Vittnesbörd

Det är en kör som ofta tonar i mitt hjärta. Den är så här: Nu brinner Guds eld i mitt

hjärta, jag trälar ej mer jag är fri, Gud borttog min synd och dess

smärta, min natt är FÖR EVIGT FÖRBI! Ära halleluja.

Har du niin vän låtit dig gri- pas av elden från himmelen?

Du har väl läst att Jesus kom hit ned till jorden, inte för att bilda kyrkor och samfund, men för att TÄNDA EN ELD PÅ JORDEN! (Luk. 12 : 49.) Ja, Han kom för att världen skulle få ta emot evigt liv, ära vare

ROGELlO PARILLA från Västindien som besökte ~tockholm under pingsten berättar

Många säger: Det sker inga under numera. Läs detta så kommer du på andra tankar.

Intill jag var mellan nio och

tio år gammal levde jag sorg- lös och lycklig i mitt hem -

alldeles som andra normala barn. En dag kom dock en svart sky över min ljusa himmel -

i ett nu var allt förändrat. En- samhet, hjärtesorg, smärta och

Det kan jag instämma i av hela mitt hjärta. HAN har löst alla band och gjort mig fri att tjäna HONOM med den gåva jag fått av nåd. HALLELUJA! Det är ett intressant liv med JESUS. Jag är så tacksam till GUD att jag av nåd får vara

med ibland den skara som vän- tar JESUS tillbaka på skyn.

Och får gå ut till människorna med det glada budskapet om HONOM som allena kan frälsa och helt förvandla en i synden bunden själ.

“Om någon vill tjäna mig, så följe han mig, och där jag är där skall också mina tjänare få vara.” Joh. 12: 26. Då Jesus första gången uttalade dessa ord, var

de riktade till de män som skulle bli Hans lär- jungar. Vi vet att ordet lärjunge betyder efter- följare, och meningen är att vi alla skall bliva

sådana. När Jesus gick utmed Galileiska sjön fick Han se bröderna Simon och Andreas vara sysselsatta med att kasta ut nät i sjön, de var nämligen fiskare. Jesus tilltalade dem och sade: “Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.” Och strax lämnade de sina bestyr för att följa Jesu uppmaning. Nästan på samma sätt var det

I ett nr av Sv Veckotidning, frågar signaturen

“Elisabeth” om en del för henne obekanta ut- tryck, som hon möter hos andra kristna: ande- dop, tungotal, helbrägdagörelse. Hon frågar:

“Har verkligen vår tid plats för sådant? Vis- serligen lulr man hört att bland pingstvänner)

Maranata och andra religiösa riktningar de

nämnda orden inte är några museiorll utan and- liga verkligheter. ’ Men säger man till ‘sig själv:

Jag vill till Jesu ära vittna om vad jag funnit i frälsningen. När jag för sexton år sedan lämnade mitt liv i Jesu händer fick jag uppleva livets största lycka, frid och glädje i överflöd. Alltsedan jag blev frälst har jag tjänat Gud med de gåvor jag fått. När jag för fyra år

sedan kom in i Maranataväckel- sen fick jag på ett påtagligare

Klockan 10 på förmiddagen, det var lördag. Vi stod som

vanligt på Västra torget i Jön- köping, sjöng, spelade och vitt- nade om Jesus. Det var mycket

folk i rörelse och jag såg många, många andäktigt lyssnande, stå där med tårfyllda ögon. Strax framför . mig lekte några små barn, de var så glittrande glada. Något på sidan stod flera äldre män, deras yttre vittnade om ett liv i nederlag; märkbart