I skriften ”Låt dig inte luras av homosexmaffian”, som utkom redan 1982, varnade Arne Imsen med profetisk skärpa för konsekvenserna av en pervers livsstil. Han påtalade att homosexuella rörelsen (senare HBT-rörelsen) är ett generalangrepp mot familjeinstitutionen och skapelsens ordning. Redan under åttiotalet besannades mycket av de profetiska uttalanden som gjordes i denna skrift. Här publicerar MR än en gång ett utdrag ur detta väckelserop som även gått som ledare i MR och spridits som flygblad i samband med pride-festivaler i Stockholm. Det är inte första gången det publiceras – men varje gång mera aktuellt!

Dominikanska republiken sommaren 2011

Text: Emanuel Johansson

Så har största delen av sommaren 2011 redan passerat. Nu står vi inför skolstarten med allt vad det innebär av ansvar församlingen tagit för att hjälpa familjer med skolgången för sina barn. Här i Dominikanska republiken heter det att det är fri skolgång, men många barn kommer aldrig dit på grund av alla de kriterier och kostsamma förpliktelser som måste uppfyllas. I Haiti är det ett privilegium för dem som har möjlighet att gå i skola.

Bibelstudium av Paulus Eliasson

**
**

Man kan inte förn eka den verkliga världen. Man kan i nte förneka att det finns saker inom o ch omkring oss som vittnar om en Gud.

Vi ska läsa från Johannes evangelium, kapitel 18. Jesus har just blivit tillfångatagen. Han har förts fram för Stora Rådet, och förs sedan vidare till landshövdingen Pilatus, för man önskar döma honom till döden.

Pilatus har ett förhör med Jesus, för han förstår inte riktigt varför Jesus blivit förd till honom. Vi läser:

Bibelstudium av Berno Vidén

**
**

Det finns ett område som den här världen, hur många hjälporganisationer den än ställer upp med, aldrig kan förverkliga. Det finns något som talar om Guds rättfärdighet, och det kan endast förverkligas genom Kristus, i och genom församlingen; Kristus och församlingen! Det handlar om en ekonomi och om principer som inte finner sitt motstycke i den här världen, något som Gud presenterat och gett till sitt folk för att i allt vara med och uppfylla

Vittnesbörd av Gertrud Johansson

Vi har talat om att Andens nya liv måste få flöda igenom oss. Vi måste låta Andens nya liv få ta gestalt i oss; låta oss bäddas ner i jorden för att det nya livet ska spira. Det är så viktigt. En rad från en sångvers kom till mig: ”Lägg dig med din gåva uti Jesu hand”. Var och en av oss har fått gåvor genom den helige Ande. Lägg dig med din gåva i Jesu hand, så du kan bli använd och brukad av honom.

Text: Stig Andreasson

**
**

Svensk kristenhet är i stor förvirring.

En mängd ombytligt tankegods förs oupphörligt till torgs i vårt land. Speciellt på grund av inflytande från katolskt tänkande, har frågan om själva trosgrunden på nytt blivit brännande aktuell. Vad som gör situationen extra knepig är att kända och tongivande förkunnare, som trots att de inte direkt tillhör den katolska kyrkofamiljen, likväl talar med ”katolsk tunga.” Den fundamentala och tydliga gränsen mellan vad som är ”katolskt” och vad som är ”evangeliskt” håller därför på att suddas ut. Den gamla reformatoriska trosgrunden, som sammanfattas i uttrycket ”Skriften allena”, håller på att rivas ned.

Vittnsesbörd av Hans Lindelöw

-Jag blev frälst 1973 på hösten i samband med att jag ryckte in i det militära. Då kom jag 100 mil hemifrån. Bort från kompisar och allting kom jag i kontakt med kristna uppe i Luleå. Det var kristna från samfund, gamla norrlandsläseriet, en hel del av dem från EFS, men också andra. De hade själva kommit i kontakt med Jesusfolket, som varit däruppe och vittnat. Även Maranata var däruppe på den tiden. När jag hade kommit till tro och tagit emot Jesus, var jag tillsammans med dessa ungdomar. De gav mig en del skrifter och en familj tog sig särskilt an mig. De var engagerade i EFS och även påverkade av Jesusrörelsen. Bland annat gav de mig en skrift om Andens dop. Jag läste den vid ett tillfälle då jag var ensam en kväll i regementets bibliotek. Där fanns ett litet rum som jag gick in i och gjorde som det stod att man skulle göra: Man skulle be Gud om hans Ande, och tro att man fått Guds Ande och så skulle man tala, och Gud skulle ge ett nytt språk. Det där gjorde jag, och där i min ensamhet upplevde jag att jag fick ett helt nytt språk. Helt plötsligt började det porla. Jag visste inte vart jag skulle gå med det. Så gick några dagar, och Jesusfolket kom på besök och hade möten där i olika lokaler. Vid ett möte skulle man be till Gud för dem som ville bli andedöpta, och ännu inte blivit det. Då skulle jag bli föremål för denna förbön, fastän jag ju redan upplevt Andens dop. Men det skadade väl inte, så de bad till Gud för mig och lade händerna på mig.

