Henning Thulin

”Jag jag är den, som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.” Jes. 43:25.

Detta löfte gäller än i dag. Jag upplevde i ensamheten en underbar frälsning genom Jesu namn den 21 aug. 1931 i Junosuando prästgård. Då var jag komminister i Jnnosuando. Jesus döpte mig också i den Helige Ande vid en nattvardsgång i Junosuando kyrka. I 5 år var jag frälst och andedöpt som präst i svenska kyrkan. Men Herrens Ande ledde mig till dopgraven. Den 2/6 1936 fick jag följa Jesus tillsammans med min hustru i dopets grav i baptistkyrkan i Visby. Utan att Iha en aning om, vad som skulle bli mitt öde, fick jag nåd att gå Ordets väg. Odh löftet höll. Pris ske Gud!

Gunnar och Margareta Eklund

Mombasa den 1 juni 1962
_
_ Kära vänner i Örebro fria församling.

Guds underbara frid.

Hjärtligt tack för den senaste tidningen av Midnattsropet. Det är alltid lika uppmuntrande och intressant att se, vad som händer därhemma och vad Gud gör ibland Eder.

Vi mår allesammans bra, efter en del svårigheter som vi har haft att kämpa med. Margaretha har repat sig mycket bra sedan pojkens födelse, och den lille som är allas kelgris mår också förträffligt. Länge varade inte glädjen förränett dråpslag träffade familjen och ingen mindre än undertecknad. Jag åkte in på sjukhuset och läkarna konstaterade, att jag hade njursten, en ganska besvärlig åkomma med mycket svåra smärtor. Efter en veckas sjukhusvistelse fick jag återvända hem, och läkarna sade, att de kunde se på röntgenplåten att det varit en sten där, men nu var den borta. Så jag tackar Gud för hjälp även i denna situation

Av W. Grant
Översatt av H. Alexis

Varför har vi inte väckelse i våra församlingar, och varför finns det så många splittringar? De flesta församlingar är splittringsrörelser eller skärvor från andra kyrkor. Den person, som bildar en ny församling kommer, som det synes, från en annan församling. Människor undrar varför vi inte har väckelse.

Ordet ”väckelse” nämnes inte i Nya Testamentet. Herren väntar inte att Hans församling skall dö innan den behöver förnyas. Fortsätter församlingen att verka och gå framåt, kommer den inte att frysa till.

Från Norrköping och Örebro

DOP I NORRKÖPING

Lördagen den 16:e juni förrättades dop i Norrköping då 2 nyfrälsta ungdomar döptes. till Kristus. Lokalen på Gamla Rådstugugatan, där den transportabla dopbassängen placerats, var fullsatt och väckelsens Ande var härligt utgjuten.

Broder Elof Johansson vars son nu skulle döpas vittnade inspirerat och talade bland annat om att han självför drygt 30 år sedan blev döpt i denna lokal. Sedan talade broder Arne Imsen och gav oss ett levande budskap som ånyo aktualiserade det gamla fältropet, att gå ut till Jesus ”utanför lägret” för att bära hans smälek. Flera sökte Gud till förnyelse och upplevde Herrens frigörande kraft och många var märkbart skakade av Guds ord och Andens närvaro. En nyfrälst broder anmälde sig i mötets avslutning till dop och döptes dagen därpå i förmiddagsmötet. Det är underbart att veta att ingen har monopol på himlaströmmens glädjeflöden, och ingen har heller ensamrätt till Guds kraft. Alla kan få livets vatten fritt och för intet. Alla kan bli mäktiga redskap för Gud om de bara respekterar Guds ord och går ut i tro på Guds löften. Trons folk får alltid Guds löften uppfyllda och de driver främmande härar på flykten. Varför? Därför att trons folk har i alla tider varit ett praktiserande folk.

