196001

Det som kritiker älskat att kalla extas ibland oss har vi kallat för gripenhet och hänförelse.

Vad denna företeelse betytt för pingstväckelsens framgång, är inte möjligt för den oinvigde att fatta. tt denna segertro och frälsningsfröjd ibland tagit sig överdrivna uttryck är också helt naturligt. Där Gud kommer med sin makt och kraft, där riskerar man alltid att hamna i svärmeri. Svärmeri — att det existerar, att det finns, att en levande kristen och en levande församling kommer i förbindelse med det, det bevisar bara, att det finns värme och liv. En kristen församling, som aldrig har någon fara för svärmeri, den är icke tillräckligt varm. Den har för låg andlig temperatur. Det står i Skriften, att vi skall vara brinnande i anden.

En syster vittnar:

För att förhärliga och upphöja namnet Jesus vill jag avlägga mitt vittnesbörd och berätta vad han har gjort i mitt liv.

I över två år har jag lidit av kärlkramp i hjärtat och besvärats av mycket svåra anfall. Jag blev så försvagad av detta, så jag orkade knappast gå. Min sjukdom gjorde mig mycket beroende av medicin. Till detta kommer att jag också led av magsår och hade mycket svårt att äta riktig mat. För mig såg det ut som om jag endast hade att vänta få flytta hem till Gud. Men i februari 1 år grep Gud in och botade mig. Det blev en ögonblicklig förvandlig och all värk och smärta försvann. I dag kan jag sköta ett arbete. All äran till Jesus!

Så talade T. B. BARRATT 1918:

‘Dragen ut från henne, I mitt folk!’

En mansålder har förflutit sedan pingstväckelsens pionjär i Norden uttalade nedanstående sanningar. Vi är förvissade om, att de äger lika stor aktualitet idag och tror det vara synnerligen gagneligt, att i denna tid, då församlingslivet i många fria församlingar förlorat så mycket av sina ursprungliga karaktärsdrag, ställas inför detta allvarliga väckelserop. Red.

Det är evigt liv att känna den ende sanne Guden ‘Och den han har sänt. Det är icke endast ett kort liv här nere. Halleluja! Jag känner att detta liv leker ‘Och sjuder i mitt inre. Pris ske Gud! Jag upplevde det livet den 25 januari 1922 i en missionskyrka i norra Hälsing­ land. Jag fick så mycket av detta liv, så jag behövde inte mat och sömn på tre dygn. Gud fyllde mig med sitt underbara överflödande liv, och jag var som i hänryck­ ning, så jag hade icke behov a v mat och sömn. Andå arbetade jag hos en grinig och elak bonde. Men det är underbart att uppleva det eviga livet. Pris ske Gud och Lam­ met! Du kan vara säker på att det hade yttringar också. J ag minns när jag kom hem till barndöparna, som jag bodde hos. De skulle också vara religiösa. “Här skall prisas Gud!” ropade jag, “ty nu har Her­ ren mött med mig och frälst min själ!” Jag fick dem på knä en gång, men sedan var det stopp, eftersom jag prisade Gud för högt. Det blev för kraftigt för dem. Men jag ha­ de övergått från döden till livet. Det står i efesierbrevets andra ka­ pitel, att han har gj’Ort oss levan­ de, oss s’Om var döda i överträdel­ ser ‘Och synder. Nu har han gjort oss levande. Halleluja! Och san­ nerligen, de som kommer inom dessa väggar skall snart få klart för sig, att vi är levande. Ara vare Gud, vi skall leva ännu mera! Vi skall leva i Kristus, så att en värld i synd ‘Och överträdelser kommer till besinning, blir väckt, börjar söka vid samma livskälla och får uppleva samma underbara och härliga livskraft. • Profeten Hosea säger: “Låtom oss lära känna Herren, ja, låtom oss fara efter att lära känna ho­ nom. Hans uppgång är lika viss såsom morgonrodnadens, ‘Och han skall komma över oss likt ett regn, likt ett vårregn s’Om vattnar jor­ den.” Halleluja! Jag tycker det är ett härligt budskap, att vi får lära känna honoOm, hans uppståndelse- kraft, hans kärlek ‘Och hans förlå­ tande sinnelag. Om vi vill lära känna honom skall han komma över oss likt ett regn, likt ett vår­ regn som vattnar jorden. J ag är väldigt glad för, att det icke är någon som kan hindra att det reg­ nar. Tänk om människorna hade kunnat hindra regnet i sommar, då hade de icke sparat någon möda för att göra det. Men de har icke kunnat. Det har regnat. Ogudak­ tiga människor har svurit och för­ bannat och grälat på Gud, men det har regnat i alla fall. Det är mångaSoOm ansätter oss, när Her­ ren sänder sina skurar, men de kan inte hindra skurarna från att falla. De kan träta eller handla hur de vill, men Herren sänder sina sku­ rar i alla fall. Då vattnas våra hjärtans åkrar. Pris ske Gud! Det är härligt. Skulle inte du vilja vara med i den skaran? • J ag är så glad över, att ingen kan hindra att Gud välsignar oss, när vi öppnar våra hjärtan för honom och jagar efter att lära känna honom. Det är underbart. Du vet, att det är skillnad på att vara bekant med en person och känna en person. Det är många som är litet bekanta med Jesus och Jesus-namnet, men de har aldrig lärt känna honom. Nej, de har aldrig lärt känna honom. Första villkoret för att bli känd med en person är icke att läsa om honom eller se hans kliche i någon tid- ning. Nej, man måste träffa ho­ nom personligen. Det är det första villkoret. Då man har fått ett per­ sonligt möte med honom, är det första steget taget till att fortsatt lära känna honom. Ett personligt möte med Jesus är det första vill­ koret. Han är här nu för att möta med dig. Det räcker icke med det heller. Det gäller sedan att ha um­ gänge med honom. Pris ske Gud! Att umgås med honom i nöd och lust i motstånd och i seger. Halle­ luja! På den vägen får vi lära kän­ na honom. Ett gammalt ordspråk säger: “Den man umgås med blir man lik.” Dess mer du umgås med J esus, dess mer lik honom blir du. “0 att bli lik dig ren som du är”, s junger en sångare. Ara vare hans namn! Har vi det så, behöver vi icke springa fram gång på gång för att få ett nytt möte med Her­ ren, ty vi umgås med honom. • Nå hur skall du ha det? Vill du ha evigt liv? Kom då till honom, som kan ge dig det. Han har själv sagt, att han har kommit, för att vi skall ha liv och övernog. Inte det där tynande livet, som nätt och jämt orkar andas. En sådan människan har ingen uppgift och kan ingenting uträtta. Men det kan den som har det friska, sprud­ lande och överflödande livet i Kristus. Det kan du få nu i denna stund om du vill dö. Vad? Dö? Ja, just dö! Du måste dö också!

