Text: Berno Vidén

Varmt tack till er alla som på olika sätt är med och bär Maranataförsamlingens mission i Dominikanska  republiken och Haiti. Vi erfar utifrån stora förändringar av ekonomisk art här på hemmafronten, då vi förlorat Pilgrimshem Hotell som ett bärande stöd, hur missionsarbetet nu går in i en ny fas, och ser det som angeläget att här något informera om de behov som ligger framför.

Den frukostservering vi haft i många år i Palavé, där barn från behövande familjer får komma och äta sig mätta innan skoldagen börjar, har till viss del förändrats. De statliga skolorna har fått ett annat upplägg som innebär att alla elever serveras frukost, mellanmål och även mat i en mer samlad skoldag.

Text: Berno Vidén

Familjen Ramón och Adya Rigal, vilka vi rapporterat om tidigare här i MR, har blivit utsatta för en svår förföljelse på Kuba. Som troende föräldrar är de angelägna om att deras barn ska få en god, kristen uppfostran och familjen har därför hemundervisat barnen Rut, 13 och Joel 9 år. Studierna har under läsåret pågått via en internationellt erkänd internetbaserad evangelisk skola med säte i Guatemala.

På Kuba existerar ingen religionsfrihet och all utbildning ska ske utifrån det kommunistiska partiets agenda. Eleverna fostras med obligatorisk närvaroplikt till att bli goda revolutionärer.

Appell av Yngve Stenfelt

Vi lever i en värld där tiden går fortare och fortare - ja den rusar. Det är inte så att sekunderna går snabbare nu än tidigare, men utvecklingen går rekordsnabbt, och människan hänger inte med! Hon dras, ja, släpas med i denna utvecklingens urartning. Bibeln beskriver det som att släpas mot döden:

 - Rädda dem som släpas till döden och dra dig inte undan dem som stapplar till sin avrättning (Ords 24:11).

En text om kampen för ett urkristet församlingsliv

Gudomen är en levande gemenskap som sträcker sig till oss människor genom Jesus. Den tar sig många synliga uttryck, inte minst i församlingslivet. Då menar jag inte traditionella kyrkobesök någon gång då och då utan en gemenskap som vi möter den i Nya testamentet:

”Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje” (Apg 2:44-46).

Ledare av Berno Vidén

Det har varit en dramatisk vecka på Maranataförsamlingens missionscenter i Bromma. Den 8 mars i år stängdes församlingens hotell. Brandmyndigheterna bedömer att byggnadens  larmcentral inte är tillräckligt funktionell. Det tillsammans med ytterligare några anmärkningar som vi haft uppe till diskussion sedan april 2017 ledde till beslutet.

Sedan 1987 har Maranataförsamlingen i Stockholm funnits i Bromma. En stomme i arbetet har under alla år varit Pilgrimshem hotell, en plats där många gäster haft sin tillflykt kortare eller längre perioder.

Ladda ner PDF

Epoken Bällsta

Ledare av Berno Vidén

Besök från Ukraina

Kort presentation av tre ukrainska bröder

Jesus vill höra våra böner

Predikan av Vasily Muravitsky

Lagstiftningens mål: Ett antikristligt system

Undervisning av Arne Imsen

Vem är Jesus?

Undervisning av Michael Hafsahl

Guds outransakliga gemenskap

Undervisning av Berno Vidén

Guds mångfaldiga visdom

Undervisning av Paulus Eliasson

- Det finns en annan väg att gå!

Vittnesbörd av Lennart Schmützer

Under några dagar i februari fick församlingen besök av tre bröder från Irpén i Ukraina. De är verksamma i en pingstförsamling med ursprung hos oregistrerade pingstvänner som förföljdes under sovjettiden. Maranataförsamlingen hade kontakt med dem redan innan Sovjets fall och med åren har det blivit många besök.

