Glädjefest i Albi då den nya lokalen invigdes
Rapport från Frankrike av Stig Andreasson
Stina Fridolfsson introducerar:
Jag har haft den stora förmånen att vid tre tillfällen få följa med Åse och Stig Andreasson på resa till Frankrike och besöka några av de församlingar de gjort pionjärinsatser i. Den församling som fått speciell plats i mitt hjärta, är församlingen i Albi. Den växer och utvecklas. När de vid mitt första besök fick höra talas om Maranatas missionsarbete i Dominikanska Republiken, visade de stort engagemang, och har alltsedan dess sänt månatliga offer dit.
Då en gammal lada, nu restaurerad av många ivriga arbetare i församlingen, äntligen fick invigas som gudstjänstlokal var också jag inbjuden, men kunde inte åka vid detta tillfälle Ett år tidigare besökte jag tillsammans med Åse och Stig denna församling i Albi, och då åkte vi till den blivande möteslokalen. En stor del av församlingens syskon var engagerade i målande, spacklande, borrande och spikande. En underbar gudstjänst och församlingsgemenskap!
Den andliga striden i Bibelns ljus
Bibelstudium av Michael Dakwar
-Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut. (Matt 28:19-20)
-Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. (Ef 6:10-12)
Frälsning!
Hälsning från Gösta Karlsson i Tranås
Bibelns centrala budskap är frälsning. Det gäller såväl i Gamla som Nya Testamentet. Hebreiskan är ju Gamla testamentets grundspråk, medan Nya Testamentet till övervägande del är skrivet på grekiska.
I Gamla Testamentet är det tre konsonanter som utgör stommen för ordet frälsning; nämligen jod, shin och ayin. Samma sak gäller ordet Jesus och Josua. I grekiskan skriver man sozo/soter, det senare står ett 15-tal gånger om Jesus i Nya Testamentet. Verbformen är sozein. Den språkliga betydelsen av ordet frälsning om vi nu håller oss till det, ja det omfattar så oändligt mycket positivt för människan. Jag går inte in på det nu men fokuserar på den andliga innebörden. Då tycker jag att Mästarens ord till Nikodemus inbegriper allt detta. Han säger: “Om en människa icke bliver född på nytt, så kan hon inte få se Guds rike.” (Joh 3:3) Att bli frälst är alltså att bli född på nytt.
Att fungera i räddningtjänsten
Appell av Bill Nyman
Det är underbart med alla de Guds under jag varit med om. Jag blev frälst efter 35 års tungt missbruk, döpt i vatten och andedöpt, och löst från fem tunga droger. Allting skedde på en gång, det sa bara pang, och jag for i golvet i kyrkan en tidig morgonbön efter att ha varit på behandling en vecka. Jag hade inte tänkt att bli frälst, men det bara small till. Gud visste hur jag var, att han behövde behandla mig så. Jag fattar inget av det som hände, men måste ut och berätta. Det går ju inte att förklara Guds under.
Jag vill läsa ur Jesaja:
-Vakna upp, vakna upp, kläd dig i din styrka, du Sion, kläd dig i din högtidsskrud, du Jerusalem, du heliga stad, ty ingen oomskuren eller oren skall härefter komma in i dig. Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem. Lös banden från din hals, du fångna dotter Sion. Ty så säger HERREN: Ni har blivit sålda för intet, därför skall ni också utan pengar bli återlösta. (Jes 52:1-3)
Jag hade blivit frihalsad där på golvet. Jag fick sedan lära mig det där ordet frihalsad, och tycker det var så bra. Jag fick lämna kvar bojan där på golvet.
Jag vill också läsa från Matteus, liknelsen om fisknoten:
-Himmelriket är vidare likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag. När den blir full, drar man upp den på stranden och sätter sig ner och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort. Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: “Ja”. Då sade han till dem: “Därför är varje skriftlärd, som har blivit en himmelrikets lärjunge, lik en man som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt. (Matt 13:47-52)
Jag hade ingenting gammalt som var något att hämta ur, så jag fick bara nytt. Sen får jag väl fylla på av det gamla efterhand, men försöker att inte bli någon farisé.