FRÅN ÖREBRO FRIA FÖRSAMLING

Ar det befogat med ytterligare en församling i Orebro, finns det sådana som frågar. Andra har helt enkelt fastslagit att vi saknar existensberättigande. Men trots alla mer eller mindre obetänksamma anklagelser från vanmäktiga kristna bekännare, måste vi i uppriktig glädje konstatera att himmelen givit sitt erkännande. ÄAr Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Vi söker icke människors gunst, utan önskar i allt vara vår Herre och Mästare till behag, och vårt stora mål är att Guds folk skall skaka stoftet av sig och resa sig upp från sin träldom, för att bli skickliggjort till verklig andlig tjänst i slutdrabbningen innan skyn brister, och en förlossad skara tågar ur tiden. Vi låter broder

Det är första numret av tidningen Midnattsropet, som du nu har i dina händer. Har du tagit del av dess innehåll lär uppläggning och sammansättning utan närmare förklaring ge besked om tidningens program och målsättning.

Midnattsropet har kommit till för att vara ett språkrör för andlig väckelse. Den önskar ropa till syndare och fromma, att tiden efter allt detta är mycket kort. Jesus kommer snart! Därför tror vi det vara vår plikt, att utan ovidkommande hänsyn i Jesu namn gå till attack mot andlig försoffning, ljumhet, tvivel och vanmakt, som i så hög grad slagit väckelserörelserna i vårt land i fruktansvärda bojor. Utan förtäckta ordalag kommer Midnattsropet att höja sin röst till protest mot synd och världslikställighet, som får allt större rum i avfälliga kyrkor.

Detta ord skorrar i öronen på många, som egentligen borde älska det. Varför? Jo, helt enkelt därför att de icke tror på det. Vad menas med mirakel? Att syndare föds på nytt, och har du icke tro för det, kan du icke räkna med Gud skall

göra sådana mirakel där du är.

I dessa dagar har Gud uppväckt vittnen, som revolutionerar världen. William Branham, som predikanter här hemma kallade skojare och bedragare, använder Gud till de märkligaste mirakler. Det är sällsynt att världen får se något liknande. Oral Roberts, som jag har sett vid flera tillfällen, blir använd av Gud som aldrig förr. Clifton Erikson, som är av norsk börd, får se tusener böja knä vid Frälsarens fötter. A. A. Allen är kanske den som får se de flesta mirakler ske, men han möter också det största motståndet. Ej så sällan får han erfara att de onda andarna talar till honom i mötena, och de ropar, att de hatar honom. Men han bjuder dem fara ut i Jesu namn. — Korta ben återfår normal längd, och döende blir ögonblickligen friska. Han har nyligen fått ett tält som rymmer 20 0000 människor — alltså världens största tält — och det fylls till trängsel. Det är himmelsk musik att få höra den frihet som är rådande i mötena.

Missionen kallar!

Äntligen har alla formaliteter ordnat sig för våra vänner Marga­ retha och Gunnar Eklund, och de står nu färdiga att tillsammans med sönerna Robert och Peter, resa till Kenya. Omkring den 20 november skall de lämna älskat fosterland för att bege sig till det sjudande Afrika. Kallelsens eld brinner, så inget har kunnat hind­ ra dem att gå åstad för att bärga in den mognande skörden förrän Jesus kommer.

“Se, här är jag, sänd mig!”

Redan i tidiga år aven män­ niskas liv uppstår den stora frågan om vilket yrke man är mest läm­ pad för. I våra dagar läggs det ner mycket arbete för att vägleda de unga. Goda råd är av stor bety­ delse om man skall lyckas som människa i det moderna samhället.

Det står ett ord i Bibeln som har hjälpt mig under mina pojkår. Mina föräldrar tillämpade det. Så här står det: “Vänj den unge vid den väg han skall gå, så viker han ej därifrån när han blir gammal.” Ordsp. 22: 6.