Liknelsen om senapskornet

-En annan liknelse framställde han för dem; han sade: ”Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.” (Matt 13:31-32)

Senapskornets sinnesbildliga betydelse.

I de första två liknelserna se vi sädeskornet brukat såsom en bild av evangeliet om riket i dess väldiga kraft och fruktsamhet och i dess bestämmelse för världen. Men i den tredje liknelsen, liknelsen om senapskornet, se vi dels vad Kristi församling var avsedd att vara och dels vad den i stället utvecklat sig till.

Ladda ner som pdf

Jesusmanifestation - i ditt liv

Ledare av Berno Vidén

En gång missionär - alltid missionär

Intervju med Evy Juneswed

Noas opch Lots tid går i repris

Predikan av Arne Imsen

När kristna ledare inte ser

Analys av Stig Andreasson

Historiska resor till Rom

Krönika av Berno Vidén

Pingströrelsens väg till Rom

Analys av Berno Vidén

Filadelfia i Stockholm bli teatersalong

Kortnytt av Berno Vidén

Den viktigaste gåvan
Kärlek som Jesus lärde

Att frälsta vittnen samlas för att proklamera namnet Jesus framför alla andra namn är stort. Idag lever alldeles för många människor i total okunnighet om vem Jesus är. Till er skam säger jag det, skriver Paulus till församlingen i Korint.

Bibeln säger: “Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom.”

Evy Juneswed, som nu är 76 år, har i över trettio år varit engagerad i ett missionsarbete i Swaziland. Hon har de senaste åren blivit allt mera känd genom sina föredrag där hon informerar och varnar för nyandlighet av olika slag. När hon under påsken besökte Maranataförsamlingens konferens, passade Midnattsropet på att göra en intervju med henne, där hon berättar ur sitt händelserika liv.

Nu får du berätta om din bakgrund och vad du gjorde före utresan till Afrika. Du är smålänning?

Det kommer att bli konfrontation när vi med Jesu ögon börjar titta på fenomenen i vår tid, det som kallas för köpa och sälja. Vi upptäcker handelsrelationernas abnormitet. Teknologins abnormitet och omänsklighet. Det är ju inte så att allt handlar om någon överdriven sexualitet – det är ruttna relationer över huvud taget; relationerna till handel, politik, teknologi och sociala förhållanden.

Vi måste vara medvetna om hur vi var och en särskild och gemensamt påverkas av tidsandan. Om de kristna som levde för femtio eller sjuttiofem år sedan skulle träffa oss nu, så skulle de säga att du kan inte vara kristen, för du är alldeles för världslig. Jag ser det på dina kläder. Man kan inte vara en kristen kvinna och gå i manskläder. Du måste visa respekt för ditt kön. Du saboterar skapelsens egen ordning! Så skulle de ha sagt, och självklart ligger det något i detta.

Nutidens andliga ledare, antingen de är pingstvänner eller från andra kristna samfund, tycks inte se det som deras föregångare såg. Orsakerna till detta kan man bara spekulera över. Men följderna, ja de är tydliga. Utan vision ingen mission! Vi måste verkligen be om att vår tids andliga ledare återfår synförmågan.

För en tid sedan reste sex representanter för den svenska Pingströrelsen till Rom och Vatikanen tillsammans med lika många representanter för den katolska kyrkan i Sverige, däribland den katolske biskopen Arborelius. Resan kan betraktas som en fortsättning på den dialog mellan pingstteologer och katolska teologer som pågått sedan 2003. Både dialogen och resan sägs ha som mål att bättre lära känna varandra samt fortsätta samtalen i teologiska frågor. På sätt och vis var då denna resa till Rom en slags studieresa. Strax efter hemkomsten från Vatikanbesöket och audiensen hos påven sade en av pingstledarna: ”Jag kan inte se annat än att katolikerna tror på samme Jesus som vi i Pingströrelsen.”

