[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6569” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Verkliga splittringsorsaker
Arne Imsen

Krist - Väckelse - Möjlighet
Ella Sörensen

Midnattsropet

Det gjorde Gud
Charls Carlton, Oscar A. Carlson

Du kan få Guds underverkande kraft
A. A. Allen

Frigörelse eller partiväsen?
E. D.

Bibelstudiet: Petrus liv (del 1)
Axel R. Olsson

Guds ord med makt går fram i världen
Donald Bergagård

“Sångväckelse”

Missionen
Knut Ringstad, Margareta Eklund, Gunnar Eklund

Låt mig alltså se din härlighet
Erik Gunnar Eriksson

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6568” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Beklädda med kraft
Donald Bergagård

Mitt vittnesbörd: Frälst, döpt i Anden och botad!
Jakob Dybvik

Midnattsropet
Arne Imsen

Om Midnattsropet
Arne Imsen

Werner Sällström har fått hembud
Arne Imsen

Lova Herren min själ
Agne Bark

Laglöshetens hemlighet
M. L.

Segerrapporter från när och fjärran

I tjänst för Jesus
Rachel Richardson

Obs! Missionen
Knut Ringstad

Vår uppgift
Boken Pingstväckelsens riktlinjer (1917)

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6567” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Köttslig enhet - andlig splittring
Arne Imsen

I detta nummer av Midnattsropet
Arne Imsen

Allians eller andlig enhet
Lewi Pethrus

Gören bättring och låten alla döpa eder
Donald Bergagård

Frihet för de fångna
Smith Wigglesworth

Evangeliseringsglimtar från Kenya
Margareta Eklund, Gunnar Eklund

Kenyahälsning från Mattson Boze och John Vick
Mattson Boze, John Vick

Sann frimodighet
Kerstin Fredriksson

Brev till de nyfrälsta
C. C.

Respekt för församlingen
Oscar Raattamaa

Text: Zebastian Vidén

Under den senaste tiden har vi nåtts av ett budskap. Det är ett budskap som har varit, och är, riktat till i princip hela jordens befolkning. Det handlar om att distansera sig. Du som läser den här texten har med största sannolikhet stött på det både en och flera gånger redan.Det handlar om att distansera sig från varandra, för att göra spridningen av det nya Coronaviruset så begränsad som möjligt.Förutom att hålla distans till varandra så handlar det också om att ofta och noggrant tvätta sina händer. Allt i syftet att rädda liv.

Text: Berno Vidén

Ayda Expósito, Guantanamo, Kuba, har suttit fängslad snart i ett år på grund av att hon och hennes man Pastor Ramón Rigal hemundervisat sina två barn Rut och Joel.
För ett par dagar sedan släpptes Ayda från fängelset och har nu återförenats med sina två barn.
Ramón dömdes till två års fängelse och är fortfarande frihetsberövad. Läs mer om familjen här.
Vi fortsätter att bedja för och stödja familjen på de sätt vi kan.
Tänk på dem som sitter i fängelse som om ni var deras medfångar, och på dem som blir misshandlade som om det gällde er egen kropp.

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6566” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Han gav sig själv till lösen för alla
Agne Bark

Det gjorde Gud
A. Strömgård, G. K.

Göteborgsposten, Expressen och Vår Tro
Arne Imsen

Kött eller ande
Jonas Näslund

Herrens ord hade mäktig framgång!
Gunnar Eklund, Margareta Eklund

Utdrag ur brev
Oscar A. Karlsson

Följden av att äga Anden
Charles G. Finney

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6565” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Verka, ty natten kommer
Werner Marklund

Arvingar efterlyses
Henry Mansika

Midnattsropet
Arne Imsen

Maran ata-bladet
Arne Imsen

Förnyelseväckelse
E. D.