Presentation av de ukrainska bröderna:

Ivon Timoshenko arbetade i en fabrik när Sovjetunionen föll och all verksamhet upphörde. Tio tusen anställda blev arbetslösa. Ivon hade börjat söka Herren och bad nu intensivt till Gud om ett ingripande, och Gud hjälpte honom i den svåra situation han hamnat i.

Appell av Vasily Muravitsky

Det ligger på mitt hjärta idag att dela ett ord från den heliga skrift, från Markus evangelium 4:35-41:

”På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: ’Vi far över till andra sidan.’ De lämnade folket och tog med honom i båten som han var. Även andra båtar följde med. Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten så att den höll på att fyllas. Själv låg han i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: ’Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?’ Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: ’Tig! Var tyst!’ Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla. Han sade till dem: ’Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?’ Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: ’Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder ju honom!”

Predikan av Arne Imsen, från MR nr 1 1988

För trettio år sedan var Maranataförsamlingen på väg att skoningslöst kastas ut från Bällstalundsskolan i Bromma. Stockholms politiker hade då beslutat i kommunfullmäktige att det köpeavtal som församlingen framförhandlat med Fastighetskontorets tjänstemän inte skulle godkännas. Orsaken var församlingens åsikter, vilket öppet basunerades ut i fullmäktigemötet. Dåvarande opposition konstaterade att: ”Fullmäktigemajoriteten har genom beslutet att vägra godkänna tomträttsavtalet med Maranataförsamlingen knäsatt en ny princip för kommunens fastighetsaffärer – nämligen att motpartens åsikter i kontroversiella religiösa och moraliska frågor skall avgöra om vederbörande godtas eller ej. Detta handlande strider mot grundläggande rättsprinciper. Vi är helt främmande för ett sådant synsätt.” Maranataförsamlingen har under hela sin snart 60-åriga historia frimodigt fått vara ett väckelserop i frågor rörande den kristnes förhållande till, och lojalitet gentemot det omgivande samhället. Exempelvis tog Arne Imsen redan tidigt under 60-talet grundligt upp frågan om statsbidrag och varnade för vilka styreffekter det skulle komma att få på församlingarnas verksamhet. Det tog inte lång tid innan flera samfund och missionsorgan satt fast i bidragsfällan. Ett annat område har handlat om kampen mot den homosexuella rörelsens förödande framfart i skolorna och inom lagstiftningens område. Under tidigt 80-tal skedde många direkta sammandrabbningar orsakat av att församlingen med profetisk skärpa avslöjade rörelsens dolda agendor, vilka vi med facit i hand ser ha gått i uppfyllelse. Med direkta pöbelhopar stormade RFSL-anhängare Maranataförsamlingens möten på olika platser vilket ledde till att lokaluthyrare skrämdes från att upplåta lokaler. Sådana och andra åsiktsfrågor stod i centrum då Stockholms stad beslutade att negligera Maranataförsamlingens rättigheter. En liten församlings bibliskt förankrade åsikter var för mycket för stadens politiker. **
** Nu har det gått trettio år sedan hotet om vräkning från Bällsta förelåg. Gud råder och hans väg med församlingen var en annan än den Stockholms stads politiker såg framför sig. Församlingen fick ett 20-årigt hyresavtal med villkor ”som om vore man ägare”. Bällsta missionscenter har nu under mer än trettio år fått vara till stor välsignelse och hjälp för många människor. Tack vare mångas böner och uppoffrande arbete har den vision som drev Bällstas pionjärer, blivit till förverkligad och fruktbärande mission både i Sverige och på det yttre fältet. **
** I det här numret av Midnattsropet publicerar vi en principiellt viktig predikan som Arne Imsen höll hösten 1988, då kommunen öppet bedrev förföljelse mot församlingen. ”En femma och en spark i baken” var vad Vänsterpartiets politiker var villiga att ge som ersättning för ”Gamla Bro”, de lokaler församlingen tidigare haft i Stockholms innerstad. Predikan lyfter fram och avslöjar metoder som idag blivit alltmer vanliga inom svensk lagstiftning med syftet att fostra fram rätt åsikter hos medborgarna.

