196105

“Laglöshetens hemlighet”

I Evangelii Härold för den 23 februari finns en artikel som gjorde mig något konfunderad. Arti” kelförfattaren skriver om falska profeter, Show, religiösa marknadstillställningar, med reklam om mirakler, tecken och under. Om sönderrivna gudomliga lagar, om församlingens splittring. Vad menar broder? Till Vilka är förmaningen riktad?

Inom våra landamären har inte jag upptäckt någon reklam för tecken och under. Jag och många med mig, beder om en väckelse, med åtföljande tecken och under. ”Dessa tecken skola åtfölja dem som tro”, Mark. 16: 17-18. I Joh. 14: 11-12 talar Jesus om gärningar som föder tro.

Dop i Örebro simhall Dopförrättning hölls lördagen den 22 april då en skara nyfrälsta vänner döptes till Kristus. Denna gång fick simhallen i Örebro badhus fungera som ”kyrka” och den lilla badbasängen som ”dopgrav”. Mycket folk var samlat och en härlig ande var verksam. Under själva dopakten steg jublet kraftigt till Jesu ära. Många sade, att det var den underbaraste dopförrättning de hade varit med om i hela sitt liv. I mötet talade Agne Bark och Arne Imsen. Dopet förrättades av Donald Bergagård. Mäktiga möten i Örnsköldsvik För några veckor sedan besökte bröderna Arne Imsen, Donald Bergagård, Erik-Gunnar Eriksson och Agne Bark Örnsköldsvik och förkunnade väckelsens budskap i tvenne möten. Mötena, som hölls i det stora Läroverkets aula, hade samlat en stor skara intresserade och längtande människor. Torsten Persson hälsade bröderna Välkomna till Örnsköldsvik och uttryckte sin glädje över att få samlas i Jesu namn. Redan i första mötet var Guds Ande mäktigt verksam. En härlig frigörelse i sång och vittnesbörd skapade den rätta atmosfären, som 1hör verkliga väckelsemöten till. I sista mötet fylldes de främsta bänkarna av längtande själar unga och gamla för att uppleva Gud på nytt, för att bli helbrägdagjor-da eller för att uppleva dop i helig Ande och eld. Herrens arm var i verksamhet och gjorde underbara tinng. Många har tro för flera möten i Ö-Vik och väntar att snart få besök av bröderna igen. Säkerligen vill Gud göra mäktiga ting i den staden. Halleluja!

Av Agne Bark

Ps. 103 1-5

Det som behövs i våra dagar, är nog utan tvivel väckelsemöten med väckelsekraft. Väckelsemötets kännemärke är, att det åstadkommer väckelse i människornas hjärtan. Det finns tre olika slags väckelsemöten. Först och främst väckelsemöten då syndare blir väckta och tar emot Jesus som sin Frälsare. Sedan finns det väckelsemöten för Guds folk. Det är ju konstigt, att det skall behövas, men det är så i alla fall. Till sist finns det också väckelsemöten då vi behöver komma i enrum med Gud. I sådana möten får vi ställa vår själ mot väggen och säga till oss själva: ”Lova Herren min själ, och förgät icke vad gott han har gjort!” Det behöver Guds folk göra. Tänk, att David gjorde det. Den ovan citerade psalmen börjar med orden: ”Lova Herren min själ” och slutar med orden: ”Min själ lovar Herren”. Vad är orsak till att inte folk lovar Gud? Vi som har upplevt denna nåd ifrån himmelen. Ja, sångmästaren säger här, att de har kort minne. De kommer inte ihåg, vad Gud har gjort, vem han är, vad han sagt och vad han lovat göra. Därför får vi påminna varandra om, vad Gud har gjort, ty då stämmes vår själ till lovsång. Det står om Gud, att han förlåter, helar, förlossar, kröner och mättar sitt folk, så nog har vi orsak att lova Herren, vi som upplever detta i vårt liv. Ja. det är underbart, tänk att Jesus förlåter dig alla dina missgärningar. Varför? Jo, därför att han bar alla dina synder på Korset, har han makt att förlåta all synd. I den engelska översättningen står det: Han helar alla dina sjukdomar.” Varför? Jo, han bar dina sjukdomar.

