Midnattsropet nr 4 1961
[3d-flip-book mode=“link-lightbox” id=“6567” data-page=“2”]Bläddra i tidningen[/3d-flip-book]
Köttslig enhet - andlig splittring
Arne Imsen
I detta nummer av Midnattsropet
Arne Imsen
Allians eller andlig enhet
Lewi Pethrus
Gören bättring och låten alla döpa eder
Donald Bergagård
Frihet för de fångna
Smith Wigglesworth
Evangeliseringsglimtar från Kenya
Margareta Eklund, Gunnar Eklund
Kenyahälsning från Mattson Boze och John Vick
Mattson Boze, John Vick
”RESPEKT FÖR FÖRSAMLINGEN”
Oscar Raattamaa
I januarinumret av Den Kristne stod en artikel att läsa under ovanstående rubrik. Den innehöll många tänkvärda saker. Men när jag läste den, kom jag att tänka på vilka grundorsaker det egentligen var som ingav ”respekt” för församlingen under apostlarnas tid. Det var inte enbart församlingen som sådan, utan de enorma kraftgärningar, tecken och under som gjordes av apostlarna och av en del andra som ingav fruktan. Läs Apg. 2: 43, 5:5, 11-16. (Ordet ”respekt” finns inte i Bibeln.) Jesus hade visserligen redan tidigare givit sina lärjungar makt att utdriva onda andar och bota sjuka, Matt. 10: 1, men efter den examen de genomgick efter Jesu uppståndelse, blev de så tillplattade i sina forna storhetstankar, så att de aldrig använde ordet ”makt och myndighet”, varken när det gällde dem själva eller församlingen. Jfr även 1 Tess. 2:7. De var nu ödmjuka Herrens lärjungar och föredrog att kalla allt, som Gud verkade i församlingen för N Ä D. Apg. 11: 23. Det var trollkarlen Simon, som Ville ha makten, myndigheten och respekten, ty han ville själv lysa. Annorlunda var det nu med Petrus när ett helbrägdagörelsens under hade skett, han säger: ”I mån av Israel, varför undren I över denne man, och varför sen I SÅ PÅ OSS, likasom hade vi genom någon VÃR kraft eller fromhet åstadkommit, att han kan gå.” Apg. 3: 12. Det var den förhärligade Guds son Jesus som hade blivit stor och levande för den lille Petrus, och tron på Hans namn gav den lame styrka i
Brev till de nyfrälsta!
Brev till de nyfrälsta! Jesus älskar dig, han har omsorg om dig, han förstår dig, ja, han är din allra bäste vän. Han förmår att göra dig starkare för varje dag till både ande, själ och kropp. Giv dig helt i Guds hand, han förmår bevara dig hela livet ut. Tala om för honom precis hur du har det. Tala om för honom din människofruktan, din ängslan, din dåliga kristendom. Herren hjälper i allt, lovat vare hans härliga namn! Tacka Jesus för friden i din själ och att du av idel nåd får vara Guds älskade barn. Låt ditt hjärta ständigt vara öppet i bön till din Fader i himmelen. Han håller din svaga hand i sin starka och leder dig genom alla faror ända hem. Läs din bibel ‘varje dag. Där uppenbarar Herren vägen du skall vandra i hans efterföljd. Lyd Andens manande röst och tag steg som han ger ljus över. Följ Herren Jesus i dopets grav, så får du stå upp till en ny skapelse i Jesus Kristus, allt det gamla skall begravas. Du är född på nytt och allt det gamla är förgånget. Dina synder kommer han icke mer ihåg. Lev i denna glada förvissning dag för dag. Sök uppfyllelsen av den helige Ande. Gå sedan ut med ett brinnande hjärta och vinn andra för Kristus. K onnngens ärende Imstnr/ Tiden är kort innan Jesus kommer tillbaka för att hämta sin dyrköpta brud. Låt denna sanning uppfylla ditt hjärta. Andens svärd det biter än, om det föres utav kvinnor eller män. ”Modiga gån framåt, vi måste föra fram, syndare av alla slag till korsets helga stam. Rik och fattig ock, ja, varje syndens slav. Jesus vill förlåta allt och två var fläck utav.” Med fridshälsning C. C.
