Midnattsropet

Ledare: Berno Vidén

”Vi lever i en livsfientlig kulturmiljö – så fientlig att den knappast uthärdar några former av liv. Därför har vi inom praktiskt taget alla områden ersatt livet med former, och individer med institutioner.”

Med de orden inleddes Midnattsropets julnummer för exakt fyrtio år sedan, det år då Pilgrimsskolan – församlingens hemundervisning – startade. Texten, författad av Arne Imsen, handlar bland annat om hur det i samhället inte finns rum för Jesus och hur samhällets institutioner tar över föräldrarollen och diskvalificerar familjens funktion som uppfostrare. Fyrtio år är en generation. Idag har utvecklingen mot ett familjefientligt samhälle gått längre och samtliga riksdagspartier verkar vara överens om en sak: förbjud hemundervisning!

Här fortsätter andra delen av intervjun Radio Maranata gjorde med Arne Imsen år 1991. Han berättar här om hur en kärntrupp av Maranataförsamlingen i Stockholm så småningom tog form som kommunitet på församlingshemmet Johannelund i Bromma.

Publicerad i MR första gången 1996.

Jag var föreståndare för Örebro Fria Församling, som beslutade att arrangera möten i Stockholm. Vi hade först möten på Chinateatern. De samlade mycket folk och väckte uppmärksamhet. Därefter hade vi en kampanj under några veckor på Nalenpalatset. Vi bad till Gud för ganska många människor under denna period.

Vittnesbörd av Pelle Lind

Jag vill dela ett ganska personligt vittnesbörd. Det kanske kan hjälpa någon som befinner sig i den situation jag befann mig i för några år sedan. Jag var ganska engagerad i Maranataväckelsen då jag var ung grabb. Men tidens tand gjorde sitt. Jag vandrade iväg. Man brukar tala om en ökenvandring, men det var snarare Egyptens mörker jag befann mig i. Men så började jag bli väldigt trött på den situation jag befann mig i. Min själ var tom och trött. Det var väl egentligen inte synden; det där att man gick på puben och sånt där, som plågade värst. Det var ju frukter av synden, egentligen. Men det var själva upplevelsen att vara i avsaknad av härligheten från Gud, som det står i Romarbrevet 3:23. Jag upplevde att jag inte var i hans närvaro. Jag närde en längtan och började söka Herren. När man börjar göra det, då är han inte långt borta.

”Det är en sak att utstå förföljelse från världsliga myndigheter, men när kristna syskon vänder ryggen till, blir det smärtsamt.”

Reportage: Berno Vidén

(Foton finns i PDF-versionen av tidningen)

Vid tre olika tillfällen under hösten 2017 reste missionär Berno Vidén från Dominikanska republiken till Kuba. Att möta det kubanska folket och att på nära håll blicka in i deras vardagsliv gav många starka intryck. I det här reportaget skriver han speciellt om den tredje resan, som gick till Guantánamo-regionen i östra Kuba.

Vittnesbörd av Leif Löfgren

Det är en väldig gränslös nåd att få vara med på de här härliga mötena med många bibelstudier. Jag älskar Bibeln.

Glöm ej bort din Bibel! Läs den varje dag.

Grip om Herrens löften i tro, det gjorde jag.

Och sedan ska vi icke glömma bort att tacka Gud för allt det underbara som han gör i våra liv. Tänk att han ska leda oss där vi går bedjande fram, steg för steg. Det är vad som ligger på mitt hjärta, det här härliga mötet. Jag ser att det finns barn, ungdomar och grånande kämpar ibland oss här. Jag tror att det här är ett möte just för dig som känner dig ensam, modfälld, trött och sliten. Ett gyllene tillfälle just för dig. Tänk att Jesus ser den lilla, lilla människospillran i det stora, stora sammanhanget. Ära vare Herrens underbara namn!