Erik Gunnar Eriksson Denna fråga ställdes av de människor, ‘som lyssnade till det budskap, som Petrus förkunnade på pingstdagen i Jerusalem. I denna religiösa stad ‘hade något inträffat, som hade satt människorna i rörelse. Något utöver det vanliga. hade. hänt. Vad var det då som hänt? Jo, etUhunndra’tjugu av Jesu efterföljare hade lytt hans befallning ”I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.” Luk. 24:49. Nu *hade löftet gått i uppfyllelse. ”Då ‘kom plötsligt från himlen ett dån, såsom om en våldsam storm hade farit d fram och det uppfyllde hela huset, där de sutto. Och tungor såsom av eld visade sig för ‘dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem. Och de blevo alla uppfylla av Helig Ande och begyn’te .tala andra tungomål, eftersom Anden ingav dem att tala.” Apg. 2:24. Och från den Övre Salen trädde nu Petrus jämte de elva fram. Frimodigt och oförfärat förkunnnade de budskapet om Jesus Kristus. Ifrån att ha varit svaga hade de nu blivit starka. Ifrån att ‘ha varit fega. var de ’nu frimodiga. Och resultatet av Petrus” predikan ‘blev att syndarna fick ett stygn ‘i sina hjärtan och frågade: ”Bröder, vad skola vi göra?” Denna fråga möter man många gånger i dag bland de kristna. Vad skall vi göra i en tid då människorna ’till synes har förlorat nästan allt intresse för sitt eviga väl, och när denna likgiltighet även vill tränga *in i ‘de kristna leden. Vad skall vi göra för att på nytt se våra lokaler fyllas av människor, som söker Gud? Vad skall vi göra för att kunna hjälpa dessa skaror av ungdom, som vandrar på våra gator. Alla dessa, som redan i unga år trätt in på brotters väg och vars framtid ser ‘hopplös ut? Vad skall vi göra med alla dessa lidande och sjuka, som mänskligt sett är hopplösa fall? Du kanske svarar: Vi måste pröva nya metoder. Vi måste försöka utforma ett program, som är mera tilltalande för vårt uppväxande släkte o.s.v. Så samlas man för att dryfta alla dessa problem. Men man :kommer inte på dsiskussionernas väg till någon lösning på andliga frågor. Jag tror, att lösningen på alla dessa problem är, att ‘du och jag, som är frälsta, låter de ord, som Paulus’ skrev *till församlingen i Efesus, ‘bli en verklighet i våra liv. Vad skriver Paulus? Jo, i Ef. 5:18 .säger han: ”Låten ’eder fastmer uppfyllas av Helig Ande. Är det detta vad vi behöver i våra dagar? Du kanske svarar: Vi som thar så stora församlingar, vi som ‘har så vackra kyrkor och kapell med fina ungdomslokaler. Vi som har så vacker körsång och teologis’kt fulländade predikningar. Ja, allt är så vackert och tilltalande för det mänskliga sinnet. Men var är kraften? När Paulus kom till Efesus, *träffade han där några lärjungar. Han frågade då dessa: ”Undfingen I helig Ande ‘då I kommen till tro?” Apg. 19:2. Detta visar, att Paulus ansåg det vara ’ett livsbehov för dem, som kommit till tro, att de även blev döpta i Helig Ande och eld och fick ’tala med nya tungor. Om detta var ett livsbehov för lärjungarna i Efesus, ‘så är deti ännu högre grad nödvändigt för oss kristna. ‘i dag ‘att uppleva denna kraft. Vad var det, som gjorde, att det genom Paulus ‘skedde kraftgärningar ‘av icke vanligt slag? ”Man till och med togo ‘handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka, och sjukdomarna veka då ifrån dem och de onda andarna foro ut.” Apg. 19:1112, Icke kunde det väl vara i egen kraft, som han gjOrde dessa kraftgärningar. Det ser vi i de följande verserna. Där står det, att några besvärjare skulle försöka sig på att driva ut en ond ande. Bland dessa var, också sju söner till en överstepräst. Men ‘de enda andarna *har liten respekt för prästsöner och besvärjare som försöker experimentera i egen kraft., Den onde anden sade: ”Jesus ‘känner jag, Paulus är mig ocik väl bekant, men vilkaåren I?” Apg. 19: 15 Detta visar, att Paulus var välbekant i den en da andevärlden. Demonerna visste, att idenna man bodde den Helige Andes kraft. Samma ‘kraft som Jesus .