Midnattsropet

Vittnesbörd från möte i Skellefteå av Emanuel Johansson

Tänk, vilket budskap vi sitter inne med. Vi som har fått möta Jesus.

Jesus är svaret för alla situationer en människa kan hamna i. Jesus är svaret! Före mötet så var jag nere en sväng till köpcentret. Jag skulle dela ut några traktater och inbjuda till mötet här. Jag såg mig om för att se vart det rörde sig mest folk. Jag tänkte att det skulle vara mest folk vid Ica Maxi. Ingången var så stor och det såg ut som det borde vara mest folk där. Men när jag hade stått och delat ut traktater där en stund, tyckte jag att det var ännu mer folk en bit ifrån. Jag tittade lite noggrannare och fick se att ovanför den ingången satt en grön skylt och folk gick därifrån med sina lila kassar. Det var Systembolaget som drog mest folk. Det slog mig vilken tomhet människor lever i som söker och försöker fylla sitt liv med någonting. Finna glädje någonstans eller stilla orostankar på något sätt.

Vittnesbörd av Stig-Erik Westman

Du växte upp i ett troende hem, men kom bort från Jesus och blev sedan frälst igen. Berätta!

-Jag lämnade barnatron, fastän jag gått söndagsskola och även blivit döpt i pingstförsamlingen hemma i Jakobstad. Men det fanns saker i mitt liv som inte var rätt och som jag inte gjorde upp med, och så gled jag ut ur frälsningen. Intresse för bibelläsning och bön försvann. Jag hade ofrälsta arbetskamrater, och började intressera mig för idrottsaktiviteter, videofilm och destruktiv musik. Det var så mycket som fyllde mitt sinne, jag var slav under destruktiva krafter i tio års tid. Men det fanns en röst som sa: Vänd om! Så kom i min hand ett nummer av tidningen Midnattsropet, där man skrivit varnande artiklar mot både filmen och musiken. Jag gick på ett kristet möte, ville ha en förändring i mitt liv och gick fram till förbön. Då fick jag lägga av allt som förslavade mig. Jag slängde kassetter, skivor och videofilmer. Det blev en oerhörd lättnad för mig. En tung börda försvann. Så fick jag hunger efter Guds Ord och bönen igen. Flyttade sedan till storfamiljen på Bällsta. Det var läkedom i gemenskapen och undervisningen.

Vittnesbörd Lena Vidén:

Lena, vet du av något speciellt tillfälle då du lämnade dig åt Gud?

-Precis idag har jag varit frälst i 40 år! Jag var 12 år, det var tältmöten och sångarna sjöng: ”Skall du få vara med i stora vita skaran inför tronen…” Jag satt i mötet, och var inte säker. Då kom någon och frågade om jag ville bli frälst, och så bad de för mig. Jag döptes någon vecka senare. Tron är ett litet frö som måste växa till. Det gäller att få näring från bibeln. Ta fasta på Ordet. Jag har aldrig ångrat att jag följt Jesus.

Text: Ulla Näsholm

Han kommer till dig personligen, bultar på hjärtats dörr, kallar till försoning med himmelens Gud genom Jesus Kristus och det han gjort för dig och mig. För alla människor.

Ett erbjudande som du tar emot – eller avvisar. Valet är ditt!

Gud söker människan. Han vill att alla människor ska blir frälsta (räddade) och komma till kunskap om sanningen, som är Jesus Kristus. Han som är Vägen, Sanningen och Livet, det säger Bibeln.

Undervisning av Tage Johansson

Det finns några frågor som människor ofta bär på: Hur ska man finna Gud? Var finns han? Finns han i en kyrka, eller någon annanstans? Bibeln ger klart svar på detta. Människan som står utanför frälsningen upplever att Gud verkar vara långt borta. Man känner sig ljusår bort ifrån honom Men det finns ett svar i Bibeln till varför man upplever på det sättet. För i verkligheten är det inte så. I Bibeln läser vi att Gud är inte långt ifrån någon människa. Paulus undervisar om att Gud har skapat hela människosläktet:

Appell av Yngve Stenfelt

Vi är inne i en förberedelsetid.  När vi ska ställa till med gästabud eller bröllop, är vi oerhört noga med förberedelserna. Att allt blir som det ska vara.  Att allt klaffar och att det hela fungerar som det är tänkt, detaljerna; allt blir taget i beaktande. Men Gud är mycket mera noga med sina förberedelser. Så när Jesus skulle komma hit till jorden för första gången, så kom han inte hux flux. Det föregicks av en förberedelse. En man uppträdde, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Det står att han kom som ett vittne för att vittna om ljuset. Inte var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det var Johannes uppgift att ordna med förberedelserna. Bergen skulle sänkas, dalarna höjas, och det som var oländigt skulle bli rak väg.

Text: Emanuel Johansson

Hetsen kommer från skolan som lär dig, lagarna som uppfostrar dig, media som styr dig och kyrkan som välsignar dig.

Mänskligheten får idag skörda konsekvenserna av att ha vänt sig bort ifrån Gud och den tanke Han har för människan. Synden gör sig gällande i sin makt att föra människan nedåt i ondska och fördärv. Inför oss pågår katastrofer, krig och svält. Med fasa ser vi hur världen uppfylls av ondska. Guds Ord lär oss att detta är konsekvenser av det värsta kriget som pågår. Kriget om din själ.