De tio jungfruna
Jack Coe

Herrens ord hade mäktig framgång!
Donald Bergagård, Hallingbäck

Sagt om Midnattsropet

Var skall du tillbringa evigheten?
Britta Imsen

Text: Berno Vidén
(från min självvalda hemmakarantän)

Efter två veckors intensivt sökande lyckades vi till sist, att med hjälp av tyska ambassaden ta oss hem till Sverige. På relativt nära håll har jag kunnat följa många människors ihärdiga ansträngningar att ta sig till sina hemländer. Runt om i hela världen möter vi samma mönster. Alla är på väg hem. Ingen tillåts resa någon annanstans än just hem.
Under våra försök att resa hem från Dominikanska republiken fick vi först tag på biljetter via USA, men väl på flygplatsen stoppades vi, med beskedet att flygbolaget endast bordade amerikanska medborgare. Det spelade ingen roll att vi bara hade tänkt mellanlanda och att vi hade biljett med nästa flyg till Sverige. 
Genom tyskt evakueringsflyg nådde vi några dagar senare Munchen, men släpptes inte in i EU då vi inte var just tyskar. Under hela dagen tvingades vi vänta utanför passkontrollen. Kravet för att passera transferområdet var att visa upp en biljett hem. Till sist lyckades vi få tag på en resa via Finland och två timmar innan avgång tilläts vi gå igenom tyska passkontrollen för att ta oss vidare.
På plats efter plats i land efter land ser vi samma mönster. Alla är på väg hem. Hela världens ekonomi har stannat upp. Livet är satt på paus och mänskligheten andas oro och ångest. Vad är det som händer med vår värld? Något liknande har vi aldrig varit med om.
Bakom oss lämnar vi oroliga dominikaner och haitier för att komma hem till ännu mer oroade européer och svenskar. Jesu ord i Lukas evangelium kapitel 21 ljuder oavbrutet inom mig: “… på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas.” Jesus talar om hur situationen för hela jordens befolkning kommer att vara vid tiden för sin andra tillkommelse. 
I skolan har vi läst om digerdöden och spanska sjukan som på sin tid härjade och skördade många liv. Spanska sjukan är antagligen den pandemi som under en relativt kort period - mellan mars 1918 och juni 1920 - tagit flest människoliv. Det var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen och mellan 50 och 100 miljoner människor dog.
Idag ser världen annorlunda ut än för hundra år sedan. Människor och varor färdas jorden runt som aldrig tidigare. Det globaliserade samhället har tagit över. Virus sprids blixtsnabbt genom ett väl utbyggt transportnät. Coronavirusets ursprung har ännu inte bekräftats men det första hitintills kända fallet där en människa har smittats är daterat till den 17 november 2019. Idag finns det bekräftade fall i 172 länder. På mindre än fyra månader har viruset fått en så pass förödande spridning att hela världens ekonomi har stannat upp. 
Nödbromsen har skapat panik och vi hör hur människor i hundratusental fortfarande befinner sig i desperat väntan på att få komma hem till sina länder. Många har inte ens ett hemland att åka till. Situationen för alla de som ofrivilligt sitter fast i flyktingläger måste vara helt fruktansvärd. Vad händer då viruset slår till i dessa trångbodda, smutsiga miljöer där det saknas rent vatten och andra nödvändiga förutsättningar för att möta situationen? 
Bibelns budskap till oss människor är att Gud vill frälsa genom sin Son Jesus Kristus. Han gör det genom att själv bli människa, ödmjuka sig och ge sitt liv som ett offer för hela mänsklighetens synd. Jesus dog för våra synder, men uppstod också från döden och därmed har han makt att ge varje människa på denna jord ett evigt liv.
Under historiens gång kan vi läsa om hur olika platser runt vår jord haft speciella sökningstider då människor av olika orsaker börjat söka Gud till frälsning. Ofta har det handlat om tider av prövningar av olika slag, eller direkt förföljelse. I dagarna ser vi något unikt hända. Folk från många av världens länder reser hem på grund av ett virus som satt en tredjedel av jordens invånare i karantän. Många är oroliga, fyllda av ångest. Osäkerhet och rådlöshet dominerar. 
Statschefer som vanligtvis litar på sin egen styrka vänder sig till Gud inför det enorma hot som pandemin utgör. I Dominikanska republiken sa president Danilo Medina nyligen i sitt tal till folket:  - Vi har tro att detta hot inte ska förstöra oss. Inte genom min kraft, inte heller genom er kraft, utan genom Guds kraft. På det sätt som den Heliga Skrift säger i 2 Krönikerboken 7:14: “men (om) mitt folk, som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land.”
Bibeln säger att Gud utstakat gränser för människan inom vilka hon ska leva. Det är ett budskap som går tvärs emot dagens globaliserade samhällen där vi rört oss fritt i många av världens länder. Bibelns budskap fokuserar kring vad människan behöver för att i sin situation börja söka Gud. Orsaken till begränsningarna är att “ Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss” (Apg 17:27).
Vi ser i dagarna hur människor från hela världen reser hem till sina länder. Massivt. Är det månne en sista sökningstid för mänskligheten innan nådens tid är slut? Jesus kommer för att hämta hem de sina och inför denna evakuering från jorden har vi som bekännande kristna nu  ett oerhört ansvar och tillfälle att nå ut med evangelium om frälsning. Snart brister skyn och den frälsta skaran reser hem till himlen. Idag är frälsningens dag.
Var med i bön för människor och sprid budskapet om den bestående frid som finns i namnet Jesus. “Ni var utan hopp och utan Gud i världen. Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. Han är vår frid …” (Ef 2:12-14).

