196002

Det finns tre faktorer inbegripna i framgångsrik evangelisering De är levande porträtterade i den första församlingen. Dessa fullständiga kompetenter skall tillsammans sätta i rörelse segerrik evangelisering var som helst på jorden. Redogörelserna för evangeliseringen, bevarade åt oss i apostlagärningarna är uppskrivna som exempel för hela världen från de största städer till de minsta djungelbyar.

I Apg. 5:12-16 sägs det: Genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket. Vidare framhålles: Och ännu fler trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor. Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem. Jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig de sjuka och sådana som voro plågade av orena andar. Och alla blevo botade. Detta är typen för evangelisering, som världens massor väntar få bevittna. Människorna i vår generation är icke annorlunda än de var i Jerusalem. När de får se kraften från den levande Kristus i verksamhet, skall de komma till tro och sluta sig till Herren. I Samaria predikade Filippus Kristus för folket, och de aktade endräktigt på det han talade, när de hörde och såg de tecken han gjorde. Och det blev stor glädje i staden. (Apg.: 8:4-8.

Församlingar vi ej kan sluta oss

till.

Låt oss göra ett sammandrag av de tankar vi här har framhållit.

1. Man inbjöd aldrig en icke troende till medlemskap i församlingen — icke med vett och vilja. Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i stor ära. Apg. 5:13. Därför var det ock utanför stadsporten, som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. Låtom oss alltså gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek. Hebr. 13:12-13 På många platser tar de kristna samfunden in medlemmar om de bara har god karaktär eller står sig gott ekonomiskt eller har goda förbindelser i övrigt. De första kristna krävde personlig tro på Jesus och upplevd frälsning första. Församlingar som öppnar sina dörrar för icke troende människor — som medlemmar av församlingen — som tillåter icke troende att blanda sig i församlingens angelägenheter och styra dessa, såsom är fallet inom statskyrkan och den romersk-katolske kyrkan, och i de förvärldsligade fria samfunden, kan du icke tillhöra som medlem och bevara det ljus Herren har gett dig. Du bör givetsvis icke ansluta dig till dem! Guds ord förbjuder det bestämt. (2. Kor. 6:15

7. 2. Församlingar som har barndop, kan man icke ansluta sig till. Man bör ej heller tillhöra dem, antingen man som lutheranerna döper små barn för att de skall bli Guds barn, eller som metodisterna, som döper dem därför att de är Guds barn. De första kristna församlingarna visste icke något om spädbarnsdopet, och vi måste följa i deras spår. De första församlingarna använde endast nersänkningsdop. Bestänkning eller överösninng med vatten är sådeles inget korrekt dop. Paulus säger: I haven ju med honom blivit begravna i dopet. I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, han som uppväckte honom från de döda. Kol. IS

3. Vi bör icke ansluta oss til och tillhöra församlingar, som har ett obibliskt system. Man visste inget om påvedöme, biskopssäte, årskonferanser eller generalkonferanser, synoder eller landsråd med bestämmanderätt över de lokala förförsamlingarna. Varje församling var oberoende och hade självbestämmanderätt över sina inre angelägenheter. Den ena församlingen kunde söka råd av en annan, som den insåg kompetent till att vägleda och hjälpa. Apg. 15:1,2. Under de första församlingarnas tid var apostlarnas beslut avgörande för alla församlingarna, då dessa var inspirerade av den helige Ande, Apg. 15:28, och även i våra dagar skall apostlarnas bestämmelser gälla såsom församlingens grundlag. Något nytt tilllägg till Bibeln godkännes icke.

   [Läs mer]

Du som lider och kvider som gråter och ber

Vet att Jesus i kärlek

just nu till dig ser.

Du som kämpar din kamp så fruktansvärt svår

Lyft nu blicken och se

var din Frälsare står.

Vid din sida han står,

och han torkar din tår. Han sin hand på ditt huvud så kärleksfullt lagt.