Text: Michael Hafsahl

Jesus presenterade sig själv vid ett tillfälle åberopande sin exklusivitet. Han proklamerade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6). Det är ett påstående som har attackerats av väldigt många och på många sätt genom alla tidsåldrar. Alla religionsstiftare har på sina sätt kommit med påståenden om att vara, eller i alla fall att man har kunskap om, den rätta vägen till salighet för människan. Till och med inom kristenheten finns olika uppfattningar om vem Jesus är, eller om han är den enda vägen.

Bibelstudium av Berno Vidén

Hur kan man förklara att gudomen består av tre personer i en? Det är väldigt svårt att med mänskliga ord beskriva gemenskapen inom gudomen. Dessa tre personer är ett och ingenting skiljer dem åt, vare sig till substans eller natur. Fadern är Gud, Sonen är Gud och den helige Ande är Gud, samtidigt som Gud är en. Dock är det tre personer med olika funktioner. Fadern tillhör all ära och han är högtlovad i evighet. Han är helig och rättfärdig och bor i ett ljus dit ingen kan komma. Sonen är vägen till Fadern, och han är också det ljus som lyser i mörkret - världens ljus. Vi kommer till Fadern i Jesu namn och allt vad vi bedja Fadern om i Jesu namn ska vi få. Sedan har vi den helige Ande med sin mycket speciella funktion som inspiration, en hjälpare som ger kraft att vittna om Jesus. Speciellt Johannes evangelium lyfter fram Andens funktioner, exempelvis hur Anden vittnar om och förhärligar Jesus. Anden ska inte tillbedjas utan målar Kristus för våra ögon. Anden överbevisar också världen om synd.

Text: Paulus Eliasson

Herre, hjälp oss i de dagar som kommer. Om det är dagar med nederlag, sorg och elände, eller om det är dagar med seger, väckelse och framgång. Herre, allt förmår vi i dig som ger oss kraft.

Nu i den tidiga våren spatserar många i skog och mark. Man ser efter vårtecken och studerar små blommor. Så kan man helt plötsligt se och höra ett flygplan högt där uppe, som far i en rasande fart och täcker avstånd på ett sätt som en vandrande person inte har möjlighet att göra.

Vittnesbörd av Lennart Schmützer

**
**

Lennart kom till församlingen den 17 juli 2014. Det som var tänkt att vara ett besök ledde till att han flyttade in hos storfamiljen på Bällsta, församlingens missionscenter i Bromma. Här ger han ett kortare vittnesbörd om vad Jesus gjort i hans liv och om vad gemenskapen i församlingen betyder.

Jag är uppväxt hos fosterföräldrar sedan jag var nio månader gammal. De var inte kristna men vi hade en underbar kristendomsundervisning i skolan. I första, andra och tredje klass hade jag en lärarinna som var troende. Varje dag hade vi morgonsamling, vi bad för maten innan vi åt och efteråt tackade vi Gud för maten när vi kom tillbaka till skolsalen. Lärarinnan läste mycket i bibeln om Jesus. Jag var klassens svarta får – busfröet – och fick alltid sitta längst framme vid katedern. Jag kommer ihåg stunderna då hon berättade om Jesus. Till exempel då han red in i Jerusalem och folket strödde ut palmblad! Det kändes som att jag stod mitt i folkmassan. Jag hörde sorlet och jublet, jag kände smak och lukter. Det var som om den helige Ande redan då uppenbarade sig för mig. Min lärarinna var en så underbar berättare. Det var helt fantastiskt!

Ladda ned PDF

Då allt hopp var ute…

Ledare av Berno Vidén

Framför allt - få dem att lära känna Jesus!

Missionsrapport av Veronica Ureña

Hallelujarop som överröstar grannens gråt

Predikan av Arne Imsen

- Jesus är värd all vår tillbedjan!

