Undervisning

Var och en av oss har problem

som behöver lösas. En av huvud- punkterna till befrielse från så- dant, som ger oss olycka och mot- gångar och som hindrar oss att

sträva framåt, har Jesus Kristus skänkt oss. Mark. 9:23. Allt

förmår den som tror. I anslut- ning till detta säger han också

i Matt. 8: 13: Såsom du tror så må det ske dig.

Vi skall i fortsättningen följa

Petri liv i stora drag. Det sorg- liga inträffade, att han k’Om att

förneka sin Herre och Mästare. I de flesta fall, då syndafall sker, k’Ommer det nog ej brådstörtat,

utan s& sm&ningom har ett and- ligt försvagat tillstånd inträtt.

Det har liksom blivit trappsteg nedåt. J ag skall nämna, som det synes oss, sex bidragande orsaker till Petri fall.

I det första århundradet måste Församlingens Kristna skaffa sig sitt uppehälle likaväl som du och Jag. Några var hantverkare som

tillverkade och utsmyckade avgu- dar för hedningarna. De tillbad

naturligtvis inte avgudarna eller böjde sig i deras avgudatempel och de såg intet ont i att ut- skära eller polera bilder. När

allt kommer till allt, så skall nå- gon i alla fall göra det och jag

Forts. fr. föregående nummer. Han kunde ha visat dem något

annat också. Han kunde ha upp- enbarat sin överdådiga intelligens.

Det är många i vårt land, som beundrar det, intelligens! När man ser en människa med en hög och bred panna och förstår att det är kraftiga hjärnvindlingar bakom, då anar man att där finns intelligens. Men hur intelligent människan än är så är Jesus och Gud större i förstånd. Men han uppenbarade ej sin intelligens för människorna, talade inte om aU jag vet mycket, jag känner till allt han visade dem såren. Det

Det är en fråga som behandlats mycket och blivit besvarad på många olika sätt. Men om vi läser bibeln så skall vi finna det rätta svaret, ty där har Gud uppenbarat sin vilja. Gud vill att alla människor skall bliva frälsta. 1 Tim. 2:3, 4. Det grekiska ordet sozo, som i vår

bibel är översatt med frälst, bety- der även att frigöra, göra helbräg- da. När Gud vill att alla skall

Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. 1 Kor. 12:31 a.

Bibeln talar om nio andliga nå- degåvor. Den talar även om nå- degåvor, som är de största, men

den säger ingenting om de små nådegåvorna, helt enkelt därför,

att det inte finns några små nå- degåvor. Ty alla nio nådegåvorna

är stora och betydelsefulla och kan brukas till oanad välsignelse,

Det borde egentligen vara

obehövligt att sätta det lilla or- det fri framför ordet försam- ling. Enligt Guds ord så skall var- je biblisk församling vara fri och

obunden av mänskliga organisa- tions- och lärosystem och icke un- derställd någon som helst världs- lig makt och myndighet.

Församlingen är Kristi kropp och i denna egenskap underställd Huvudet, Jesus Kristus själv. Jesu

Joh. 20: 19-29. Det är en av Jesu lärjungar, som har stått framför min inre syn i dag. Det fanns ju en väldig variation av karaktärsdrag hos dessa Jesu lärjungar. Den ene var

inte den andre lik, liksom för- hållandet är bland oss i dag. Där

fanns denne Tomas Didymus, tvivlaren. Hos honom fanns ett

drag av melankoli, och melanko- liska människor har lätt att kom- ma ned i en dyster sinnesstämning

Evangeliet bringar oss det gla- da budskapet om frälsning för

själen och hälsa för kroppen. Sanningen om helbrägdagörelse

är en del av det fulltoniga evan- geliet och ta vi bort helbräg- dagörelsen har vi tagit bort en

del av evangelium. Då J esus vandrade här nere i sin jordiska gestalt ingick det i hans verksamhet att undervisa om Guds rike, helbrägdagörelse och tro. Men han undervisade inte endast utan praktiserade även det han undervisade om. Han gav åt de blinda sin syn, han öppnade dövas öron, han bjöd de lama att gå, de spetälska

Naaman, general för den sy- riske konungens arme var en tap- per man, men han var en spetälsk

… Och Elisa sände en budbärare till honom och sade: Gå bort och bada dig sju gånger i J ordan så skall ditt kött åter bliva sig likt, och du skall bliva ren. (2 Kon. 5: 1, 10.)

Livet är en underbar och ovär- derlig gåva från Gud. Det är

David, Israels ljuvlige sångare,

var en kristen, som kände till ju- bel och lovprisning. Han kände

också väl till vilken mäktig kraft, som utlöstes genom lovsången. Därför uppmanar han oss genom sina psalmer gång på gång, att vi skall prisa Herren.

Låt oss se på lovprisningens sto- ra värde för oss som enskilda och

församling. Genom vår lovpris- ning skapar vi tro, där det råder