WERNER SÄLLSTRÖM har fått bembud En älskad broder och mycket kär vän har helt hastigt kallats ur tiden. En stridsman har för alltid lagt ner vapnen och gått hem för att njuta av den eviga vilan. Vi, hans maka och fem barn, anhöriga och en stor skara trossyskon, känner saknaden mycket stor. I Örebro Fria Församling hade vår broder haft en särskild god ingång, och vi fröjdades över den nåd, som hade vederfarits denne Herrens tjänare. Ingen ting tydde på att hans arbetsdag skulle få ett så hastigt slut. Vital som få, predikade han Ordet med kraft och överbevisning. Sent skall vi glömma han sista besök lhos oss. Det var söndagen den 23 april, då han förkunnade evangelium med en sällsam smörjelse. En mångårig predikogärning hade givit honom en stor fond av erfarenheter att ösa ur. Han hade ju varit ett Herrens vittne i nära fyrtio år, men det verkligt föredömliga med broder Sällström var, att han levde i förnyelsen på ett sådant sätt, så hans undervisning alltid var frisk och inspirerande. Vem kunde ana att’ Werner Sällström var över sextio år? Han var född den 23 augusti 1899. Ingen ting i hans personlighet gav tillkänna denna höga ålder på denne sällsynt ungdomliga människa. Dock hade han till några bröder under det sista besöket i Örebro uttalat att han var trött och att han därför hade en känsla av att hembudet skulle komma snart. Knappt två veckor senare kom det bud han väntade. Sällström var i Ljusdal som predikant i en mötesserie. Denna mötesserie fick han aldrig avsluta. Mitt i veckan nåddes han av hembudet, och en sliten Gudsman gick för att vila hos sin Herre. Det var under det för broder Sällström så kampfyllda sista levnadsåret, som våra vägar sammanfördes. I över trettio år hade han varit verksam i pingstväckelsen, men av skäl som är fullständigt obegripliga blev han genom ett bryskt tillvägagångssätt ställd utanför deras led. Att ett sådant ingrepp icke går spårlöst förbi förstår var och en, men det var underbart att se hur den kris som följde för vår broder ledde till en större frigörelse. Många av hans gamla vänner svek men andra stod kvar vid hans sida. Dessutom fick han en ny skara vänner, som tillsammans med honom kämpade för andlig frihet. Begravningsakten, som ägde rum å Gravkapellet, Södra kyrkogården i Lindesberg lördagen den 13 maj, var en gripande högtid. De många talen vittnade enstämmigt om att Sällström under sin livsgärning fått föra många till livsgemenskap med Gud, och det är Väl egentligen det största som kan sägas om ett Herrens vittne. Hela denna sorgehögtid blev så ovanlig och märklig, ty mitt i sorgen och saknaden förnams en stark un-derton av sällhet och förtröstan. Himlen kom så nära och fyllde Våra hjärtan med tacksamhet till den levande Guden för hans aldrig svikande nåd och trofasthet. Frid över broder Werner Sällströms ljusa minne! Arne Imsen

MIDNATTSROPET

Under de senaste månaderna har vi genom verksamheten och tidningen fått många nya vänner på olika platser i landet. Vi har blivit inbjudna åt olika håll för möten, men det lhar varit möjligt för oss att uppfylla endast en liten del av sådana önskemål. ”Kom till oss. Vi ordnar lokal och svarar för kostnaderna i samband med mötena”. Så har det låtit i brev och telefonsamtal från när och fjärran. Vi är tacksamma för dörrarna, som har öppnats för oss, men vår begränsning gör att vi icke hinner komma till er alla på en gång, Men nu vill jag ge er ett förslag. Samlas till bönemöten. Bed om kraft från höjden till att bli levande vittnen där ni bor och verkar, och bed att Gud tar ut Andesmorda vittnen, som vågar stå för Herrens räkning i denna mycket svåra tid. Det är av stor betydelse att bönens Ande :får vara verksam, ty då kan förunderliga ting ske. Det kanske icke blir så många som samlas de första gångerna, men vad har det för betydelse. Jesus har lovat vara närvarande varhelst två eller tre samlas i hans namn.