Någon berättade om en kapten på en fisketrålare. Hur det kan gå till då de är ute och drar trål. Det är stora krafter i en trål, en tung lina. Båtmotorn drar och trålen ligger efter. Så kan det hända att trålen slår; dvs att den hugger i något okänt. Man drar ju i säkra trålleder, men det kan hända att något finns där. Då blir linan sträckt på en gång, och skepparen hinner inte slå ner den. Det medför att trålen slår, alltså bakändan går in under båten. Då rinner vattnet in – jättefort. Det enda skepparen har att göra när något sådant händer, är att få på manskapet och sig själv flytvästarna. Han vet inte hur allting fungerar i det där, men han vet att västarna ska på, sedan ska han slänga alla sina mannar i sjön, bort från båten, och hoppa i efter själv. När flytvästarna kommer i vattnet, så finns i dem ett slags piller, en tablett av något slag, och när den löses upp i vattnet, slår den till ett stift och en GPS-sändare börjar sända och då går det ett larm.
På räddningstjänsten sitter någon och sover i väntan på larm. Det börjar pipa i hans larmskärm, och när han tittar till ser han att där ligger fyra prickar. Det enda han ska bry sig om när han ser dessa prickar, är att väcka piloten som kör helikoptern, och sjukvårdaren, ytbärgaren och navigatören. De springer in till helikoptern, för de vet om att det är just det som ska göras. Så åker de iväg och helikopterpiloten får koordinaterna från mannen som sitter kvar där vid larmskärmen. De som ligger i vattnet har det inte lätt – tänk dig, det är natt, det är mörkt det är dimmigt. Man ser ingenting. Klart att de börjar fundera: Jag vet inte vad som ska ske, fungerar allt det här? Man kan föreställa sig tankarna som är där då.
Helt plötsligt hörs det ett dån. Det kommer ljus från strålkastaren, helikoptern kommer ner, ytbärgaren kommer och räddningsmanskapet tar upp männen från vattnet. Han som bevakar skärmen ser att prickarna slocknat och förstår att de nödställda som låg i vattnet har hämtats. Då återgår han till sin rutin och slumrar in, tills nästa larm kommer. Han ska inte bry sig om vad de räddade hette, vem skepparen var och vad som hände i övrigt. Sedan kommer också de tillbaka som hämtat dem. Ytbärgaren tar av sig sina grejer, gör iordning sin utrustning för att vara redo till nästa larm. Sjukvårdaren tar hand om vad som måste göras med dem som låg i vattnet, larmar ambulans om det behövs, och lämnar över de räddade att få vård och gör sig sedan redo för nästa larm.
Krön Jesus till kung!
Text: Ulla Näsholm
Mottot för sommarens maranatakonferens
är just det – Krön Jesus till
kung!
Jesus Kristus – den Messias Guds
eget folk väntade på. Han kom till sitt eget och de
tog inte emot honom, säger bibeln.
När människorna såg de under Jesus gjorde, förvandlade
vatten till vin, hur han fick fem bröd och
två fiskar räcka till tusentals människor, hur sjuka
blev helade… då förstod de att Gud hade sänt honom
och ville göra honom till kung.
Jesus drog sig undan med sina lärjungar. De
förstod att Jesus verkligen var Kristus och att han
skulle komma och befria sitt folk. Han skulle insättas
som kung, det var bara en tidsfråga och de
argumenterade vem av dem som skulle sitta på
högra och vänstra sidan. De tänkte mänskligt och
i politiska banor.
Det var inte Jesu tanke. Hans rike var inte av denna
världen, det sa han, men uppfattades ändå som
han skulle bli kung i den tidsålder som då var.
Guds tanke var högre än att bara ta sig an sitt
folk, han ville innefatta också hedningarna i sin
gemenskap.
Gud sände sin Son till jorden för att uppsöka och
frälsa det förlorade. Judarna hade Guds lag, men
var ändå förlorade. De kunde inte hålla lagen och
för att i någon mån hjälpa upp det gjorde de tillägg
i många av buden. Stadgar som kom att uppfattas
som en god tradition att ge akt på och de hade
kanske mer fokus på den tillämpningen än på Guds
eviga lag.
Jesus kom och han uppfyllde lagen. Han blev vår
överstepräst och samtidigt Guds offerlamm och i
Jesu namn kan alla människor komma i kontakt
med himmelens Gud.
Hedningarna var utan lag förlorade, men när Jesus
i sin död och uppståndelse besegrade sjukdomen,
synden och döden, brast förlåten i templet itu.
Uppifrån och ner. Vägen till Gud var öppen både för
hedningar och judar. De skriftlärde kände kanske,
eller borde anat, att en ny tid var inne.