Evangeliseringsglimtar från Kenya
Evangeliseringsglimtar från Kenya Mark. 16: 15-18 Missionsbefallningen som vår Herre Jesus, Kristus givit oss är ej endast en teori, det är en sann verklighet för var och en som tror och praktiserar den. Många kristna har slumrat in och förstår ej vad detta underbara löftesord betyder. Här nere i Kenya har evangelii glada budskap om Jesus Kristus haft stor framgång, och väckelsen går Ständigt framåt. Församlingarna växer för varje vecka och månad, och evangelisterna är mycket ivriga själavinnare. De har möten varje dag förutom måndag och upp till två och tre möten varje dag. För något över en vecka sedan var det avslutning på bibelskolan här i Mombasa. Det var 250 deltagare, och av dessa var det 75 från Kenya trosmission. 30 av dessa bröder är avlönade evangelister och 25 väntar på att få rycka in i arbetet, men underhållet är inte klart. Det är genom broder Osborn i Amerika som dessa skall få underhåll. Han underhåller 10 evangelister förut. Arbetsfältet blir därför mycket stort. Här finns det stora möjligheter för oss att göra en insats för att sprida evangelium medan dagen varar. Finns det någon av Midnattsropets läsare som vill underhålla en evangelist kan medel sändas till Midnattsropet i Örebro. Vi har besökt en hel del församlingar här på sydlandet. Omkring 110 har blivit döpta detta är. Senaste söndag döpte jag över 30 st i vatten. Dopet förrättades i en vattendarnm som en indisk grönsaksfarmare godhetsfullt lånade åt oss trots att han är muhammedan. Den söndagen var en stor dag i församlingens historia. Den nybyggda kyrkan i Majengo invigdes och en stor skara var samlad till högtid. Kyrkan är byggd av sten med betonggolv. Bänkarna är gjutna i golvet och taket är av aluminiumplåt. Den rymmer 350 sittplatser. Församlingen på denna plats består av 200 medlemmar, och så finns det tre församlingar till, som är en frukt av deras arbete. Gud har gjort stora ting på denna plats sedan februari 1957 då arbetet begynte. Broder Michack har varit banbrytare på denna plats. Han var den förste evangelist som broder Olsen antog. Nu skall han flytta till Nyere. 5 evangelister har gått ut från denna församling under denna tid. Trots att det är muhammedaner, som bor här vid kustområdet, så har Ordet haft stor framgång. Många demonbesatta har kommit till mötena och blivit lösta från sin plåga. Särskilt kvinnorna är ofta besatta av onda andar. Under invigningshögtiden var det en kvinna, som började ropa och skrika. Några bröder förde kvinnan ut och bad för henne, hon löstes i Jesu namn och resten av mötet var hon med och prisade Herren. Invigningsdagen avslutades med brödbrytelse, och afrikanerna var mycket glada och tacksamma för sin nya kyrka och för allt vad de fått uppleva denna dag. Evangelisten Alexander, som arbetat i Ramisi, berättade om hur Herren bevarat honom. Det var på kvällen, han kom cyklande vägen fram. Plötsligt fick han se två ljuspunkter i mörkret det såg ut som ett cykellyse. Det kom närmare och närmare men plötsligt försvann de två ljuspunkterna. Brodern hoppade av cykeln för att se efter vad det var, och då fick han se, att det var ett lejon, som stod vid hans sida. Broder Alexander fortsätter: ”Jag lyfte handen mot himmelen och sade i Jesu namn gå härifrån, och lejonet gick sin väg in i skogen.” Vilken kraft det finns i Jesu namn om vi verkligen tar ut det som finns i Jesus Kristus. Kenya Trosmission är en evangeliserande mission utan skolväsende och sjukstugor. Häri ligger en stor hemlighet till framgången. Och jag tror att det är bäst att fortsätta på den linjen, att så ut livets ord medan tid är, ty tiden är mycket kort. Vi kan inte blunda för Afrikanens uppvaknande och frihetsyra, men ännu har vi möjligheter att arbeta. Gud välsigne Eder alla. Edra medarbetare Margaretha och Gunnar – KENYAHÄLSNING FRÅN MATTSON BOZE OCH JOHN VICK Från missionär Gunnar Eklund i Kenya fick vi nyligen en hälsning inspelad på band, där även Mattsson Boze, väl känd i vårt land, och John Vick, föreståndare för Rock Church, New York City, hälsade. Vi återger hälsningarna här. Kära vänner i Skandinavien._Vi hälsar eder i Jesu Kristi namn. Ni har hört de härliga sångerna här och lovsången till Gud. Vi avslutar idag vår bibelskola. I år har vi tränat över 350 unga män att gå ut och proklamera evangelium om Jesus Kristus. Vi har också en stor glädje i år, att ha pastor John Vick från New York City, som är norsk, med oss här i skolan, och vi har haft en väldigt underbar tid. Gud ledde broder Olsen och broder Eklund hit från Skandinavien och Gud använder dem på ett alldeles underbart sätt och vi är tacksamma och glada för detta. Bibelskolan består utav flera grupper. Det är frihet för alla att komma och sedan får varje grupp ta hand om sina egna män. Genom dessa kära vänner som Gud har använt här ute och som vi har haft tillfällen att träna i bibelkunskap, döptes 5 000 människor förra året här i Kenya och över gränsen till Tanganyika. Det har varit underbart att se dem och vara med dem. Gud välsigne eder alla kära vänner därhemma i Skandinavien. Bed för oss att Gud skall utgjuta sin Ande på ett ännu starkare, ännu härligare och ett ännu mäktigare sätt. Må Gud välsigna er alla. Mattsson Boze Vi prisar Gud för det stora arbete som Gud gjort härnere genom missionärerna. - Jag måste säga som drottningen av Saba: ”Hälften hade inte blivit mig sagt.” Gud välsigne eder alla i Skandinavien. John Vick
SANN FRIMODIGHET.
