Appell-/-Vittnesbörd-/-Insändare

Text: Pingstpastor Sigvard Svärd, Borås

Det är ett trons lidande för mig att följa tvivlets och liberalismens utveckling inom pingströrelsen i Sverige, i fråga om dop och medlemskap.

- om förbannelsen som blev bruten

Text: Zebastian Vidén

Av Arne Imsen 1949, då han verkade som evangelist i Norrtälje.

”Bara tomhet, säger Predikaren, bara idelig tomhet! Allt är tomhet” 
(Pred 1:2).

Appell av Robin Vidén

De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: “Rabbi, när kom du hit?” Jesus svarade dem: “Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta. Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er [här talar han om sin död]. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill” (Joh 6:25-27).

Appell av Jörgen Lindroos

Under en tid har jag läst om de första kristna och låtit mig fascineras av den tiden. Det var som en väldig brand då församlingen föddes, då evangelium gick ut som en eld över hela världen på ett explosionsartat sätt. Det här var människor som var rotade i sina olika traditioner, religioner och kulturer, men allt vändes upp och ner när evangelium gick fram och människor fick se vem Jesus var.

Vittnesbörd

Aldrig glömmer jag min första erfarenhet av ordet Jesus. Året var 1968 då en arbetskamrat från Södersjukhuset tog mig med till Filadelfiakyrkan i Stockholm. Där fanns en tavla längst fram med namnet JESUS. Under hela mötet såg jag inget annat än detta, namnet Jesus, och allt annat runtomkring bleknade.

Hälsningar Gertrud Karlsson

Appell av Marja Strömmare

Jag tänkte ta med er till en katastrof. För ett par år sedan, dagarna kring nyårsafton, var det ett stort lerskred i Gjerdrum i Norge. Det var under natten då människor låg i sina hus och sov som hela kvarter försvann. Jag kommer ihåg hur jag dag och natt följde tragedin.

Där i Gjerdrum rasade hus och bilar, och människor låg där nere i det stora raset. Man säger att man hörde nödrop, att man hade telefonkontakt med människor som var instängda. Det första dygnet kunde inte räddningspersonalen ta sig ner till de drabbade då det var alldeles för farligt. Marken rörde fortfarande på sig och man kunde inte riskera ytterligare liv för att gå ner och rädda de här människorna som fanns där.

Appell av Ulf Östeby

Ulf Östeby besökte storfamiljen i Skälby där han deltog i ett möte med sång, cittraspel och en väckande appell som vi här publicerar.

Vittnesbörd av Harald Walczok

Under mitt besök på en kristen konferens i Kåfalla fick jag en bekräftelse på att ägna mig mer åt människofiske – både när jag är ute och kör bil och när jag möter människor i andra sammanhang. När folk kommer och ser min bil så ser de också ett och annat bibelord.

Jag märkte i Kåfalla att min bil drog många blickar till sig. Många kom fram och pratade, en del igenkännande. Med hjälp av bilen och min önskan att vinna människor för Jesus så finns det god chans att lyckas. Man behöver frimodighet för att våga prata med folk, och jag känner att det är en bra laddstation att möta syskon och be och sedan nästa dag gå ut och vittna för människor. Det gör livet meningsfullt. En fördel med det kristna livet är att man väljer bort det som är dåligt i ens liv och låter det goda flöda fram.

Text: Gertrud Johansson

Frågan kom till profeten. Han var fullständigt passiv, nedbruten och hade inga idéer om vad som skulle kunna ske. Han hade kämpat hårt och stridit för Herren. Han hade konfronterat hela den samlade hopen av Baalsprofeter, vunnit seger och låtit döda dem alla. Han hade sett hur det efterlängtade regnet kom och hade sprungit i andlig glädjeyra och andlig kraft framför Ahab, konungens vagn. Sedan hade rekylen kommit i all sin kraft.