Det står också omtalat i Nya Testamentet att en
skara präster blev lydiga och trodde när lärjungarna
förkunnade frälsningen genom Jesus Kristus.
I Jesu trefaldiga ämbete – präst, profet och konung
– hade Jesus utfört sitt uppdrag på jorden. I psalm
24 uttrycks hur Jesus träder in i himlen och hyllas
som ärans konung.
Han har sagt att han snart skall komma tillbaka
och hämta dem som hör honom till Maranata – Jesus
kommer! DÅ ska Jesus bli konung också på jorden,
för alla människor.
Till dess är han konung för sitt folk, han anför
striden, han leder in på nya områden och trakter så
att han kan bli känd av alla människor.
MEN han vill också vara kung, inte bara för sitt
folk och sin församling, han vill vara kung i varje
människas liv. Var och en som tror och bekänner
Jesus som Herre och tar emot hans frälsning, vill
han leda – också på det personliga planet.
Den allsmäktige Guden som ser varje människa
och vill frälsa a l l a, han vill också vara härskare
eller enväldig kung för den som tagit emot honom.
Så suverän är Gud och sådan omsorg har han om
var och en!
Midnattsropet nr 3-09
Nu finns nr 3-2009 av Midnattsropet att läsa här. Vill du ha ett pappersexemplar av tidningen, beställ gratis genom att ringa tel 08 - 98 56 83 eller skicka e-post till info@midnattsropet.se.
Ladda ner tidningen som PDF här.
Innehåll:
Kampen för nådens evangelium
Ledare av Berno Vidén
Kristendom och politik
Text av Arne Imsen från 1964
Att välja rätt
Bibelstudium av Stina Fridolfsson
Manifestation av vilsenhet och förförelse
Reaktion på Jesusmanifestationen av Karin Vidén
Glädje och fest eller gråt och klagan?
Bibelstudium av Emanuel Johansson
Kampen för nådens evangelium
Ledare av Berno Vidén
Galaterbrevet är olikt Paulus övriga brev. Redan från inledningen märker man att det är mycket speciella skäl som ligger till grund för det han skriver.
Efter sin första missionsresa, då han tillsammans
med Barnabas förmedlat evangelium till Galatiens bygder, vilket resulterade i att minst fyra nya församlingar föddes till liv, går det inte lång tid, kanske ett år, innan han nås av oroande rapporter om hur judaiserande bröder från Jerusalem besökt de platser han varit på. Deras ärende var att omkullkasta det evangelium Paulus predikat och påföra dem ett religiöst ok genom att blanda in judiska traditioner och riter i evangeliet.
Anklagelserna som riktades mot Paulus antog de mest lögnaktiga former men gick i stort sett ut på att misskreditera honom som apostel och utmåla honom som en person som på ett lättvindigt sätt anpassar evangeliet till den som lyssnar.
På grund av de stridigheter som blossade upp har den kristna församlingen i alla tider haft tillgång till den undervisning Galaterbrevet
ger, där evangeliets grundsatser med himmelsk
auktoritet fastslås. Ingen människa kan bli frälst vare sig genom religiösa traditioner eller genom sina egna gärningar!
T
raditionens förbannelse har under seklernas
gång satt sina spår inom kristenheten. Miljontals människor har exempelvis genom den romerska katolska kyrkan förvillats in i en falsk tillvaro där man förlitar sig till de sakrament
kyrkan erbjuder som frälsningsmedel. Den moderna ekumeniken banar vägen för ytterligare kategorier av kristenheten in under katolicismens förrädiska inflytande. I den traditionella
frikyrkliga församlingen är förvirringen
idag förödande. Dess företrädare väljer medvetet att i ekumenikens namn fördjupa gemenskapen med Rom, med de sammanhang
där man i egenskap av medlemskyrka i Sveriges Kristna Råd skrivit under på Charta Oequemenica, där första kapitlet fastslår: “Vi tror på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka”.
Den nyligen avslutade Jesusmanifestationen i Stockholm, där massorna enades i tillbedjan bland korstecken, madonnabilder, Kristusbilder,
Jesusplakat, kors, krucifix och inför brännofferaltaret där den svarta röken steg upp mot skyn, bekräftar avfallet inom svensk kristenhet.