Intervju med Maria Palmkleven

Vår tid som främlingar

Av Emanuel Johansson

Kallelsen att leva i en ny livsdimension

Av Tage Johansson

Sann gemenskap - förutsättning för att tjäna Gud

Bibelstudium från Petrus första brev av Emanuel Johansson

Den vandring vi börjat har ett mål. Vi har något som ligger framför: att Jesus Kristus ska uppenbara sig. Även om vi redan här kan uppleva glädje, vi kan uppleva jubel och fröjdas över honom i obeskrivlig himmelsk glädje, så är vi på väg.

Petrus är kanske den av lärjungarna vi vet mest om. Vi får följa honom under hans vandring med Jesus, och han blir tongivande i den första församlingen i Jerusalem. När det gått en tid förstår vi att Jakob, Jesu bror, var den tongivande föreståndaren i Jerusalemförsamlingen, medan Petrus förmodligen reste mera. Vi vet från Apostlagärningarna att han reste i Judéen och besökte olika platser. Han fick vara med om att först föra evangeliet till hedningarna, och vi får följa några av hans resor.

Ledare av Berno Vidén

Jesus är suverän! Att läsa evangeliernas berättelser om hur olika människor vid skilda tillfällen kom i kontakt med honom är inspirerande. Skildringarna visar tydligt att för Jesus så finns det inga hopplösa fall. Hur kompakt mörkret än är och hur svåra motgångarna än kan vara så är han Herre över situationen.

Ingen av alla de människor som under Nya testamentets tid mötte Jesus blev oberörd. Inte ens de som stötte honom ifrån sig. Faktum är att de flesta som kom i hans väg ville inte veta av honom. ”Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom” (Joh 1:11).

Veronica Ureña tillsammans med Soilas dotter Caroline.Missionshälsning
Text: Veronica Ureña

Frid! En hälsning och en uppdatering från arbetet här i Dominikanska republiken. Vi saknar er alla och hoppas att ni mår bra!

Frukostserveringen fortsätter som vanligt, med undantag av att vi har förnyat inskrivningslistan på barn som äter hos oss. Många barn går nu hela skoldagar i den nybyggda kommunala skolan i området och erbjuds också frukost där, så vi fokuserar på de barn som fortfarande går i andra skolor där ingen frukost serveras, samt yngre barn som inte börjat skolan. Vår granne Carmen har sedan flera år tillbaka sin sjuka gamla sängbundna mamma boende hos sig. Hon får sin frukost hemburen.
Soila har huvudansvaret för frukosten och
är otroligt duktig och rutinerad. Vår medarbetare sedan flera år, Soila, har huvudansvaret för frukosten och är otroligt duktig och rutinerad. Jag är själv med och hjälper henne; diskar, serverar och städar, och Nicholas står vid dörren med närvarolistan och tar emot barnen. Det är ganska krävande ibland eftersom många barn som inte är inskrivna också kommer …  vi tar emot fler än 120 barn varje morgon måndag till fredag.

Predikan av Arne Imsen från 1990

Pettersson är inte påverkad av vår sång. Nilsson är inte imponerad av vårt tal, inte ens av våra torgmöten. Men vi har ett hemligt vapen. Pettersson måste bli min personliga vånda. Går Pettersson förlorad – då är det katastrof för mig. Din granne går förlorad, därför att det inte har funnits nöd för honom i ditt hjärta. Gud längtar inte efter att höra dig ropa halleluja, om du nu trodde det. Han längtar efter att få se dina tårar.