SANN FRIMODIGHET. Heb. 10: 35 Detta bibelord har ett budskap till oss, som har fått möta Gud på ett så underbart sätt. Ordet uppmanar att inte kasta bort vår frimodighet utan träda fram i ljuset. Bibeln säger vidare: ”Mina älskade. Om vårt hjärta icke fördömer oss, så hava vi frimodighet inför Gud.” Har vi frimodighet inför Gud så skall vi också träda fram inför människorna med stor frimodighet. Du vet väl: ”Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss.” Han är starkare än denna världens furste, han har krossat ormens huvud och tagit nycklarna till döden och dödsriket. Vi får gå ut i hans kraft och frimodigt bekänna hans namn. Skall Vi som frälsta skämmas för namnet Jesus? I detta namn finns det frälsning och frigörelse. Vi skall vara salt i förruttnelsen och ljus i mörkret. Men frågan år: Är du ettsalt och ett ljus? Är du en sådan kristen som står på avstånd, eller är du en som frimodigt bekänner Jesu namn? Världens barn svår och förbannar och ger därmed till känna vem de tillhör, utan att skämmas. Många kristna vågar knappt uttala namnet Jesus då andra människor hör på. Men idag må du tränga dig fram till Jesus, så att han får fylla dig med sin helige Ande. Då skall du få kraft och frimodighet. Jesus säger: ”Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg. heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset. På samma sätt må edert ljus lysa inför människorna.” Du säger, att du inte kan, men sanningen är att du inte vill. Du är rädd för vad människorna skall säga om dig. Har de talat illa om Jesus, så har de heller inget gott att säga om dem som tillhör honom. Jesus sade: ”Saliga åren I när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.” Låt din egen prestige fara i Jesu namn, så skall du få erfara glädje i att tjäna Gud. Om du använder den frimodighet och kraft du redan fått, i tjänst för Gud, så skall han ge dig mera. Ju mer vi ger ut, ju mer får vi. Du har väl läst om änkan i Sarefat. Ju mer mjöl hon tog ur skäppan, ju mer flödade det till. Vi skall använda det lilla vi har, i Jesu tjänst, då välsignar han det så det räcker till många. Det är inte det stora och märkvärdiga som skall lönas och bestå, utan vad som är gjort i kärlek till Jesus. Ditt eget förnuft får inte vara med och stänga vägen för Gud. Du får gå i tro på Herrens namn. Det är inte vad du kan åstadkomma, utan vad du låter Gud göra genom ditt liv. Vi skall allenast vara redskap, kanaler som Guds välsignelse får strömma fram genom. Du och jag är ingenting i oss själva, men det som i världen var ringa, det utvalde Gud. Du får av nåd vara hans redskap, därför skall du inte kasta bort den frimodighet som du har, ty den har med sig stor lön. Kerstin Fredriksson
”Gören bättring och låten alla döpa eder. . .”
Det är ständig rörelse framåt i rätt riktning i Örebro. Guds ord har ingång med framgång i mångas liv till frälsning, dop i vatten och dop i helig Ande. Herren stadfäster sitt ord med åtföljande tecken. Jesus Kristus är densamme. Halleluja! I Bröderna Ãge Samuelsen och Leif Carlsen från Skien i Norge, besökte nyligen, tillsammans med Arne Imsen, Falköping och Jönköping där offentliga möten hölls, Många hade mött upp i mötena och flera fick uppleva Gud. Brö derna besökte även Örebro och talade i några möten. Gud-s Ande var mäktigt verksam. Vi har också haft besök av bröderna Agne Bark, Alf Pettersson och Verner Sällström. Det är underbart att Gud sänder och använder sina Vittnen i dessa sista dagar. Tack kära bröder för er helhjärtade insats. Mycket folk har samlats till mötena som har hållits omväxlande i Folkets hus A-sal och Konserthuset, samt Armetemplet där dopförrättningen hölls. D. B.
