Evangelisation en fråga om tro

Evangelisation är icke främst en ekonomisk fråga varken på

missionsfälten eller här i Sve- rige - det är en fråga om tro

på Gud.

Den som har en gudomlig kal- lelse att tjäna Gud går ut i tro.

Man tror på budskapets bety- delse, man vet att verket är

Herrens och att Han i egenskap

av arbetsgivare också skall sör- ja för sin tjänare. Är kallelsen

stark frågar man inte först ef- ter underhållets storlek - man

går. Och i den mån vi är gripna av evangelisationsnit vill vi alla vara med och stödja med våra offer och förböner. -

Det är viktigt att det allmän- na prästadömet blir ett faktum

både här och i missionsländer- na, då står och faller inte ver- ket med några ledande perso- ner. Många länder kommer sä- kert snart att stängas för euro- peiska missionärer och då mås- te de infödda själva föra verket

vidare. Och likadant är det här i Sverige.

När det gäller evangelister- nas arbete på obrutna fält

måste vi komma in i en mera målmedveten verksamhet. Det bibliska är ju att den grupp

från vilken evangelisten utgått främst tar både andligt och ekonomiskt ansvar för arbetet. Just nu måste vi kanske ibland frångå denna princip därför att

många grupper är små och eko- nomiskt svaga. För ungdomar

från dessa grupper måste de större och mera bärkraftiga

församlingarna också taga an- svar, annars kunde det gå så

att en broder eller syster från en mindre grupp kunde få vänta i många år innan de kom ut på fältet. -

Det är viktigt att både evan- gelister och församlingar får en

rätt målsättning från början. Människor utan vision blir snart missmodiga och förgrämda. Det är tron på vad en levande Gud förmår, som håller visionen vid

liv trots motstånd och svårighe- ter, som vi brottas med.

Det är viktigt att alla lem- mar i kroppen är i funktion och

att alla andliga ämbeten och tjänster blir företrädda - inte

bara evangelistens. Evangelis- terna rör upp i folkhavet med

sitt budskap men vi behöver

också herdar, lärare och profe- ter, som sörjer för församling- ens inre tillväxt och fostran -

låt oss taga detta behov som ett böneämne.