Midnattsropet - Du vår Herre kom!

Till Midnattsropet !

Den sista tiden har jag bör- jat att läsa MIDNATTSROPET.

J ag tycker det är en både väc- kande och intressant tidning.

Jag kanske inte i allt delar edra åsikter, men jag förstår er så väl då ni önskar vara radikala

och bryta av mot den sedvan- liga kyrko- och samfundskris- tendomen. Just detta gör att

jag kommit att få en positiv

Under de senaste månaderna har vi ånyo fått bevittna hur omutligt den lag, som säger: “Vad

människan sår, det skall hon ock skörda”, fun- gerar. Utan hänsyn till person, men med ena- stående precision ser vi i dag hur en sådd av

törne och tistel mognar fram till en enorm skörd kring män vars liv och gärning säkerligen sett

helt annorlunda ut om de respekterat varnings- signalerna under tidigare skeden av sin storhets- tid- och vänt om i tid. “Faren icke vilse!” Då

Herrens tillkommelse är icke EN händelse,

utan snarare ett förlopp där olika händelser av- lösa varandra i snabb följd. Ofta är dessa hän- delser så intimt förenade med varandra, att det

är svårt att hålla dem isär, trots att de infalla under en så lång tidsrymd, som över ett tusen år.

Det är viktigt att ha detta, och händelseförlop- pet, klart för sig vid läsningen av Guds ord,

Det är idag allmänt känt, att ordet Maranata är ett arameiskt ord, som betyder: Du vår Herre kom! Att uttrycket inte i vår svenska Bibel blivit översatt beror väl på att ordet Maranata var så välbekant i den första församlingen. Ordet var där lika ofta använt som uttrycken Halleluja, Hosianna och Amen, vilka ej heller blivit översatta.

Dessa uråldriga och djupt sym- boliska ord kunde helt enkelt ej

I denna spalt söker vi svara på frågor in- sända från läsekretsen - frågor som i första

hand beröra Bibelns sanningar) det andliga livet och var verksamhet. Sänd din fråga tiZl

MIDNATTSROPET) Surbrunnsg. 60) STOCK- HOLM Va. Märk kuvertet ))Min fråga)).

il:

FRÅGA: Är det bibliskt att rösta med i poli- tiken? Och med vilket parti skall jag i så fall

Peter och Robert var de första av familjen Eklund att sätta fötterna på svensk jord, men de åtföljdes snart av pappa Gunnar, mamma

Margareta och lillebror Daniel. Regnet ström- made ner över Arlandaplattan när våra kära

missionärer kom hem efter 5 års Afrika-arbete, men glädjen och ljuset i deras ansikten talade om seger när de slöts i väntande vänners armar. Familjerna Imsen och Hallander var välkända för dem, men alla de övriga var nya vänner. I

Nu börjar snart bibelskolan Stockholm. En stor skara evangelister och andra ungdomar - flera än något tidigare år - kommer

att vara samlade i Maranata- församlingen under fem veckor.

Vi tror att dessa veckor kom- mer att bli av utomordentlig

betydelse för dessa ungdomar och för väckelsen i hela vårt land. - De flesta av evangelisterna

har under det gångna året ar- betat på obrutna fält och har

“Gud har ofta fått gå utanför de

organ han själv instiftat och för- ordnat. - Jag tror att många av

de kanaler som Gud idag använ- der ligger utanför kyrkornas och

samfundens råmärken. Gud ville använda kyrkornå i denna tid, men då de inte ville röra sig på grund av sin trångsynthet, så måste Gud finna andra vägar. - Detta är icke något nytt. - Det

• Det är fyra veckor kvar tills vi skall åka hem, sade Margareta till mig, då jag sent en kväll återvände från en lång resa i västra Uganda, nämligen

från Torofältet, som vi har be- arbetat sedan två år tillbaka.

Resan hade varit både givande och arbetsam. Jag hade besökt sex församlingar och skulle

gärna besökt många fler eme- dan det var mitt sista besök

Budet om din bortgång kom hastigt och oväntat för oss Dina vänner och trosfränder, som endast några dagar tidigare sett Dig ibland oss. Vi kan inte ännu fatta att Du för alltid lämnat vår krets. Tidigt kom Du med i den andliga verksamheten, först i Din hembygd Ervalla och sedan i örebro. När Maranataväckelsen bröt igenom här i örebro 1959 var Du med bland den lilla och föraktade, men så oändligt lyckliga skara som i Maranata såg Guds svar på många års intensiv bön och längtan efter ett

Bibelskolan til l vilken Maranataförsamlingen i

Stockholm inbjudit i höst är den fjärde i ord- ningen. Från en mycket ringa begynnelse har

skaran av deltagare mångdubblats på denna

korta tid - hösten 1964 var bort emot hundra- talet samlade. Av de redan inkomna anmälning- arna att döma, förstå vi att årets deltagareantal

vida kommer att överstiga fjolårets. - Det är gripande i en tid, då man i alla kristna läger kämpar med stora rekryteringssvårigheter, och många av dem, som en gång vigt sina liv i väckelsens tjänst, lockade av materiella fördelar och genom frånvaron av väckelsens eld i sina