Parallellt i tiden växer det upp messianska rörelser som förändrar frälsningsbudskapet genom att lägga till och dra ifrån bibliska sanningar. Man grumlar budskapet och talar allt mer om att vägen till frälsning inte är så enkel som bibeln lär. Det märkliga är att även evangeliska kristna låter sig attraheras av dessa bedrägliga läror. Inom exempelvis den Messianska
föreningen säger man att “frälsning handlar om att konvertera till den messianska judendomen”, varefter man pålägger människor
att hålla judiska riter, seder och bruk. Med andra ord säger man att frälsning uppnås genom påbudet att hålla Mose lag.
P
aulus proklamerar: “Om rättfärdighet kunde
vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden”, och “om någon förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.”
I samma brev till galaterna beskriver Paulus hur han fick gå tillrätta med Petrus som av fruktan för judiska bröder från Jerusalem föll tillbaka in i judiskt väsende. Tidigare hade han delat en fullödig församlingsgemenskap med både judar och hedningar vilket innebar att man även åt vid samma bord. Nu drog Petrus sig undan från bordsgemenskapen, något Paulus
kallar för skrymteri, för att i nästa andetag påminna om vikten att vandra med fasta steg enligt evangelii sanning.
Paulus hade alla möjligheter att själv berömma
sig av laggärningar, men sedan han mötte Jesus förvandlades hela hans liv. Allt som var innan räknade han som avskräde – för att vinna Kristus. Med samma håg och övertygelse får vi fortsätta kampen för nådens evangelium, ty det – och inget annat – är en Guds kraft till frälsning!
Kristendom och politik
Av Arne Imsen, 1964
Kapitel 4 ur boken I världen men icke av världen
För varje val överräcker de politiska ledarna rosor åt landets kristna väljare. Smickrande och inställsamt uttalar de sig om de kristna värdenas betydelse för vår kultur och vårt folks moraliska fostran. Hur äkta dessa sympatier är och hur djupt denna övertygelse sitter bär på sitt sätt den framväxande nyhedendomen vittnesbörd om. Med dessa locktoner söker man fånga alla kristna. Levande kristna genomskådar dock de själviska avsikterna och finner det uteslutande genant med denna närgångna uppvaktning. Det är istället den fåfänga namnreligiositeten, som imponeras då mäktiga politiker i förföriska tongångar sjunger religionens lov och söker bevisa att just deras parti vill slå vakt om de betydelsefulla kristna värdena. Det är uppenbart att det icke är dessa värden man skattar så högt, utan snarare värdet av de röster de kan tillgodoräkna sig bland de kristna för sitt politiska maktspel.
Att välja rätt
Bibelstudium av Stina Fridolfsson
Abraham var troshjälten som beskrivs på ett speciellt sätt i Bibeln. Han blev fader till många folk, framför allt Guds egendomsfolk Israel. Och han kallades Guds vän. Han drog ut från en kulturellt mycket framstående miljö. Utgrävningarna från den gamla staden Ur i Mesopotanien har visat att man hade en för den tiden oerhört väl utvecklad standard och staden var också ett religiöst centrum för avgudakult. Men Abram, som han då hette, hade lyssnat in rösten från Herren Gud, himmelens och jordens skapare. Han drog ut från den hedniska miljön, fastän han inte visste vart han skulle komma. Det enda han visste, var att han hade fått kontakt med den levande Guden. När ingen förhoppning fanns, då tvivlade han ändå inte, utan trodde på Gud. Och det räknades honom till rättfärdighet.'
Manifestation av vilsenhet och förförelse
Reaktion på Jesusmanifestationen av Karin Vidén
På Stockholms gator och torg församlades kristna i gemensam Jesusmanifestation. Där fanns från olika riktningar ett brett spektra representerat under ekumenikens inbjudande parasoll
denna soliga och vackra majdag. I långa tåg drog man fram genom huvudstaden med affischer och banderoller, proklamerade och sjöng, för att på olika sätt visa sin tro på Jesus. Till sist slöt man upp i Kungsträdgården där de kristna bokstånden stod tätt bland blommande körsbärsträd, och där erbjudanden om försäljning och prenumerationer av skilda skrifter och annat lockade människor till sig. Numerären var enorm denna dag, med 18 000 personer samlade i ekumenisk anda. Från den stora scenen presenterades budskapet av bl a Svenska kyrkans Hakon Långström, pingströrelsens Niklas Piensoho, Oasrörelsens Berit Simonsson, journalisten Göran
Skytte, Centrumkyrkans Stanley Sjöberg, Livets Ords Ulf Ekman, katolske biskopen Anders Arborelius och fader Raniero Cantalamessa från Rom m fl.
