Midnattsropet

Karin Vidén rapporterar från missionen i Dominikanska Republiken

Onsdageftermiddagen är varm och trafiken bullrig och rörig. Vi är på väg i två bilar ut till Batey Bienvenido inte långt från Batey Palavé där Maranataförsamlingen arbetar sedan sex år tillbaka. Vägen är bitvis väldigt gropig och det gäller att se upp för alla de motorcykeltaxi´s som utan hastighetsbegränsning far vägen fram. Det är dags för vårt andra barnmöte i Bienvenido och MRs trogna läsare vet att det var en av de platser som drabbades hårt då orkanen Noel i oktober drog fram över landet med våldsamma skyfall till följd.
Genom syster Fifa i gemenskapen i Palavé leddes våra vägar till Bienvenido eftersom hon har sin syster Sunilda boende där, och som nu hade förlorat allt då huset hon hyrde fylldes av lervatten ca 1,5 meter upp. Genom snabbt inkomna gåvor från olika håll kunde vi då inom bara några dagar komma ca 100 familjer till hjälp på olika sätt och fick genom detta en mycket speciell kontakt med människorna där.
Alla är haitier och de gamla bland de boende talar enbart kreol och upplevde naturligtvis en oerhörd utsatthet i denna situation då man stod utan hem, tillhörigheter och ekonomisk hjälp.
Efter denna hjälpinsats har vi ibland besökt området och kunnat följa återuppbyggnaden och fortsatt hålla kontakt med en del av dem som bor där. Många bor nu återigen i de hus som totalt översvämmades trots att de inser faran att liknande katastrofer ånyo kan inträffa. En av dem är just Sunilda som fortsätter hyra och med sin familj bo kvar trots farorna.

Undervisning av Arne Imsen

Staten är inte en instiftelse med upprinnelse i någon Guds förordning. Hur ska då samlivet och ett samhälle överhuvudtaget kunna fungera?
Guds väg var den diametralt motsatta, alltså inte centralisering och maktkonstellationer till institutioner, utan fastmer var Guds tanke decentralisering av all makt till individer och där Gud ville lägga tyngdpunkten, vilket framgår ganska klart i Skriften, nämligen i familjen. Makten skulle alltså vara delegerad och decentraliserad så att familjen skulle vara det centrala. Det blev inte så, för människan har en sjusärdeles förmåga att konstruera om Guds planer.

Appell av Gertrud Johansson

Tron är himmelsk. Dess verkningar är himmelska. Barnen hör himmelriket till. Du förälder: Stå fast vid din rätt att fostra dina barn och ge dem den Jesus du själv har mött. De är värda all den kamp som är nödvändig.