Rapport från Palavé, Dominikanska republiken

Text: Veronica Ureña

Coronaviruset har nu även i Dominikanska republiken börjat ta fart, och man rekommenderar folk att hålla sig hemma. För den som inte kan hamstra mat eller ens köpa mat för dagen slår det hårt. Så många är beroende av gatulivet för sin försörjning - de allra flesta jag känner i Palavé behöver ta sig ut varje dag för att få ihop för dagens mat. Man säljer frukt, grönsaker, kläder mm. Det finns nu knappt någon att sälja till och på många platser får man inte sälja längre. Man ska hålla sig hemma.

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6556” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

Se, jag bådar eder en stor glädje
Tage Nilsson

Det gäller Midnattsropet
Arne Imsen

Guds dyrbara gåvor förkastas
Red. Norman Gordon

Församlingar vi ej bör tillhöra
T. B. Barratt

Se på Jesus!
Werner Sällström

Framgångsrik evangelisering
T. L. Osborn

Himmel eller helvete?
Agne Bark

Kenya tros mission
Oscar A. Karlsson

Herrens ord hade mäktig framgång!
Donald Bergagård, Werner Marklund

Grip den sårmärkta handen
Karin Ljung

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6530” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]

**De som voro redo gingo in!
** Arne Imsen

**Evigt liv
** Werner Sällström

**Andligt svärmeri!
** Lewi Pethrus

**Midnattsropet!
** Arne Imsen

**Dragen ut ifrån henne, I mitt folk!
** T. B. Barratt

**Se, här är jag, sänd mig!
** Gunnar och Margaretha Eklund

**Det gjorde Gud
** Vittnesbörd av I. A.

**Missionen kallar!
** Arne Imsen

**Herrens ord hade mäktig framgång!
** _Segerraporter från när och fjärran
_ Arne Imsen, Donald Bergagård

[3d-flip-book mode=“link-lightbox” urlparam=“fb3d-page” id=“6500” title=“false” lightbox=“dark”]Klicka här för att bläddra i tidningen.[/3d-flip-book]

[wp_show_posts id=“6636”]

