Undervisning

MEDAN VI VÄNTAR Om och om igen säger oss Guds ord, att vi skall VÄNTA vår Herre och Frälsare. Fil. 3: 20, 1 Tess. 1: 9-10. Det var den onde tjänaren som sade: Min Herre kommer inte så snart. Luk. 12: 45-46. Och medan vi väntar skall vi inte sitta med armarna i kors. Vi skall inte heller hemfalla åt osund fanatism. Människor har ibland vid tanken på Jesu snara återkomst hemfallit åt sådant. - Guds ord talar också mycket bestämt om vad vi skall göra MEDAN VI VÄNTAR. - Vi skall först av allt leva ett gudfruktigt och rättfärdigt liv. “Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor; den fostrar oss till

Medan vi väntar … Vi har tidigare sett, att Guds ord uppmanar oss att vänta Jesus ifrån himmelen och att leva

ett rättfärdigt och gudfruktigt liv medan vi vän- tar. Det finns andra saker också, som vi i Guds

ord uppmanas till, medan vi väntar. - Till korin- terna skriver Paulus: “Så har ju ock vittnes- bördet om Kristus blivit befäst hos eder, så att

1sak var, som vi minns, löf- tets barn. Gud hade lovat en

son åt Abraham och Sara. Trots att alla mänskliga möjligheter till att få barn var obefintliga

för dem, uppmanade Gud Abra- ham att skåda upp mot himlen

och räkna stjärnorna på him- len, ty lika mångfaldig, lika

oräknelig, skall dIn säd varda. En dag uppfyllde Gud sitt löfte och Sara födde en son, som fick

Då Esau upptäckte att hans brod er genom svek fråntagit honom förstfödslovä lsignelsen, beslöt han att hämnas sin broders svekfullhet.

(1 Mos. 27: 41.) Han beslöt att döda Jakob ge- nast då hans gamle far gått bort. Dett a blev om- talat för Rebecka, som i sin tur uppm anade sin

son Jakob att fly till sin morbroder L aban i Ha- ran. Då Isak givit sin välsignelse till r esan, gav

“Bevara genom den helige Ande, vilken bor i oss, det goda som har blivit dig betrott.” 2 Tim. 1: 14. Från de mest skiftande håll möter oss i Maranataväckelsen anklagelsen: Ni har ingenting nytt! - Den som inte har någon ny sanning, så resonerar man, har

ej heller något existensberätti- gande. Man tror sig här ha

historien på sin sida: Luther förde ju fram läran om rättfär-. diggörelsen genom tron allena, J ohn Wesley aktualiserade bl. a . frågan om helgelsen, döparna offrade allt för sanningen om

Man kan fråga sig hur den människa ser ut på insidan, som kan göra sig skyldig till så simpla handlingar, som dem vi här läste om. Man kan

vidare fråga sig, vad som är orsaken till att män- niskor så överväldigas utav ondska? Jag förmo- dar, att de flesta icke kan ge något tillfredsstäl- lande svar.

Vad är orsaken till att du är ond, elak, oför- ståndig och gör saker, som du strängt taget

Detta ord är välbekant, men det är kanske inte alla som vet, att det härstammar från Bibeln. Enligt 3 Mos. 16 skulle Israels barn en gång varje år offra en bock för folkets synder, och dess

blod skulle bäras innanför för- låten och stänkas på de heliga

tingen där. Detta var en före- bild till Jesus, som tog allas

våra synder på sig och bringade försoning, inte bara för Israels utan också för hela världens synder. Och sedan den tiden kan ingen annan försoning ges för synder, utan den som vill bli frälst måste acceptera, att Guds offerlamm Kristus bär våra synder. När en människa får sitt hjärtas ögon öppnade för detta faktum, blir hon fri, och hon börjar älska Honom, som inte drog sig för att bli “hel och hållen gjord till skam” för att vi skulle bli delaktiga av livet i Gud. Jag, som skriver dessa rader,

Fortsättning fl·ån nr 12 Skriften har förutsagt det stora avfallet och betygar: “Därigenom att laglösheten förökas skall kärleken hos de flesta kallna.” Att laglösheten förökas i världen i dag är väl något som bekräftas av erfarenheten mer än något annat. “Det må du veta att i de yttersta

dagarna svåra tider skola komma. Ty människor- na skola då vara själviska, penningkära, stor- taliga, övermodiga, smädelystna, olydiga mot

En enda gång förekommer or- det Maranata i vår Bibel. Likväl

vet vi att det ofta användes i den urkristna tiden. som ett hälsnings- -ord emellan “dem som trodde”. - Då de vid sina brödsbrytelser

skiftade brödet och kalken mel- lan sig. och förkunnade både för

en ond och en god andevärld sin tro på Jesu försoningsdöd och fullkomliga seger. sade de. med jublande förvissning till varandra: Maranata - Herren kommer! - När de träffades på gatan eller i

Helbrägdagörelse genom tron

spelade en stor roll i den ur- kristna församlingens verksam- het. Det var ju genom männi- skans syndafall som sjukdomen

kom in i världen, och vad är då naturligare än att Jesus, som kommit för att frälsa från synd, .iiven hade något i sin frälsning

för människornas sjuka krop- par.

Om det icke funnes något i J esu Kristi försoning och i hans frälsare gärning för människans kropp, så vore icke detta hans verk fullkomligt - då behövde vi en frälsare till, som gjorde det som fattades i Kristi verk, ty sjukdomen är ju en direkt följd av synden. Men det fattas ingenting i Jesu Kristi underbara verk för människans frälsning. Då han

“Herre, jag har hört om Dig

och häpnat. Herre, förnya i des- sa år Dina gärningar, låt oss

förnimma dem i dessa år. Mitt

i din vrede må Du tänka på för- barmande.” . Hab. 3: 2.

Habackuk levde i en tid vil- ken i många avseenden liknade

vår: Gudsförakt, laglöshet och

andlig dekadens vor o förhärs- kande tendenser. - Guds eget