Vem ska få forma våra barn? Hur ska den lilla människan kunna behålla sin integritet, bevara sin själ intakt och okränkt i allt det som väller över henne? Det skapas nya lagar, nya trender, nya tankebyggnader. Musik kultur, reklam, media och information från alla håll kommer inpå oss.Världen är så stor och människan så liten i allt detta.
Ett barn föds rent och oförstört. Sinnet kommer att fyllas av något och av någon. Gud som skapat människan har en avsikt med varje människa. ”Låt barnen komma till mig och hindra dem icke” sa Jesus. O vad viktiga ord!!! Se till att barnen får lära känna Jesus. Han är den som borde få inflytande i barnasinnena. Han som vill dem det allra bästa, som kan ge dem frid och trygghet och har en evig kärlek till dem.
Som kristen förälder presenterar man Jesus för barnen. De får höra bibelberättelser och får lära sig sånger och får bedja bordsbön och aftonbön. Detta är bra. Barnatron grundläggs och betyder mycket. Men sen kommer förskolan och skolan och lär dem något annat. TV-program, filmer och musik med okänt ursprung och andra influenser gör sig mer och mer gällande.Det enkla bibelordet verkar mer och mer blekt i förhållande till allt sprakande, spännande och flashigt som erbjuds. Tillvaron som tillsammans med Jesus är så naturlig och ren blir helt förstörd om detta får fritt tillträde.Det onaturliga har en oerhörd dragkraft. Världen med allt vad det innebär tågar in i den förut så rena människans sinne och själ.
Du som är förälder har av Gud fått ett stort och viktigt ansvar. Det är du som i barnens första år ska vaka över och se efter vad barnen får ta emot. Stäng hemmets dörr för det destruktiva inflytandet så länge du kan.Fyll ditt hem med en atmosfär av Gudstro och Gudsinfly­tande.Så tar du ditt ansvar tills barnet så sakta, i takt med sin mognad, måste ta över det själv. Till detta behövs visdom och det kan man få utbedja sig av Gud, så hjälper han i detta viktiga uppdrag.
Hemundervisningen har varit ett sätt att ge barnen en så god start som möjligt. Nu planeras nya lagar som kommer att göra det praktiskt taget omöjligt att få tillstånd till detta. Man menar att barnets skolgång ska vara icke konfessionell. Det vill säga, ingen religion ska utöva sitt inflytande på barnen. Sedan ska de få välja själva. I praktiken är detta en ren lögn. Det barnen får i skolorna är agnosticism vilket också är en religionsuppfattning. Det finns ingen neutral zon någonstans, och vem har tagit sig rätten att bestämma utifrån vilken punkt mina eller dina barn ska få bestämma själva?
Jag vill ropa ut till alla föräldrar: Ge inte upp din föräldrarätt! Skulle jag som förälder förvägras rätten att ge vidare min gudstro till mina barn? Denna tro som gett mitt liv så mycket glädje. Den har gett livet innehåll, trygghet, mening och harmoni.Hur skulle jag kunna tillåta att någon anser sig ha rätt eller skyldighet att plocka den av mina barn innan de har minsta möjlighet att värja sig. Barnen i de allmänna skolorna har inte en chans att välja någonting. Någon har bestämt vad som ska gälla i skolans världsbild och människosyn. Bibelns bild ter sig omodern och ute. Grunden som lagts med en barnatro vacklar och tillvaron ställs på ända. Hur ska ett barn klara av att tackla dessa tankemodeller? Barnen är för dyrbara att lämnas ut till krafter som vill förstöra och inta det rena barnahjärtat. Den gode herden Jesus måste få ha främsta platsen i deras liv. Snart nog kommer de ändå att ställas inför de egna valen, men då ska de kunna välja utifrån en grundtrygghet, och inte kastas ut att välja innan de har en reell möjlighet till detta.
Svaret på hur man bevaras i sin själ är för varje människa, barn eller vuxen, att uppfyllas av Guds Ande. Genom Guds Ande bevarar vi vår tro. Denna tro kan övervinna världen. (1 Joh.5:4)
En sann tro är inte endast att i ett privat hörn hålla något för sant.Tron visar sig i ett handlande. Den får verkningar i hela den troendes tillvaro. Genom tron tar föräldrar sina barn ur skolan. Genom tron förverkligar människor en annan livsstil. När detta sker visar sig det rätta förhållandet. Det rätta ansiktet i världen avslöjas. Toleransen för oliktänkande sträckte sig inte så långt. Respekten för människans integritet tog stopp. Det visar sig vad Jesus sa: ”Mitt rike är icke av denna världen”. Tron är himmelsk. Dess verkningar är himmelska. Barnen hör himmelriket till. Du förälder: Stå fast vid din rätt att fostra dina barn och ge dem den Jesus du själv har mött. De är värda all den kamp som är nödvändig. Guds Ande är starkare än den ande som råder i världen. I vår kamp har vi Jesus med oss. Han, som har övervunnit världen, sviker aldrig.

Analys av Arne Imsen ur Midnattsropet 1979

Detta avsnitt av en artikel ur tidningen Midnattsropet från 1979 - skriven av Arne Imsen - visar onekligen på några mycket väsentliga, bakomliggande omständigheter, som det sedermera har visat sig ha funnits alla skäl att i tid både genomskåda och sanningsenligt beskriva på ett sådant sätt som här görs .
Avslöjandet av antikristliga idéer om barnuppfostran och skola, gick hand i hand med den radikala, urkristna protest, som Pilgrimsskolan från början har utgjort - och alltfort utgör.