ägde. Därför bävade mörkrets makter när Paulus var i aktion. Apg. 13:812 Det är den kraften vi behöver se i verksamhet ibland oss i dag. Det är inte begåvning, men utomordentlig kraft från Gud, som vinner seger. Det är inte själisk kraft utan andlig smörjelse vi behäver. Apostlarna fick hålla sig stilla, tills de blivit beklädda med denna kraft. Ty denna kraft förutan kunde de intet göra för att befrämja Guds rikssak på jorden. Men när Anden föll på Pingstdagen ‘blev lärjungarna fyllda med kraft från höjden. Och då kunde den mest ‘olärda tunga nedtysta motståndarna. Den nya elden banade sig fram utan att kunna hejdas ‘av motståndarna, ty ju mera de försökte släcka ’elden, desto intensivare brann den. Det går ej att stoppa män och kvinnor med brinnande hjärtan som är fyllda med denna Helige Andes kraft. “Vad blev resultatet? Petrus predikade på Pingstdagen och tretusen blev f rälsta. Förvisso ett härligt resultat. Om vi följer Paulus från plats till plats, finner vi vilka härliga resultat, som följde ‘i hans fotspår. Församlingar kom tillstånd, själar frälstes, onda andar ‘blev utdrivna och sjuka kropparhelbrägda. ”På detta sätt hade Herrens Ord mäktig framgång och visade sin kraft.” Apg. 19:20. Är det då möjligt att detta kan ske i våra dagar? I Hebr. 13:8 står det: ”Jesus Kristus är densamme ‘i går och .i dag, så ock evighet.” Han Ihar ej förändrats, pris ske Gud! Den kraft som var verksam på apostlarnas tid, den är verksam i dag. Och Herren vill bekläda dig med denna härliga tkraft. Du som ej ,är Andedöpt, sök dig fram till nådens tron. Tag emot gåvan, som är tillreds åt dig! Bliv en salig tungotalare, bliv en eldsfaokla där du bor, som Herren får använda. Och du som är Andedöpt, låt dig angeläget vara ‘att ‘bli förnyad och uppfylld av mera kraft! Nöden omkring dig är stor. Många sjuka, förtvivlade, nödställda och både till kropp och själ utpinade människovarelser väntar på dem, som skall kunna ge dem ett levande budskap om en levande Jesus, som är venksam nu liksom fordom och stadfäster sitt ond med åtföljande tecken och under. Det är icke fråga .om att komma med höga ord och hög visdom, utan med det enkla budskapet om korset med en bevisning i Ande och kraft. Må vi gemensamt bönfalla inför Gud. för vårt svenska folk. Ja, anropa honom både dag och natt om en Andeutgutelse. Ty nu är det tid att bedja. Midnattsropet ljudet: MaranAta, Herren kommer! Tiden härefter är myeket kort. Men ännu skall många väckas ooh räddas för himlen. Skall du ’låta dig ‘uppfyllas av den Helige Andes kraft? Skall du göra på vad dig ankommer för att rädda de döende? Skall det få bli fröjd ‘bland änglaskarorna för de själar, som på grund av ditt vittnesbörd blev räddade ur djävalens grepp? Skall du en dag träda f ram ‘inför honom, som ‘köpte dig åt Gud med sitt eget blod, ‘med någon som du vunnit? Betänk din situation ooh låt dig uppfyllas av Anden! Jesus kommer snart! Och då skola de som tagit del av denna gudomliga kraft lyftas upp i luften Herren till mötes för att för evigt vara hemma hos honom. Där får vi sitta till bords med Abraham, Isak och Jakob. Härliga framtidshopp!