Text: Märta Berg

Det brukar vi säga när vi ska berätta något särskilt märkvärdigt. Det vi har att säga är så speciellt, så utom allt tänkbart, så vi anar att vår åhörare kommer att ha svårt för det vi berättar. 
Det jag har att säga dig, är faktiskt något utöver det tänkbara. Jag vill berätta för dig att Jesus är en verklighet. Att han gick här på jorden en gång och var som en vanlig människa. Som en av oss. Att han spikades upp på en påle av trä, dog så och begravdes, men efter tre dygn uppstod igen. Att han for till himlen på en sky, och har lovat komma tillbaka, på samma sätt. 
Allt detta vill jag berätta för dig. Men jag vill även tillägga att det var för din skull som han dog. För att du skulle kunna bli fri från det som hindrar dig att ha gemenskap med Gud. Din synd. Och jag vill berätta att han vann seger över  själva djävulen. Och över döden. Så nu kan var och en som tror på honom få evigt liv. 
Men det var just det! Du kan inte tro.
Och jag klandrar dig inte. För detta är ofattbart. Kanske har människor försökt pracka på dig sin tro? Som om det vore möjligt! Som om du skulle haft någon nytta av den? Kanske du är en sådan som respekterar andra människor och  deras tro. Men själv kan du inte. Det kan vara så att du en gång trodde, men har tappat din tro. Den höll inte. Så du gav upp. Jag klandrar dig inte. Så svårt kan livet bli. Att det går sönder. Till och med tron. Kanske har du funnit att allt sunt förnuft och alla vetenskapliga belägg talar emot tron - och så har du valt bort denna enfald? Jag klandrar dig inte för det heller. Men jag beklagar din fattigdom. För det är nämligen så att TRON ÄR EN GÅVA. Du kan inte förtjäna den. Och absolut inte begripa den. Men den är din. Så du kan ta tag om den. Och säga TACK.
 Den är inte en separat företeelse som virvlar runt i aromer, hälsokällor, eller fantasifulla människohjärnor. Den har sin början, sin hela substans i en person - Jesus Kristus. Han som dog, som segrade och uppstod och som snart, mycket snart ska komma på skyarna för att hämta dem som tror. Du kan faktiskt inte tro utan att säga ja till Jesus. 
Det är i mötet med honom som din tro finns. Hur mycket som än gick sönder i livet, hur stor besvikelse och svåra sår du fick, så är mötet med Jesus din nya början. Just nu, medan du läser detta, kan undret ske. Att du börjar tro. 
DU KAN FAKTISKT INTE LÅTA BLI.

Text: Berno Vidén

I DN-debatt ondgör sig Vänsterpartiets fd riksdagsledamot Margó Ingvardsson, över att barn under 12 år bevistar religiösa aktiviteter, för att i nästa andetag bunta ihop alla kristna och dra varnande paralleller med spritorgier, sexuella handlingar och vidskepliga ritualer. Margó Ingvardssons lösning: Barn upp till tolv års ålder bör ”fridlysas” från religiös utövning i såväl samfund som friskolor. Utlösande orsak till Ingvardssons utspel är ett extremt fall i Borås där en familj åtalats för att ha begått övergrepp på sina barn i form av djävulsutdrivning. Därför skriver Margó att alla barn bör befrias från religiösa aktiviteter.

Ledarartikel av Arne Imsen publicerad i MR nr 20 1969

Varför är så många kristna bekännare totalt likgiltiga och tafatta inför den andliga nöd, som blir alltmer markant i vår tid?

Varför nöjer sig så många med den passiva åskådarens roll inför den uppmarsch av demoniska världsmakter, vilka ändock de flesta medger håller på att få ett allt djupare grepp i folksjälen?

Varför har materialismen lyckats passivisera så många väckelsekristna barrikadkämpar och deformera deras profil till oigenkännlighet?

Intervju med Veronica och Sean Ureña

Veronica och Sean Ureña är ett missionärspar som nu återvänder till Santo Domingo efter en period i Sverige. Sean kom för första gången till Sverige sommaren 2011, för att delta i Maranataförsamlingens sommarkonferens och därefter gifta sig med Veronica, som tillsammans med sina syskon och föräldrarna, missionärerna Berno och Karin Vidén,  levt många år i Santo Domingo, där Maranataförsamlingens missionsarbete pågått sedan 1980.
Sean är en Herrens tjänare, som förutom att predika Guds Ord ständigt fungerar som själavårdare och evangelist. I Sverige är han fortfarande ganska begränsad när det gäller att förstå och tala svenska – även om det går framåt med språkkunskaperna! Men han har gjort sig i det närmaste oumbärlig genom att ständigt finnas till hands att laga, fixa och dona med alla möjliga praktiska saker i församlingshemmet och på hotell Pilgrimshem. Byta lampor och lås, måla, snickra. Innan han återvände till Santo Domingo med sin hustru, fick  Radio Maranata och tidningen Midnattsropet tillfälle att göra en intervju med paret Ureña.