FRIHET FÖR DE FÅNGNA!
Smith Wigglesworth:
FRIHET FÖR DE FÅNGNA!
Vår Välsignade Herre Jesus har allt för alla. Syndernas förlåtelse, sjukdomars botande, Andens fullhet - Allt kommer från samma källa, från Jesus Kristus. Lyssna på Honom, Han som är densamme i går och i dag och evigt, lyssna på Honom, då Han förklarar varför Han kom: ”Herrens Ande är över mig, ty Han har smort mig att predika evangelium för de fattiga, att hela de i hjärtat krossade, att predika befrielse för fångar och återgivande av synen åt de blinda, att sätta de sönderslagna i frihet, att predika ett mottagningens år från Herren.”
ALLIANS ELLER ANDLIG ENHET
Lewi Pethrus i Evangelii Härold Nr 8 1927.
ALLIANS ELLER ANDLIG ENHET
Det är ofta svårt för en uppriktig kristen, att taga ställning till frågan om allians och samarbete mellan kristna av olika trosuppfattningar. Den som själv upplevat frälsningens verklighet och mottagit den helige Avnrd’es gåva, som är kärlekens och broderskapets ande måste känna sig ett med alla andliga månniskor, i vilken krets de finnas. Då man möter dem, känner man denna underbara, broderliga gemenskap, som trots meningsskiljaktigheter, ändå förenar verkligt enfaldiga själar. Då denna enhet existerar, tycker man, att en allians och samarbete mellan sådana personer skulle vara den mest naturliga sak i världen. Dock ställes man gång på gång inför svåra spörsmål i detta sammanhang. Det händer, att verkligt frälsta och andliga personer ha sin andliga hemvist i sådana religiösa kretsar, att andra verkligt frälsta och andliga Guds barn icke kunna samarbeta med dem. Så är fallet, när exempelvis en sådan andlig broder har sitt verksamhetsfält i en krets, där Bibelns auktoritet och kristendomens grundsanningar äro föremål för kritik och misstro. Han samarbetar med personer, som äro behärskade av den nedbrytande bibelkritiken. Han är själv icke ett med dem i detta stycke, han till och med predikar emot deras åsikter, men han samarbetar med dem, han stöder dem med sitt andliga inflytande och drager uppriktiga, sökande människor in i en krets, där deras andliga liv står i den största fara. Själv kanhända han är stark nog att motstå den smygande otrons inflytande, men de själar, som han genom sitt andliga inflytande drager in där, varest de förr eller_ senare bliva utsatta för denna sataniska, smygande otrosande, kunna taga obotlig skada av samarbetet ifråga.
I detta nummer av Midnattsropet...
I detta nummer av Midnattsropet har vi givit särskilt stort utrymme åt det synnerligen aktuella ämnet de kristnas enhet. Eftersom det ofta, i synnerhet från pingströrelsens ledare, framhålles att vi är partisöndrare och därför skall uteslutas och isoleras eller vad man nu vill kalla det, kan det vara på sin plats att söka ge skäl för den egentliga orsaken till att vi underkastat oss denna behandling och valt att verka utanför den organiserade pingströrelsens domäner. Många av våra vänner på olika platser i landet har, efter det de varit med i våra möten och förnummit att Gud har verkat till själars frälsning, dop 1 helig Ande, helbrägdagörelse 0.s.v. gripits av tacksamhet och glädje för vad Gud utfört i deras och andras liv. Men efter en sådan erfarenhet har de utsatts för en synnerligen omild behandling. Andra har man sökt fånga med list eller smicker, men avsikten har varit en och densamma, nämligen att få de ”förvillade” att omvända sig och ta avstånd från det de själva har sett och förnummit Gud har gjort. Jag skall förtydliga dessa påståenden med ett exempel. Broder Verner Sällström, som tjänat Gud i pingströrelsen i omkring trettio år såsom evangelist och föreståndare, uteslöts ur Filadelfiaförsamlingen i Lindesberg därför att han bevistat och medverkat i två väckelsemöten, som hölls i en profan lokal på platsen. Före uteslutningen fick han besök av en grupp framstående pingstpredikanter. Dessa meddelade honom, att han automatiskt skulle bli blockerad om han icke tog avstånd från all fri verksamhet. Vår broder ansåg icke att’ han gjort något, som krävde att han gjorde avbön och blev därför utesluten ur Filadelfiaförsamlingen. Motivet för detta var att han deltagit i nämnda möten. Hade broder Sällström besökt eller medverkat i en annan av stadens