skall vi alltså se till, att vi är bevarade i Guds kärlek. - Den uppmaningen kan inte anses överflödig, ty Jesus har själv sagt om den yttersta tiden: “Ock därigenom att laglösheten förökas, skall KÄRLEKEN hos de flesta kallna.” Matt. 24: 12.

Och i sändebrevet till församlingen i Efesus sä- ger Jesus - trots att Han kände deras arbete,

deras gärningar, deras ståndaktighet: “Jag har det emot Dig att Du har öVERGIVIT DIN FöRSTA KÄRLEK.” Upp. 2: 4. Detta är mycket allvarligt. Må vi alla se till, att vi bevaras i Guds kärlek medan vi väntar. De andliga nådegåvorna vi tidigare talat om, har intet värde, om inte Guds kärlek brinner i

våra hjärtan. 1 Kor. 13: 1-3. Många skall där- för när Herren kommer få träda tillbaka, trots

att man ägt andliga gåvor. Matt. 7: 22- 23.

Guds kärlek måste bevaras i våra hjärtan me- dan vi väntar - kärleken till Gud och Hans verk

• kärleken till Kristus och Hans tillkommelse. kärleken till bröderna - kärleken till dem som vandra som fiender till Kristi kors och kärleken till våra egna fiender. - Här räcker inte vår egen kärlek till. Men Gud har ställt sin Kärlek till vårt förfogande. Rom. 5: 5. När Guds kärlek genom Helig Ande uppfyller våra liv, då löses många problem. Kärleken är fullkomlighetens sammanhållande band.