Vittnesbörd av Asta Olausson (april 2024)
Jesus började om igen i mitt liv. När jag var barn gick jag i söndagsskolan och fick lära mig om Jesus och att bedja. Det var en sådan trygghet i det. Sedan kom problemen och jag halkade bort från den barnsliga tron och hamnade i olika dåliga sammanhang och livet gick snett.
[]Vi är frälsta av nåd men till ett oerhört högt pris. Att vara förlåten och befriad från ett dåligt samvete som gnager likt en tung börda, att få känna att man har fått göra upp med svåra belastningar över begångna oförrätter, att göra upp och gå till botten och reda ut; vetskapen över att ha försonats – är befriande. Det kan vara människor emellan eller handla om olika sammanhang. Ett stort, tungt ok lyfts av dina axlar och du känner dig fri. Det här kan vi uppleva lite till vardags var och en inom olika områden.
[]Text: Pingstpastor Sigvard Svärd, Borås
Det är ett trons lidande för mig att följa tvivlets och liberalismens utveckling inom pingströrelsen i Sverige, i fråga om dop och medlemskap.
[]Av Arne Imsen 1949, då han verkade som evangelist i Norrtälje.
[]”Bara tomhet, säger Predikaren, bara idelig tomhet! Allt är tomhet” (Pred 1:2).