Midnattsropet

Text: Arne Imsen

Allt färre vågar kämpa för de ofödda barnens rätt. Karriärister på samhällsstegen har inte råd att göra sig impopulära. De oföd­­da barnen saknar medborgerliga rättigheter, och deras rop drunknar i feminis­ternas högröstade krav på självförverkligande. Mord i humanitetens namn är ingen okänd företeelse i historien. Men i alla dess historiska repriser är och förblir det lag­lös­hetens filosofi i avskyvärt diaboliska former.

Lagstiftningen må från tid till annan tillåta eller förbjuda allteftersom den allmänna opinionen liberaliseras eller radikaliseras. Människovärdet borde dock vara okränkbart och stå över sådana temporära fluktuationer. Opportunismen har funnit sin nisch för sin förmenta frihet. Det låter onekligen imponerande medmänskligt med sympatiska utfästelser om att inget barn skall vara oönskat eller ovälkommet, och detta skall vetenskapligt fixas med koksalt, sugmaskin, skalpeller och andra operationsinstrument med läkarkåren som tillförlitlig garant.

Av Dovydas Vaitkevicius

Den här hälsningen är till dig som vill få frid med Gud och som vill få en verklig kontakt med  Skaparen. Gud har gett oss sitt eget ord och det ger svar på människans alla frågor. Varför tycks Gud vara så långt borta? Vad är det som stänger mig ute från Gud?

I bibeln står det :

- Se, HERRENS arm är icke för kort, så att han ej kan frälsa, och hans öra är icke tillslutet, så att han ej kan höra. Nej, det är edra missgärningar, som skilja eder och eder Gud från varandra, och edra synder dölja hans ansikte för eder, så att han icke hör eder (Jesaja 59: 1-2).

Vittnesbörd av Heléne Ljungquist

Vi sjöng sången ”Ej det finns en sådan vän som Jesus: Han förlät min syndaskuld och frid mig skänkte – o hur högt han älskat mig!”

Jag är så tacksam för den här helgen att vi får samlas så här och påminna oss om vad Jesus gjort för oss. För det betyder allt. Oavsett om vi kommer från en bakgrund där vi levt länge utan Jesus, kanske uppvuxna i ett hem där inte Jesus fått vara med och sedan blivit frälsta, eller som jag, fått växa upp med kristna föräldrar. Det är en oerhörd nåd. Man kanske inte förstår det då man växer upp. Jag var fem år då jag beslutade att jag ville bli frälst. Jag ropade in mamma och pappa till mitt sovrum och sa att jag måste bli frälst och vi bad frälsningsbönen vid sängen.

Vittnesbörd av Kjell Ljungquist

Jag ska dela ett ord med er ur Galaterbrevet:

-Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Jag förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade Kristus dött förgäves. (Gal 2:19-21)

Appell av Leif Löfgren

Du kanske har stora frågetecken i ditt hjärta och brottas med omständigheter som verkar totalt omöjliga för dig att komma ur. Men jag har en hälsning till dig från den Herre jag tjänar; denne underbare frälsare som lyfte mig upp och förvandlade hela mitt liv; att det finns en öppning, det finns en utväg också för dig.

En pappa berättade för mig medan tårarna strömmade utför hans kinder, om sin tonårsdotter som var ute i knarksammanhang. Han älskade henne så oerhört mycket. I sin desperation tog han telefonen och ringde till en sån här terapeut som hjälper människor. Vet du vad han fick för svar, där han vädjade och bad om hjälp för sin dotter som satt fast i knarkhelvetet? Terapeuten svarade så här: -Har dom en gång blivit fast i de där sammanhangen, så är det som regel att de fortsätter livet ut. Pappan blev alldeles förkrossad och desperat. Men i det ögonblicket får han se hur en genomborrad hand räcks över muren, över muren till fängelset där hans tonårsdotter satt fast i knarkträsket. Handen går ned i denna avgrund och lyfter dottern upp ur detta sammanhang. Han får uppleva att dottern kommer hem och blir fullständigt upprättad och är i tjänst för Herren idag.

Text: Larz Gustafsson
**
**Man ser inte den verklige fienden. Bibeln kallar honom djävulen. Han har förvandlats till mörkrets furste och ligger bakom såväl nationalsocialismen som marxismen-leninismen och alla andra politiska ideologier! Alla politiska ideologier är av ondo eftersom de de facto sätter människan och inte Gud i centrum.
Bibeln däremot förkunnar Gudsrikets gemenskap. Det är en andlig gemenskap som består av pånyttfödda, på Jesus Kristus troende kristna bröder och systrar, oberoende av etnisk härkomst eller klasstillhörighet.

Bibelns förkunnelse om Jesu tillkommelse
**
**Jesu egna ord:

- I min faders hus finns många rum. Om det inte vore så. skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är (Joh 14:2-3).

- Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona (Upp 3:11).

Ledare av Berno Vidén

”I vår tid håller väckelserörelserna på att passiviseras och successivt förvandlas till stabila kyrkosamfund.
Det är hög tid att rensa predikstolarna från allt vetenskapligt docerande, för att oförfalskat och rakt på sak kunna proklamera för folket de livgivande sanningarna om synd och nåd, himmel och helvete.”

Ovanstående citat är hämtat från en ledare som Midnattsropet publicerade redan 1969. Nu 45 år senare är budskapet mer angeläget och aktuellt än då. Textförfattaren Arne Imsen fortsätter:

Text: Karin Vidén

Det var under påskhögtiden i Jerusalem, det osyrade brödets högtid, då judarna slaktade ett lamm och firade uttåget ur Egypten. Generationers traditioner fanns där odiskutabla och oemotsagda. Att uppfylla lagen och vänta Messias var livets gång.

Så hörs en upprorisk skara! Allt fler drar sig närmare för att se, för att höra. Jaha, man har gripit den där mannen! Han heter Jesus och är son till timmermannen Josef från Nasaret.  Han har talat till dem, samlat skaror omkring sig; men vad är nu orsaken till denna oro som råder omkring honom?

Kapitel ett ur boken ”Vedergäll Babylon” av Arne Imsen, BMC-förlag 1999

”Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar.”

Så börjar Uppenbarelsebokens 18:e kapitel. Fortsätter vi till kapitel 19, läser vi i första versen:

” Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade ”Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.”

Midnattsropet har under hela sin historia givit klara varningssignaler om ekumenik och katolicism. Under de ekumeniska mötena G72, V77, Ö89 och L99 och vid andra tongivande tilldragelser rapporterade tidningen inte bara om vad som skedde utan var ett organ till varning och väckelse. Midnattsropet har bevittnat hur både pingströrelsen och den katolska kyrkan som från början bara var med som observatörer flyttat sina positioner. Pingströrelsen är med som deltagare medan katolska kyrkan på många sätt tagit över det ekumeniska initiativet med inriktningen att samla alla under sina vingar. Under hela denna utveckling har Midnattsropet spridits genom sina medarbetare utanför de ekumeniska lägren till förtret för många och till väckelse för några.