196203

Joel 2:25 - Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor som åtas upp av gräshopporna,

gräsbitarna, gräsätarna och gräs- gnagarna, den stora här, som jag

sände ut mot eder. Joel 2:23 - Fröjden eder, I Sions barn, varen glada i Herren, eder Gud; han giver eder höstregn i rätt tid, han som och förr sände ned över eder regn, både höst och vår. P& morgonen den 25 juli, 1961, klockan 2.30, fick jag en syn från

Nu har ni fått vänta ganska

länge på en rapport från arbets- fältet härnere och från BiJbelsko- Ian, som hölls här i Mombasa från

den 16 januari till den 11 februari.

Vi ar mycket glada och tack- samma till Herren, för vad han

gav oss under denna tid. Många var även de praktiska problem

som måste lösas för att program- met skulle kunna genomföras för

J ag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra. Jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Att Herren får vara en män- niskas lärare, ledsagare, rådgivare

och övervakare är det största av allt. Den personliga kontakten

med en levande frälsare är LI- VET.

Jag har haft förmånen att växa upp i ett troende hem, där jag såg mina föräldrar böja sina knän och bedja till Gud. Vi bal’l1 var bUl’l1a på förbönens armar. Som

Forts. fr. nr 11–12/ 61. Vi beklagar att nedanstående avslutning icke blivit införd tidigare. Det är ett förbiseende från vår sida. Red.

Ej heller var det att skaffa sig sitt uppehälle som var det för- nämsta. Där var hedniska gillen på den tiden med deras sällskapssam- kväm som slutade i hedniska ut- svävningar. Om en Kristen tillhörde gillet så fordrades det, att han gick med och medverkade till detsamma. Om han inte gjorde det, så kunde han förlora sitt arbete - och när allt kommer till allt, man mås- te ju äta. Men en sann Kristen var inte tvungen att äta, han var endast tvungen att vara trogen mot Kristus.

Forts. fr. 111. 1 Petrus gjorde många underbara upplevelser efter pingsten och

blev använd av Herren på ett un- derbart sätt vilket Apostlagärning- arna förtäljer. I tredje kapitlet

får han vara ett medel i Guds hand till att den lame mannen,

som satt i den sköna tempelpor- ten blev helbrägda. Nu hade J e- rusalem en underbar besökelse- tid. Många kom till tro och

Forts. fr. 111’ 2

Vi skall nu se litet på den and- re ledaren, som israeliterna hade.

Här kom Josua. Det var en stor

stad framför dem. Den hade mu- rar så höga att ingen människa

kunde klättra över dem. De kun- de inte komma in. Men Gud sade

till Josua, att folket skulle mar- schera runt murarna i sju dagar

Det lilla skolhuset var överfyllt

för första kvällen. All den an- nonsering vi hade gjort, var en

fri annons i dagstidningen i en när liggande stad. Men farmarna och bygdens folk hade spritt ut detsamma. Jag var både sångledare och

musikant. Musiken var en Mont- gomery Ward 12 dollar gitarr

kastad över min axel. Jag kunde spela i en dur, C-dur, och ändra

Att tacka Gud betyder att höja sig över det egna jaget och rikta

sig mot Gud, har något sagt. Pau- lus, som givit denna uppmaning

att överflöda i tacksägelse, kunde säga: Nu lever icke mera jag utan Kristus lever i mig, och det liv jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig. Gal. 2 :20. Han levde alltså ett trosliv och var beroende av Gud för varje dag. Hans tro kom inte heller på skam. Det ser