Intervju

Stina Fridolfsson i samtal med Maria Palmkleven från Malung

När allt hopp var ute grep Gud in och helade Maria

Under höstens bibelskola som Maranataförsamlingen hade på Bällsta Missionscenter, kom en deltagare som aldrig tidigare besökt oss. Det var Maria Palmkleven från Malung. Hon trivdes från första dagen, och fastän hon egentligen planerat vara med bara några dagar, så ringde hon återbud till de aktiviteter och sammanträden hon annars skulle vara med på hemma i Malung. Att vara med på bibelskolan ville hon prioritera!
Maria har en del svårigheter att gå, men rör sig ganska obehindrat ändå. Och när jag fick höra om hur Gud gripit in och helat henne från att dö i svåra sjukdomar mer än en gång, kom vi överens om att jag skulle besöka henne och göra en intervju hemma hos henne i Malung. Och här får våra läsare del av hennes märkliga livsöde.
_
_
Maria föddes inte i ett kristet hem, även om modern bad aftonbön med henne. Maria var yngst av tre syskon, en syster som var 18 år äldre, och en bror som var 6 år äldre. Redan som mycket liten fick hon för sig att hon skulle bli missionär eller frälsningssoldat! Hon vet inte hur hon kunde få en sådan önskan, men det kanske hade samband med att hennes mormor var en bedjande kristen.
Vid fyra års ålder blev hon sjuk. Blev yr, såg dåligt, kunde inte sova på nätterna, och kräktes mycket. Vid läkarbesök tog det tid innan man kom underfund med att hon hade en hjärntumör, och vid sex års ålder opererades hon första gången. I tre månader låg Maria förlamad innan hon lyckades arbeta sig upp. Det blev många operationer, en gång fick hon flera hjärtstillestånd i samband med operationen. Då var hon nio år. Men då upplevde hon något. Hon tyckte att hon låg på stranden, på en grön äng. Jesus kom till henne. Maria säger stilla:
- Jag förstod att det var han, för jag såg märkena i hans händer och han hade en krona. Och han frågade om jag ville tillbaka till livet igen. Jag upplevde hur han kom in och gav mig en bok, och han sa: Läs mitt ord. När jag sen kom till medvetande så var det en diakonissa på sjukavdelningen som gav mig en Barnens Bibel! Och någon av personalen började sjunga sånger om Jesus med mig!
På detta sätt, både genom inre uppenbarelse och medmänniskors omsorg, leddes Maria till ett ställningstagande att tro på Jesus.
Trots att Maria var så sjuklig och mycket infektionskänslig, kunde hon genomföra sin grundskoleutbildning. Visserligen ett år försenad, och hon fick en hel del hemundervisning och annan stödundervisning.

Text: Tage Johansson

Gud har alltid erbjudit människan att få leva sitt liv i hans livsperspektiv. Alltsedan människan lockades att leva sitt liv oberoende av Gud har disharmoni, otillfredsställelse, meningslöshet och tomhet följt henne i spåren. Livet har hela tiden kretsat kring henne själv och hennes eget. Hela denna världs livsfilosofi går ut på att bygga upp sitt ”himmelrike” här på jorden.

Under den bibelhistoriska tiden och tiden därefter intill våra dagar, har det funnits människor som bejakat kallelsen att leva sitt liv i överlåtelse till Guds plan med sina liv. För att Guds plan skall förverkligas måste ALLT överges som står hindrande i vägen. I Bibeln finner vi gudsmänniskor som fick överge allt. Abraham fick överge sitt Kaldeiska Ur och därefter fostras i korsets skola. Mose som övergav Egyptens skatter fick när tiden var inne också överge sin svärfaders fårahjord för att gå in i Guds uppdrag. Plötsligt upplevde Mose att han befann sig på helig mark och fick på Guds uppdrag ta av sig skorna för att inte längre vandra på självvalda vägar. Hanna var villig att ge sin älsklingsson Samuel tillbaka till Gud, vilket innebar en ny tid i Israels historia. En dag kommer Elia till Elisa och kastar sin mantel över honom. Det innebar för Elisa att lämna sina oxar, sina föräldrar och följa Elia. Var det inte just detta som Jesus uppmanade människorna att göra? Att lämna allt och följa honom. Petrus fick lämna båten, fadern och näten för att bli människofiskare. Levi fick lämna tullhuset och sin socialt trygga tillvaro. Detta innebar för honom bland annat i sin förlängning att han fick skriva Matteus evangelium.