Missionsrapport: Karin Vidén

Året var 2001 och vår ganska nyfrälsta vän och syster Yanet hade flyttat från La Cañada till Batey Palavé med sin familj. Vi besökte dem en dag och letade oss fram på kringelikrok vägar där vi tidigare aldrig varit.
Väl framme i bateyen omringades vi av barn, ja massor av främst haitiska barn i en för oss ny och ganska främmande miljö som då bateylivet innebar.
Jag minns hur vi över barnens huvuden tittade på varandra Berno och jag, med samma tanke: Här ska vi ha barnmöten!
Så blev det, och varje vecka åkte vi iväg med våra egna barn och ungdomar för att samla barnen i Palavé, intill Yanets bostad. En stor blå presenning rullades ut där alla barn tog plats och en ny fas för missionen inleddes.
Ganska snart insåg vi att bland dessa barn fanns även de som borde gå i skolan men som inte gjorde det. Sagt och gjort – Veronica tillsammans med Maria Santos som hade lärarutbildning, startade upp en daglig undervisning i Yanets garage med till att börja med bara en handfull elever. Detta innebar också att Yanet fick en daglig gemenskap och fick vara i en meningsfull funktion och tjänst.
Parallellt med detta fick vi också besök av Dag Sandslett från Norge som även han omringades av mängder av små barn då han kom till Palavé. Så pekar Dag på en liten rufsig smutsig flicka och frågar vem det är. Ja vi visste inte så noga, hon var för oss bara en bland alla andra av dessa så många små. Men Dag ville veta, så vi efterforskade något och fick veta att hon hette Yesica och bodde med sin gammelmormor i en av bateyens mest eländiga och stinkande barackbostäder.
Historien kan göras lång och detaljerad, men i huvudsak innebar detta möte med Yesica att hon fick börja i vår lilla skola i Yanets garage, och Maria och Veronica tog sig an henne på alla sätt. De tvättade henne, gav henne mat, kammade hennes hår efter konstens alla regler och hade med sig den fina skoluniformen ren och fin till varje ny skoldag; hemma fanns ingen som skötte sådant. Även hemmet hos gammelmormor fick en upprustning med bland annat nya sängar och madrasser, och ett köksbord med stolar, mm. Ungdomar och äldre jobbade med denna akutinsats och gjorde ett fantastiskt jobb mitt i stank och smuts.

Vittnesbörd: Vendela Vidén

Det är mitt enda hopp i den här världen vi lever i. Det är också anledningen till att jag orkar andas och se framåt - och uppåt.
Han kommer snart, Jesus min frälsare och bästa vän, han som känner mig innan och utan och som håller mig i sin hand var jag än är, vad jag än gör.

”Jesus kommer snart”, har jag fått höra under hela mitt liv. Som barn skrämde det mig lite. Flyga upp till himlen? Hur skulle det gå till, i praktiken? Som tonåring fick jag ibland ångest av tanken. Tänk om jag inte var riktigt frälst, skulle jag bli lämnad kvar då?
Men nu som vuxen, är det mitt enda hopp. Nu längtar jag efter den stunden. Däremot är det nu något annat som skrämmer mig, och det är att jag inte varken hör eller ser särskilt mycket om Jesu tillkommelse i kristna sammanhang. 
Frågor har dykt upp inom mig. Har jag missat något? Har jag missförstått? Är jag en fanatiker? Och jag har med mina funderingar fått lov att vända mig till Guds ord för att få svar.

Av Arne Imsen ur MR nr 14 1974

Det finns ett direkt samband mellan det nytestamentliga fattigdomsidealet och manifestationerna av Guds kraft
Genom de rapporter som nått oss om svält och hungersnöd i världen, förstår vi, att även vi mycket snart måste inrikta oss på en betydligt enklare livsstil. Och det redan nu, om vi skall kunna fungera under de allt knappare omständigheter, som vi kommer att tvingas in i. Vi vet vad som skall komma, ty vi lever före vår tid, vi har redan informerat oss om det i skriften! Vi måste räkna med att gå en helt annan väg än de flesta. I stället för att kräva en ökning av vår standard, måste vi vara beredda på att sänka den, för att kunna komma andra till hjälp. Hade de kristna i Skandinavien förstått att förverkliga detta, hade säkert missionssituationen varit annorlunda i stora delar av världen idag.
I sista delen av Apostlagärningarnas kapitel 2 talas det om att alla de som trodde höll sig tillsammans och hade allting gemensamt; det urkristna församlingsidealet. Den mentalitet som där synliggöres, är det enda som skulle kunna bryta igenom den materiella egoism så många idag är bundna utav. Om denna gemenskapstanke förverkligades, skulle detta ge oss nya och väldiga möjligheter att evangelisera. Ingenstädes i Nya testamentet möter vi heller manifestationen ifrån Gud så oerhört stark som i samband med förvaltningen av de materiella tingen. Vi behöver bara erinra oss, vad som hände med Ananias och Safira.