Analys av Karin Vidén

Hemundervisning kan man välja pga många olika orsaker. Det kan vara med bl a religiösa, filosofiska, politiska och ett flertal andra motiv man väljer att som förälder i hemmet undervisa sitt barn. Skollagen ger genom kap 10 § 4 den lagliga grund som krävs för tillstånd. För den förälder som pga kristen tro och övertygelse är angelägen om en klar biblisk grundsyn på skapelsen, människovärdet och en kristet fokuserad värdegrund finns idag inget annat alternativ att tillgå än hemundervisning. De kristna friskolorna ges paradoxalt nog inte den frihet som gör det möjligt att i undervisningen under obligatorisk lektionstid ens förmedla den kristna trons absoluta grundfundament- tron på en skapande Gud. Under rubriken ”Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen” på Skolverkets hemsida finns följande regler gällande fristående skolor:
-Ett grundläggande krav på fristående skolor är att de ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå svarar mot utbildningen i den offentliga skolan och att de även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning i det offentliga skolväsendet. Till värdegrunden hör att undervisningen skall vara saklig och allsidig. Undervisningen i skolan skall alltså bygga på vetenskaplig grund… Grunden för skolans undervisning om livets uppkomst och utveckling skall vara den vetenskapliga teorin om evolutionen…Detsamma gäller när en konfessionell skola behandlar den egna tron om skapelsen. I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar.
Evolutionsteorier som ständigt förnyas och förändras, ifrågasätts och diskvalificeras, upphöjs ändå till vetenskap och presenteras som suverän och odiskutabel kunskap i svenska skolors lärosalar, alltmedan den kristna elevens tro, övertygelse och inre vetskap ständigt kränks och såras. Samtidigt tvingas den kristet troende pedagogen väga varje ord på våg i den kristna friskolans obligatoriska undervisning för att inte tro och övertygelse ska lysa igenom och av eleverna upplevas som påverkan och kränkning. Bidragsfällan snörper till munnen då tillstånd och offentlig finansiering kräver sitt underdåniga ja, och det kristna undervisningsalternativet utslätas till ett färglöst och för rådande samhällsideologi ofarligt alternativ. Påtryckningshotet kan inte misstolkas:

Stina Fridolfsson intervjuar Sven Westman

**Sven Westman har större delen av sitt liv fått arbeta som Guds springpojke, som han själv uttrycker det. Särskilt på äldre dar har han gjort många resor till Ryssland, främst Karelen, dit han förmedlat många hjälpsändningar och även uppmuntrat med trosstärkande förkunnelse i olika församlingar. Han kommer då och då tillsammans med sin fru Anne-Marie på besök i församlingen. Sonen Stig-Erik har i många år arbetat i Maranataförsamlingens missionscenter i trogen tjänst med vaktmästeri och renhållning, och föräldrarna smälter naturligt in i gemenskapen när de kommer. Nyligen var de åter på besök, och då gavs tillfälle att göra en intervju med Sven. Han hade mycket att berätta från ett rikt liv.
**
Sven Westman är nu 68 år, alltså pensionär till åldern, men absolut inte till tjänsten. Det finns ständigt planer på nya resor och hjälpinsatser till det stora landet i öst, som han redan som mycket ung upplevde kallelse till. Han växte upp i ett gudfruktigt hem, tillsammans med fyra syskon. Fadern var borta i kriget i fem år och överlevde. Men året efter han kom hem, for han ut på havet tillsammans med en kamrat att fiska sik, och de drunknade båda. Det var ett svårt slag. Men modern hade en väldig gudsförtröstan. Sven berättar med stor rörelse:
-Varje kväll gick hon till varje barns bädd och bad Gud som haver. Men när hon trodde att vi hade somnat, började hon på riktigt be till Gud. Då bad hon inte om lycka, fina yrken eller sånt. Det enda hon bad om var frälsning för alla sina barn. Hon nämnde en i sänder. Jag kan säga dig, när du är under tio år och hör din mor tala med Gud på det sättet – då fattar du att han finns och att han svarar på bön. För hon har fått bönesvar.

Vittnesbörd av Asta Olausson

Vi önskar att du ska få lära känna Jesus, som är vägen, sanningen och livet, och som har stor barmhärtighet med syndare.
Det står om Jesus att han kom en gång till en strand där några fiskare jobbade. Han visste hur de hade det. Han sa till dem: -Lägg ut näten på djupet, så får ni fångst! Då sa de: -Vi har arbetat hela natten och fått ingenting. Jag tror att många människor känner det så. Man har jagat efter det ena och efter det andra. Man har jagat i karriären, man har gett ut sig för så mycket, trott att man skulle få fångst, att man skulle få mat för sin själ. Man har gått på fester och partyn, prövat droger, åkt på utlandssemester, gjort av med alla sina pengar och man har jobbat mer och mer - man har jobbat hela natten. Så finns inget utrymme för mer. Man är slut, man är färdig man är uppgiven. Man har inte funnit meningen med livet. Det här vet Jesus om. Då säger han så här: -Kasta ut på djupet, så ska ni få fångst! Lärjungarna är så färdiga, de har inget mer att komma med på egen hand. Därför säger de så här till Jesus: -Vi har jobbat hela natten utan att få något, men på ditt ord, vill vi handla. Vi vill pröva något nytt. Att kasta ut på djupet, att släppa fotfästet, att gå ut i något okänt, förlora kontrollen, överlämna sig åt någon. När lärjungarna gör det, så får de uppleva att de får fångst, de får mättnad, de får mer än de kan bära.
Då säger Petrus till Jesus, när han ser den stora fångsten och hjärtat är mättat: -Gå bort ifrån mig Herre, jag är en syndig människa. Jag är inte värdig detta. Han förstår att det är något övernaturligt, något gott, något speciellt. Då säger Jesus att de inte ska frukta. Nu tar Jesus hand om dem. Han ger dem innehåll i livet. Han ger dem arbetsuppgifter.
Då står det om lärjungarna, som nyss fått möta Jesus att de lämnade allt och följde Honom. De lämnade allt och följde Jesus. Så mycket var det värt att få möta honom. De hade fått något som var utöver det de kunde se med sina lekamliga ögon. De hade fått ögon som kunde se ända in i himlen, in i den härlighet Jesus kom ifrån. Det är detta vi som Jesu lärjungar också idag vill förmedla till människor i vår omgivning. Denna tro vi fick när vi mötte Jesus, hur livet förvandlades, hur han drog oss upp ur den djupa dyn och satte våra fötter på en klippa. Himmelen öppnades. Det står i bibeln att han har gått dit för att bereda oss rum, och detta är vårt hopp idag. Han har lovat han ska komma för att hämta oss hem till honom. Och vi vill förmedla detta Maranatabudskap som ger människan värde och livet innehåll.