Han står kvar där alltfort Kära själ, tänk hur stort Du är min, jag dig hjälper i allt har han sagt;

Det är tragiskt att märka att de två stora gåvor, som Gud vill skänka mänskligheten är föraktade och förkastade av tusenden. Den första och förberedande gåvan är givetvis pånyttfödelsen genom Jesu Kristi Guds sons blod. Han kom till världen, men världen tog icke emot honom.

Frälsning erbjuds alla dessa, som är satans barn och är bundna i synder och överträdelser. Guds andra gåva erbjuds dem som mottagit den första gåvan, nämligen frälsningen. Världen (de ofrälsta) kan icke ta emot den.

FRÅN ÖREBRO FRIA FÖRSAMLING

I allhelgonahelgen hade Orebro Fria Församling väckelse- uppbyggelse- och missionsmöten. Vänner från när och fjärran hade kommit för att vara med i högtiden. Bröderna Äge Samuelsen och Leif Carlsen från Norge hade kallats att förkunna det frigörande budskapet. Dessutom medverkade bröderna Verner Sällström, Oskar A. Karlsson, Axel R. Olsson, Balle Kristensen fr. Danmark William Bjerke, Agne Bark, Arne Imsen och Donald Bergagård.

Den som tror på Sonen, han har eget liv, men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom. Joh. 3:36.

John Bunyan, mannen som skrev Kristens resa, hörde en gång Herrens röst tala till sig. Detta hände medan han ännu var omvänd, Herren sade: Vill du lämna dina synder och komma till Himlen eller behålla dem och komma till helvetet? Han tog efter denna upplevelse emot Jesus i sitt hjärta och blev en brinnande själavinnare. Efter denna upplevelse sade han: Tidens korthet, dödens närhet, domens visshet, evighetens längd, syndens elände, helvetets kval, frälsningens glädje, himmelens härlighet och Guds kärlek som ger ett eget liv åt ångerfulla syndare bevisar vikten av att våra liv brukas i Kristi tjänst. Jag vill rikta frågan till dig idag? Skall du tacka nej till Guds underbaraste erbjudande? Syndaförlåtelse! Hjärtefrid! Gudsgemenskap! Evig Himmel! Kristus Jesus kallar dig i dag. Vill du ge ditt hjärta åt honom? Om du inte gör det kommer

Kenya eller Kenya Colony är den nord-östra delen av Brittiska Ostafrika. 1955 hade detta område en folkmängd på 6,05 Mill. Landet gränser i söder till Tanganyika, i väster till Uganda, i Norr till Etiopien, i nordöst och öster till Italienska Somalilandet och Indiska Oceanen, Nairobi är dess Indiska Oceanen. Nairobi är dess stora hamnstad. 1954 hade Nairobi en folkmängd på 186.000 och Mombasa 100.000, Folkmängden har naturligtvis ökat i dessa städer nu.

Joh. 3:14-15

Jag vet ingenting som mera enkelt och klart framställer frälsningen i Jesus Kristus än kopparormen, som Mose upphöjde i öknen. Det var i all sin enkelhet en förebild till honom, som skulle upphöjas på korstes trä och dö, för att vi skulle få liv. Kopparormen kom till bara för de ormstungna i öknen. Det var dessa, som skulle se på honom och få liv och hälsa.

Luk. 2:9—16.

Julbudskapet är ett budskap om frid och frälsning till en jord, som är övertäckt av mörker. Det var en mörk tid i släktets historia, då Guds son steg ner till vårt släkte, iklädde sig människogestalt och vandrade omkring på denna syndens jord. Det heter i Ordet, att några herdar om natten var ute på marken och vaktade sin hjord. Säkerligen var det en helt vanlig uppgift för den tidens människor, men en ansvarsfull och farlig uppgift i nattes farofyllda mörker. Alla yttre förutsättningar för att få uppleva något sällsamt, något utöver det vanliga grå vardagliga saknades. Det gällde att vara på sin vakt mot vilddjuren. Vakande i mörkret var dessa enkla människor lägrade. Kanske någon av dem under dessa nattliga vakter citerade en profetia om den kommande Messias. Kommer han ej snart, den, som våra fäder talat om? Huru länge skall han dröja? O, att befriaren Messias komme till oss. Månne inte sådana tankar sysselsatte de enkla männen.