• Aposteln Paulus ca år 65: Avrättas med svärd på befallning av kejsar Nero efter att ha förts som fånge till Rom. Från fängelsehålan i Rom skriver han: I evangeliets tjänst är det jag lider och till och med bär bojor som en förbrytare. Men Guds ord bär inte bojor. (2 Tim 2:9)

• Ignatius av Antiokia dömdes år 108 att dö i Roms Kolosseum, till att ätas upp av lejon.

• Kejsar Konstantin proklamerade år 313 rätt för kristna att fritt utöva sin religion. Kristendomen upphöjs till statsreligion och går från att vara en förföljd minoritet till att få politisk makt. Förföljelsen riktades nu istället mot dem som inte böjde sig under den snabbt framväxande påvestolen i Rom.

År 1913 uteslöts Stockholms sjunde baptistförsamling, Filadelfia, ur baptistsamfundet. Officiellt handlade striden om vem som skulle ha rätt att delta i brödsbrytelsen. Andra mer djupa orsaker fanns, något som ganska snart skulle komma att visa sig. Pingstväckelsen växte fram som en bibelförankrad, karismatisk rörelse med Jesu snara tillkommelse som signum och som en motpol till andligt avfall.

Frågor som väckelsen tidigt konfronterades med var hur frikyrkorörelsen i Sverige med sådan hastighet kunnat närma sig den ekumeniska rörelsen, något Lewi Pethrus kallade en tragisk nedgångsrörelse. Han värnade om den lokala församlingens suveränitet. I väckelsens organ Evangelii Härold varnades allvarligt för samfundstanken, bildandet av predikantförbund och inte minst för att gå i allians med världskyrkorna, något som låg i tiden.

Filadelfiakyrkan i Stockholm blir center för teaterföreställningar och konserter.

Församlingen har skrivit kontrakt med ett kulturbolag som planerar att ha flera evenemang i kyrkan.
- Vi kommer att ha alltifrån klassiskt till rockkonserter och familjeunderhållning, säger Harry Byrne, grundare av klubbarna Melody och Gino, och har bland annat jobbat med Berns salonger.

• I det långa loppet kan vi konkurrera med den statligt sponsrade kulturen. Vi kommer bland annat att ta hit internationella teater­föreställningar för gästspel, fortsätter Byrne berätta för Dagens Nyheter.

Filadelfias föreståndare Niklas Piensoho ser inga som helst problem med att upplåta kyrkan till profana konserter och teaterföreställningar:
- Det mesta är nog relativt okontroversiellt, musik och kultur är i en mening andliga värden.

Petrus sade: “Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig: I Jesu Kristi, nasaréens, namn: stig upp och gå!” (Apg 3:6)

När jag kom till Santo Domingo, hälsade vi på hemma hos några av syskonen i församlingen. Fastän dessa människor är enormt fattiga, välkomnade de oss in i sina hem och delade vad de hade med oss. De gjorde det med glädje och erfor stor tillfredsställelse och välsignelse av att göra detta. Den viktigaste gåvan vi kan ge varandra är att praktisera vår Herres och Frälsares Jesu Ord, pris ske Gud! /Simon

Simon Beecham deltar i sommar i missionsarbetet i Santo Domingo. Han blev inspirerad till följande appell när han kom i kontakt med församlingens syskon i Palavé:

Ju mer vi önskar uppleva nåd, dess mer bör vi söka glädjen i att tjäna andra. ”…och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng”. (Matt 20:27) Ju mer vi söker Kristi sinnelag, den gudomliga karaktären från en älskande Frälsare, dess mer kommer vi på att vi själva vill göra för andra vad vi vill att de ska göra för oss: vi ser människor som Jesus skulle se dem.

Den ena är genom sin härkomst helförsäkrad och har en av svensk stat utstakad och kontrollerad utbildning framför sig. Den andra har genom sin härkomst varken rätt till sjukvård eller utbildning. Klyftorna skapade av människor är tydliga, orättfärdiga och svåra att överbrygga. Saga och Caroline har funnit varandra här ute på missionsfältet. För deras framtid ber och hoppas vi att församlingen ska vara den plats där de slipper hamna i de fack en orättfärdig värld vill placera dem.

I början av 80-talet när Maranataförsamlingen med Stina i spetsen började arbeta i Dominikanska republiken var en av de första som vanns för Kristus och lät döpa sig syster Olympia. Hon betydde mycket de första åren när hon lärde vännerna från Sverige att leva i landet under mycket enkla förhållanden. Kommen till åren men vid god andlig vigör fann vi henne där hon bor i sin lilla stuga. Det var en upplevelse att få prisa Gud och bli påmind om Guds trofasthet.