Glädje och fest eller gråt och klagan?
Av Emanuel Johansson
Ett bibelstudium utifrån berättelsen om den rike mannen och Lasarus.
Det är viktigt att vi tar vara på den korta tid vi har, och ställer oss till Herrens förfogande. Det finns så mycket som vill pocka på vår uppmärksamhet och erbjuder både det ena och det andra som man kan lägga tid och krafter på, men som i slutändan inte är någonting värt. Det gäller att vi fattar beslutet att följa Jesus, och sedan inte vacklar utifrån olika omständigheter vi hamnar i, utan står fast. Då får vi uppleva Guds välsignelse i våra liv.
Skapelse kontra evolution
Jan-Egil Hafsahl undervisar
Creatio ex nihilo - skapelse av ingenting
Skapelse kontra evolution. Det är ämnet för mitt föredrag. År 2009 är det år då världssamhället firar 200-årsjubileet för Charles Robert Darwins födelse, och
även 150-årsjubileum för utgivningen av boken On the Origion of Species by Means of Natural Selection. Lika naturligt som 200-årsjubileet är firandet av ett historiskt faktum – en stor vetenskapsmans födelse – så firar man 150-årsjubileet som året då sanningen om människans uppkomst genom utveckling fördes fram i ljuset.
Gerard Wallgren - visionären
Reportage av Stina Fridolfsson
-Vad Herren säger, det skall jag tala.
Gerard Wallgren, som fyllt 95 år, har alltsedan han blev frälst på 1920-talet levat i väckelse. Han har inte låtit något hindra från att söka sig till församlingsgemenskap där andens liv fungerar och gåvorna är i bruk. Själv deltar han ivrigt med lovsång, profetia och förbönstjänst i varje väckelsemöte. När han sistlidna påsk deltog i Maranataförsamlingens konferens i Stockholm, fick Midnattsropet tillfälle att göra en intervju med den vitale visionären, som hade mycket att berätta från ett långt liv i tjänst för Gud.
"Din tro har hjälpt dig!"
En hälsning från Jan Åke Larsson
Där var en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Fast hon hade lidit mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde, hade hon inte fått någon hjälp. Det hade bara blivit sämre med henne. Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel. Hon tänkte: “Om jag så bara rör vid hans kläder blir jag frisk.” På en gång upphörde hennes blödningar, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom, vände han sig om i folkskaran och frågade: “Vem rörde vid mina kläder?” Hans lärjungar sade till honom:
-Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och du frågar: Vem rörde vid mig?
Då vände Gud sig bort
Dessa ord står i Apg. 7:42 och ingår i Stefanus tal strax före hans martyrdöd. Israels folk hade förkastat Herren och hans tjänare Mose. De ville inte vara Herren lydiga, utan stötte bort honom och vände sina hjärtan mot Egypten. De sa till Aron:
-Gör oss gudar, som kunna gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Moses, som förde oss ut ur Egyptens land. Och de gjorde i de dagarna en kalv och buro sedan fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk. Då vände Gud sig bort och prisgav dem till att dyrka himmelens härskara"…(Apg.7:40-42).
Gud hade med stark och väldig arm genom sin tjänare Mose fört sitt folk ut ur träldomslandet, Egypten. Men de var olydiga, otacksamma och ohörsamma. De knotade och knorrade under ökenvandringen.
Hjälp oss be till Gud om en rättfärdig byggmästare!
Utdrag ur mailhälsning från Dominikanska Republiken, där Berno Vidén just nu tillsammans med syskonen i Comunidad Maranata administrerar ett saneringsarbete i La Cañada, ett av huvudstadens fattigare bostadsområden.
Både människor och boendemiljön har upplevt ett lyft genom evangeliets förvandlande kraft.
Inför församlingens byggprojekt som till hösten inleds i Palavé, vädjar Berno om förbön.