Text: Paulus Eliasson

Om man vill få en översikt över vad Bibeln säger på ett visst tema, kan man göra som jag gör ibland: Ta en penna, och markera med en bokstav eller symbol varje gång texten rör vid det ämnet. I min bibel har jag markerat med ett ”x” alla gånger texten svarar på frågan ”varför” eller ”med vilket mål”, och det kommer sig av att jag en dag för många år sedan frågade mig själv: ”Varför? Varför frälsning? Varför Jesus? Varför allt?”
Vad som blev det slutliga resultatet av det studiet är kanske ämne för en annan artikel, men en av de verserna jag markerade var 1 Petrus brev 2:21, som säger: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår” (min kurs.). Här ger Petrus oss anledningen till att vi är kallade, och det är frågan jag vill säga något om i denna artikel.

Text: Tage Johansson

Mitt i människans förvillelse har Guds röda tråd trängt fram igenom alla tider. Det har skett genom dem som varit villiga att lyssna och handla enligt det profetiska ordet, för att förmedla det till sin samtid.

Det jag kallar den röda tråden handlar om det Guds ord, som genom det profetiska ljuset blivit uppenbarat för män och kvinnor i alla tider. Denna tråd har en början och en fullbordan och den löper parallellt med människans historia. Den finns ända ifrån då människan skapades av Gud till att vara hans avbild, till dess fullbordan då det heter att ingen tid skall givas henne mer. Den röda tråden för människans del har sin begynnelse i de ord Gud uttalade i Edens lustgård när han sa att de fick äta av alla andra träd. Men ”av kunskapens träd på gott och ont ska ni inte äta, ty då ska ni döden dö”.
Mitt i människans förvillelse har Guds röda tråd trängt fram igenom alla tider. Det har skett genom dem som i likhet med bland andra Samuel och Jesaja, varit villiga att lyssna och handla enligt det profetiska ordet, för att förmedla det till sin samtid. Det kunde sägas om dem, som det sades om David, att han tjänade Gud i sin tid. Det har understundom i alla tider och skeenden funnits män och kvinnor som varit villiga att viga sina liv till att vara en spjutspets med sitt budskap utan att köpslå om vad konsekvenserna skulle bli.
Gud kallar ut ett folk på nytt och på nytt igen, ett folk som är rustade till strid. För att vara ett folk utanför lägret med Jesus, är det nödvändigt att ta upp frågor om hur den kristne står i förhållande till värnplikten, fackföreningen, skolplikten och abortfrågan. Vad säger bibeln om barnen , uppfostringsansvaret, om kärleksfull aga. Detta har blivit en het potatis eftersom man från myndighetshåll inte kan skilja på kränkande misshandel och kärleksfull aga.
Om vi inte behandlar dessa frågor utifrån vad Guds ord lär, är vi inte sanna kristna utan blir som det står i Ordspråksboken 25:26: ”Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.”
Att vi lever i en tid av total upplösning i dagens samhälle är det knappast någon som tvivlar på idag. Vår tid behöver troshjältar som har mod likt profetissan Debora. Hon blev anförare för den heliga striden . Det är tydligen så att om Gud inte finner någon bland männen, så tar han kvinnor till redskap likt Debora och Jael, hon som med hammaren och tältpluggen riktade det dödande slaget mot fiendens huvud. Överför vi detta till Nya testamentets mark, så är vi kallade att med Ordet som vårt redskap rikta ett dödande slag mot vår fiendes huvud bildligt talat. Våra vapen, skriver Paulus, är inte av köttslig art (2 Kor.10:3-6). Vi bryta ned fästen av tankebyggnader som fienden har åstadkommit bland människorna. I Guds församling tar vi alla tankefunder till fånga och lägger dem under Kristi lydnad. Vidare skriver Paulus till församlingen i Korint, att när lydnaden hade kommit till välde bland dem var apostlarna redo att näpsa all olydnad.
Gud tydliggjorde det här, när David av Gud utförde sitt uppdrag då han gick till angrepp mot Goliat. Gud har givit Jesus åt församlingen till att vara ett huvud över allting (Ef 1:22). Han satte sonen på sin högra sida i den himmelska världen, över alla furstar och herrar i andevärlden. Allt har han lagt under hans fötter. Amen!
Broder och syster, träd upp idag i gapet till landets försvar. Gör som Sebulons och Naftalis folk som prisgav sitt liv åt döden på stridsfältets höjder för att undgå förbannelsen som drabbade Meros folk, därför att de ej kom Herren till hjälp bland hjältarna.
Vi är som trons folk kallade att handha och förvalta det arv som de första apostlarna lämnade efter sig. Det gällde att rätt förvalta sanningens ord. Om församlingen heter det att den ska vara sanningens stödjepelare och grundfäste.