Undervisning av Michael Dakwar

Vi som sanna bibeltroende, accepterar bibeln som Guds ord, den enda auktoriteten för församlingsangelägenheter och personligt liv. Allt vad den innehåller är från Gud, och allt vad Gud säger i den, är sant och värt att accepteras. En man sa till mig: måste inte människan också använda sitt sunda förnuft när han läser bibeln? Naturligtvis ber Gud oss inte att lägga vårt intellekt åt sidan när vi läser bibeln. Vi måste använda vårt sunda förnuft. Men ditt sunda förnuft säger också att du måste acceptera det som sägs av en person som alltid talar sanning och aldrig ljuger.
Ibland måste man använda sin urskiljningsförmåga när man hör saker från människor som ibland ljuger eller missförstår sanningen. Men Gud är sanning, han är inte en människa så att han kan ljuga. Därför är allt vad han säger sanning, och det är värt att accepteras. När vi läser Bibeln är det alltid bra att komma ihåg den principen att när det går förstå bokstavligt vad den säger, så sök då ingen annan tolkning. Med andra ord, när budorden är klara, varför ska vi försöka förvända dem? Problemet i vår tid är att många människor försöker förvanska Guds Ord och ställa dem i ett annat ljus. Därför finns det så många falska läror idag, falsk undervisning och många osunda ting kommer in i församlingen och förstör mångas liv. Många av dessa som kommit med falska läror har trott om sig själva att de har mer sunt förnuft än Guds Ord. Det är ett mycket stort problem i församlingen idag. När vi läser Guds Ord med vår eget ande, själ och förnuft, är vi redo att diskutera med Gud och säga: du har fel i detta, men kanske jag kan acceptera dig på det här området!
Jag vill ge ett exempel utifrån kung Sauls liv. Vi ska läsa ur första Samuelsbokens femtonde kapitel.
Där får Saul en order från profeten Samuel att gå och förgöra amalekiterna. Vi ska läsa en del här om kung Saul, och hur han tolkade Guds Ord.

Vittnesbörd av Carl Ole Jensen

Det kom en gång en man och frågade: Vad skall jag göra för att bli frälst? Och det är väl en fråga som många har ställt. Kan jag göra något för att bli frälst? Då vill jag säga dig att du kommer för sent. För det som ska göras är gjort. Det gjorde Jesus för mig på Golgata. Han gjorde det som skulle göras när det gäller din och min frälsning. Pris ske Gud. Därför ska du ta emot honom i tro. Tro på det som blir förkunnat, lyssna till evangelium. Så kan du bli frälst genom att tro, genom att lyssna och ta emot i tro. Gud välsigne dig i Jesu namn!

Vittnesbörd av Jonatan Asprusten

Jag vill läsa en väldigt känd psalm från bibeln. Det är psalm 23. Där står det:

-HERREN är min herde, mig skall intet fattas.
-Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.
-Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.
-Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i HERRENS hus evinnerligen.

[Läs mer]

Undervisning av Stig Andreasson

Jag tror jag har något viktigt att säga. Först och främst ska jag läsa Guds Ord. Vi läser ur första Korintierbrevet:
-Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft. Det är ju skrivet: ”Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ned.” Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens visdom till dårskap? Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem som tro. Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom, vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap, men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom. Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. (1 Kor 1:18-25)
Vi tar också v 2 i andra kapitlet:
-Ty jag hade beslutit mig för, att medan jag var bland eder icke veta om något annat än Jesus Kristus, och honom såsom korsfäst.