De senaste veckorna har vi med hjälp av broder Isaias Rodriguez som anställd, arbetat en hel del i La Cañada i Las Palmas med att bygga över det stinkande kloakvattnet som rinner där. Det är ett stort projekt med stort ansvar för oss att hantera, och som visat sig ge oss kontakter med många nya människor. Det ekonomiskt administrativa ansvar vi gått in i ledde oss ganska omgående direkt in i ett typiskt exempel på hur korruptionen här fungerar som en för många helt naturlig sak. Vi har nämligen h
aft svårigheter med att få ut betalt material. Järnhandlaren berättade för mig att då kommunen handlar i hans butik så är det alltid nyckelpersoner som kommer och ska hämta ut sina privata provisioner. Det här fallet med oss är det enda han kan minnas där det inte förekommit. Material har alltså undanhållits oss i väntan på att se hur mycket som blir kvar då alla fått sitt. Bubblan sprack dock då vi gick till borgmästaren och beklagade oss över situationen, vilket ledde till att både järnhandlaren och kommunens samordnare kontaktades av honom och blev korrigerade. Till saken hör att samordnaren mer eller mindre tvingade oss att handla materialet i just den järnhandeln, något borgmästaren reagerade kraftigt på. De av saneringsarbetet berörda grannarna i La Cañada har alla genom det som skett visat oss stor tacksamhet och gett oss allt förtroende.
Första arbetsetappen, som sträcker sig från syster Clotildes bostad, är nu klar och man märker att det innebär ett stort lyft för hela området. Vår syster deltar även hon aktivt i detta arbete genom att servera byggarbetarna mat och kaffe.
Vi ser alltmer hur missionsarbetet i Palavé är angeläget. Ännu några haitiska familjer kommer numera på våra möten, och vi har också fått be till Gud för flera personer. För en vecka sedan fyllde Jessica elva år och det ville vi fira med att hon fick bjuda sina kompisar på ett riktigt födelsedagskalas! Men då vi kom till Palavé förstod vi att något nyligen inträffat. Där utanför samhällets polisstation var massor av folk samlade. En nittonårig haitisk kvinna, gravid i sjätte månaden hade nyss brutalt skjutits till döds av barnets far, en dominikansk polis, som sedan sköt sig själv till döds, precis utanför polisstationen. Haitiska, främst unga män, som fanns i närheten greps av polis och fraktades på två lastbilsflak iväg – förmodligen för att lämpas av vid gränsen. Trots den oro som präglade hela området kunde vi i alla fall fira Jessicas födelsedag.
Jesus kommer!
Profetiskt brandtal av Arne Imsen från 1970:
Jag har en känsla av att hela den västerländska kulturen står i lågor. Det finns ingenting som kan rädda den. Den går emot sitt totala kaos. Men vi vet att Jesus kommer. Den här veckan har sanningen om Jesu tillkommelse varit som en eld i mitt bröst. Jesus kommer - Jesus kommer! Måtte vi ropa ut att Jesus kommer, älskade vänner! Ska vi vinna människor för Jesus, går det inte med halvdana insatser, utan vi måste överlämna oss helt åt Jesus. Vi ser hur allting förbereds i den stora världen. Kina - Sovjet - Amerika.
Midnattsropet nr 2-09
Midnattsropet nr 2 2009 når idag sina första prenumeranter. Nu finns den även att läsa här på hemsidan. För dig som vill ha papperstidningen går det bra att ringa och beställa på 08-985683.
Ladda ner PDF här.
Himmelska medborgare med himmelskt uppdrag
Ledare av Berno Vidén
För snart fyrtio år sedan förmedlade Arne Imsen en väckande appell om Jesu tillkommelse. Talet, som bland annat finns med på cd-skivan “Jesus kommer”, var kort och komprimerat och innehöll ett brett spektra av händelser som idag äger större aktualitet än då budskapet förkunnades. Det handlade om den materialistiska kulturens bräckliga grund och snara undergång, något ekonomiska analytiker ofta påminner om idag.
Som en motpol till världens politik, där man med orättfärdighet bygger upp sina välfärdssamhällen, har Gud tagit ut ett folk, som i liv och gärning proklamerar Guds rikes politik som församlingens politik. I församlingen råder Gudsstyre och där härskar rättfärdigheten. Där finns vare sig fattig eller rik, men däremot en förnöjsamhet över Guds dagliga omsorg. Jesus sa:
De hade toppjobb i Jerusalem
Michael Dakwar var nyhetsredaktör på israeliska TV1 i Jerusalem och svenskfödda Nina jobbade på generalkonsulatet i samma stad.Båda var evangeliskt troende och hade träffats genom Operation Mobilisering. Nina hade arbetat som volontär i olika länder och Michael var stationerad på huvudkontoret för OM i Haifa.De gifte sig, fick två barn, Markus som nu är 11 år och Paul som skall fylla 14.För fyra år sedan flyttade de till Sverige.”Gud öppnade dörren, så kände vi det”, säger Nina.