Den kubanske pastorn Ramón Rigal och hans hustru Adya Expósito har varit fängslade i snart tio månader. Pastorsparet dömdes till två respektive ett års fängelse efter att ha tagit sina barn Rut och Joel ut ur den statliga skolan, på grund av att Rut utsattes för våldsam mobbing.
Familjens hem var också där församlingen kom tillsammans, och innan föräldrarna fängslades var det fler än 30 personer som kontinuerligt samlades, berättar Rut för Diario de Cuba: ”Idag kommer inte lika många och de som samlas gör det i olika hem.”
Husförsamlingar eller cellgrupper är sedan 90-talet vanligt förekommande bland många församlingar på Kuba. Under svältåren efter Sovjetunionens fall kom många till tro och den snabba tillväxten av evangeliska grupper rymdes inte i de kyrkor som fanns i landet. Myndigheterna svarade med att förbjuda att hundratals kubaner öppnade sina hem för husmöten, dock utan framgång. En av husförsamlingarnas ledare, Orsin Vila, fängslades 1995 och dömdes till 18 månaders fängelse för ohörsamhet då han vägrade stänga dörrarna till sitt hem.
Flera av vännerna i Rigals församling började att hemundervisa sina barn med hjälp av Hebron, en internationellt erkänd internetskola från Guatemala. Undervisningen som är godkänd i länder som USA och Kanada, är förbjuden på Kuba, där hela utbildningssystemet strikt följer det kommunistiska partiets marxistiska ideologi.
”När jag träffade pappa i januari så hade han magrat men vigören fanns där” berättar Rut som precis har genomgått prov i skolan som bevisar att hon utan svårighet har kapacitet för högre kurser i landets utbildningssystem.
(Källa: Diario de Cuba)

Text: Runepär Lind

Det är inte det viktigaste att veta exakt vilken dag Jesus kommer, utan att vara redo då detta sker!

I Lukas evangelium heter det att människosonen ska komma i en stund då ingen väntar det. Det betyder att de flesta människor kommer att vara oförberedda då Han kommer. Jesus själv har dock gett oss en bild av hur det kommer att se ut i världen strax innan sin tillkommelse. I Matteus evangelium kapitel 24 heter det:

Då kommer vi att upptäcka att ju mera vi pratar med andra människor om vem Jesus är, desto mera välsignelser får vi också själva erfara.

Vittnesbörd av Örjan Wallin

Jag förundras mer och mer över vad Jesus gör, ja, vad han gör med oss i vårt innersta. Hur han leder oss fastän vi inte riktigt förstår det. Mycket tokigt och dumt kan hända. Det är mycket man kan råka ut för som människa i form av lidande och svårigheter. Man kan fråga sig: - Gud, varför? -Jesus, varför? Istället för att bara slappna av i att konstatera ”jamen, jag vilar ju i Guds hand”. Allt kommer att samverka i något väldigt bra om jag går i tro att Jesus faktiskt tar hand om mitt liv. Jesus, du tar hand om mig, du tar hand om fortsättningen, du tar hand om min familj. Du finns där. Det enda som hindrar mig att vila i detta är att jag själv säger: -Nej Jesus, jag vill nog inte riktigt vara med dig! Eller att jag kanske låter mig luras av andra kristna, och att vi tillsammans börjar vandra bort från korset. Nej, låt oss se på Jesus och fästa blicken på korset; följa Jesus och lita på honom.