många kyrkor, hade ingen sagt något om det. .Han kunde ha predikar i Vilken stats- eller frikyrka som helst utan att någon församlingsföreståndare gjort något för att varna, hindra eller utesluta honom. På platsen finns det många pingstvänner, som mer eller mindre regelbundet varit med i våra möten och även medverkat med bön och vittnesbörd, men de har aldrig hotats med uteslutning för det. Varför denna inkonsekvens? Var det synd i det ena fallet så måste det Väl också vara synd i det andra? Det är många som frågar sig hur ett sådant tillvägagångssätt är möjligt. Var det församlingsledningens avsikt att statuera ett- varnande exempel? Broder Sällström har sökt gemenskap’ hos oss, och så långt vi har kunnat utröna så är han bevarad i Kristus och lever och verkar med samma mål som förr. Man utesluter och tar avstånd ifrån vänner, som har en enda passion, att leva för Gud och tjäna honom, men behåller avfälliga och ljumma kristna, därför att de är partitrogna. Exemplet kunde mångfaldigas, men det kan räcka med detta tills vidare. Inom pingströrelsen har det skett en nästan otrolig förskjutning från fri Väckelserörelse med andesmorda vittnen och församlingar till sterotyp församlingsinstitution med ett dominerande predikantVälde, där den enskilde alltför ofta är bunden på händer och fötter av ett partimedvetet kollektiv. Den frihet, som från början kännetecknade denna rörelse har gått förlorad. Skaror av pingstvänner måste idag erkänna detta ödesdigra faktum. I detta nummer kan våra läsare ta del av en artikel, som stod i Evangelii Härold för över trettio år sedan. Den syn på allians och ekumenik som med skärpa förfäktas i denna uppsats har undergått en total förändring. I varje fall praktiseras något helt annat idag. Hur kan det vara möjligt’ att andedöpta vittnen och kyrkans statsanställda teologer kan ha ett så förtroligt samarbete? Pastor Lewi Pethrus framträder ju själv ofta tillsammans med statskyrkans dignitärer. Sådant skulle icke vara möjligt utan Våldsamma kollisioner om allt vore som det var från begynnelsen. ”Om så vore, att jag byggde upp igen detta samma som jag redan har brutit ned, då bevisade jag därmed, att jag var en överträdare”. Gal 22I8. Arne Imsen.
Köttslig enhet - Andlig splittring!
Arne Imsen
Vad är det egentligen för enhet, som många kristna eftersträvar, och vad är det för splittring, som de är så kolossalt rädda för. När skall det bli klart för alla enhetsivrare, att det finns religiös enhet, som är satanisk. Så långt jag kan förstå är det en livsnödvändighet för en andlig människa att ta helt avstånd från sådana enhetssträvanden. Många predikanter har tagit som sin uppgift att med olika mänskliga medel söka hålla ihop djupt och varaktigt söndrade kristna, vars enhet strängt taget begränsar sig till den gemensamma partibeteckningen. Som regel intresserar sig sådana ledare sällan eller aldrig för Andens enande mission och Ordets omutliga framställning om de troendes enhet. Därför finns det splittring, som är gudomlig och har himmelens välsignelse. Paulus säger: ”Vinnläggen eder om att bevara Andens enbet genom fridens band.” Ef. 4:2. Inga mänskliga strävanden kan åstadkomma det, som Paulus kallar Andens enhet, men Vi kan medverka till, att den enhet Anden skapat blir bevarad. Denna enhet verkar Anden genom Ordet. Det är väl egentligen ,här striden står, ty samfunds- och kyrkoledare kämpar målmedvetet för att skapa ett gott och trivsamt andligt hem där tjänstekvinnans barn och den fria hustruns barn skall enas och förenas. Men det går ej i längden, ty de har vitt skilda mödrar och representerar helt olika naturer. Dessutom föder tjänstekvinnan sina barn till träldom, medan den fria hustrun föder sina barn till frihet. Dagen kommer, då den fria hustruns barn blir medvetna om sin ställning och börjar ta ut av sina rättigheter. Anden faller över dem, och ‘den tillsynes eniga skaran delas i minst två läger, som till intet pris kan trivas under samma tak. Den köttsliga enheten sprängs då Anden faller. ”Men liksom förr i tiden den son, som var född efter köttet, förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.” Gal 4: 29. Skilsmässan, som föregås av konflikter och våldsamma strider, blir oundviklig.