Ljuvliga hälsning, som möter mig i nattlig timma. Grammofonskivan jag köpte i Kungshallen efter ”den fria församlingens” underbara möte där, spelar jag om och om igen alltmedan ,mitt hjärta fylles av en överflödande glädje. Inspelningen är gjord under ’ett möte i Skien i Norge och de saliga vännerna där sjunger under stor hänförelse: ”Vilken underbar dag det vill bli” Halleluja! Det skall bli en underbar dag när Jesus kommer. En underbar dag för dem, som äro redo, för dem som älska Jesu namn. Men för dem, som nonchalerat Jesu eget varningsrop: ”Se, jag kommer snart” skall det bli en dag av mörker och trångmal, av ångest och förskräckelse - en det förödda hoppets dag.

Arne Imsen Ett nytt frikyrkligt väckelseinitiativ, som blivit kallat Frikyrklig samling, bar i dagarna satts i verket. Under några dagar har en konferens för frikyrklig ungdom hållits här i Örebro. Tyvärr hade jag icke tillfälle att vara med i några av dessa sammankomster, men av ,de rapporter, som jag tagit del av från pressen, har framgått att stora och fundamentala sanningar blivit behandlade av kända män från Pingströrelsen, Örebromissionen ooh Helgelseförbundet. Konferensen samlades under mottot ”För bibeltro, evangelisation och väckelse” och var tydligen avsedd som en vidräkning mot den ”akademiska liberalteologien”, som sägs utbreda sig med åtföljande skadeverkningar för nytestamentligt trosoch församlingsliv. Konferensen efterlämnar ett gemensamt uttalande, och det har enligt Dagens uppgifter antagits av fem hundra ungdomar. Om detta uttalande skall utgöra en sammanfattning av det resultat man kom fram till genom föredrag, debatter, bibelstudier och samtal, då lär nog ”Frikyrklig Samling” få en tynande tillvaro. Man bekänner sig till ”väckelsens pionjärer, som troget kämpat för de bibliska sanningarna i vårt land”, och säger ”att det idag be*hövs en förnyelse utav deras klara signaler”. ”Detta”, sägs det; ar grunden till en förnyad väckelse, vilket är det största behovet i de gamla friförsamlingarna.” Alltså är hela frikyrkorörelsen = väckelserörelserna synnerligen väckelsefattiga och måste uppleva ett radikalt uppvaknande innan det andliga livet flytt definitivt och efterlämnar en död kyrkoilnstitution, som står helt utblottad på andlig kraft och utan mölighet att komma tidens gudslängtande människomassor till undsättning. Den omvandlingsprocess, som pågått i årtionden inom svensk frikyrklighet har icke fört något gott med sig. Lärda herrar och opånyttfödda teologer har banat vägen för en liberal syn på Bibeln och därigenom tillfogat skaror av läsare obotlig skada. Idag sitter en tvivelsjuk kristenhet i försmäktande träldom under tyngande ok, som världshärskare med satanisk list lagt på henne. Sådant är tillståndet! Vad skall till för att ändra detta tillstånd? Konferensungdomen i Örebro säger: ”Vi har funnit, att det idag behövs en förnyelse utav deras (pionjärernas) klara signaler”. Detta är ju ett intressant .konsta.terande, men skrivarna är tydligen icke beredda att ta konsekvenserna av ett sådant ställningstagande. Man vill tydligen ha pionjärernas väckelsesignaler men är man verkligen inställd på att betala priset, som det innebär att vara väckelsens bärare? Det finns all anledning ställa den frågan efter ett yttrande som detta: ”Vad vi behöver är *inte fler sam" fund ooh kyrkobildningar, utan en ny väclkelse efter Bibelns mönster i de gamla friförsamlingarna”. Hur kan man med bestämdhet dra sådana slutsatser? Väckelsen ställer väl den enskildes gudsförhållande under självrannsakan och kan väl aldrig lösas kollektivt. Pionjärerna upplevde väckelsen som ett radikalt gudsingripande, som i de flesta fall ställde dem i opposition till fädernreärvj da stadgar. Det överflödande gudslivet kunde icke anpassa sig efter den döda formalismens krav ej heller visa någon respekt för högtidlig sakramentalism. Väckelsen förde det levande gudsfolket utanför den officiella religionens domäner. Detta är orSaken till att vi idag har sådana samfund som Pingströrelsen, Örebromissionen, Helgelseförbundet o.s.v. Från början var de väckelsew och splittringsrörelser och hade inga .andra anspråk. Nu har även dessa rörelser förlorat sin ursprungliga karaktär. Än en gång vill Gud komma till den enskilde, ty samfunden har slagit läger kring vissa sanningar ooh gjorda erfarenheter. Men den enskilde vill Gud väcka på nytt utan hänsyn till vilken syn på väckelsen som ledare, samfunds och missionsstyrelser har. Väokelsen bryter fram såsom svar på de mångas böner och låter sig ej dikteras av samfund och kyrkobildningar. Kommer den *icke till i de gamla friförsamlingarna så föds det nya. Nytt vin i nya läglar. Än en gång blir fältropet ”utanför lägret”. Det är icke lätt att få något grepp om vad man villha sagt och vad man önskar uträtta. Inkonsekvenserna är stora och mänga. Detta uttalande är så genomsyrat av kyrkopolitisk surdeg att det ger mer intryck av självförsvar än attack mot otron. Först en vänlig gest mot de egna samfunden, troligen för att undanröja alla misstankar om iillojalitet, och sedan en kategorisk förkastelsedom över den fria verksamhet, som icke kan inrangeras i kategorin ”de gamla friförsamlingarna”. Väckelsen man väntar och önskar skall vara partistämpland om den skall bli erkänd, ty någon väckelse utanför de människokonstruera de parti gränserna kan icke accepteras. Nu kan det vara intressant att se hur bröderna, som Står i täten för ”Frikyrklig samling” förverkligar dessa vackert formulerade ideal. I Stockholm har exempelvis ganska nyligen ”ordnats” en ny församling i samarbete med Stig Abrahamsson och Helgelseförbundet. I Strömstad ”ordnades” en pingstförsamling för icke så lång tid sedan i nära samarbete .med Stanley Sjöberg och i Trollhättan ”rekonstruerades” pingstförsamlingen av vänner, som av mer eller mindre tvivelaktiga orsaker lämnat Filadelfiaförsamlingen. Vi återkommer i något senare nummer.

Anne Björg Imsen ”Vad skola vi säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” Rom 8:31 När jag för ett halvt år sedan flyttade till Örebro, var jag väldigt nyfiken och undrade mycket hur det skulle kännas att komma till denna beryktade församling. Jag hade ju hört både negativa och positiva rykten om Örebro Fria Församling. Själv ville jag dock bilda mig en egen uppfattning och icke lyssna rykten. Till min stora glädje erfor jag redan vid det första mötet jag bevistade, att Guds Ande verkade. Av nåd har jag fått växa upp i ett troende hem, där vi barn fick lära oss att gå bönens väg. Jesus har bevarat mig, så jag har inte behövt smaka på vad ,världen har att bjuda. Nej, jag har haft nog med Jesus. Jag har fått rika upplevelser med honom och verkligen funnit den största lyckan i livet. När man är frälst, lever man inte ett trist ungdomsliv. Livets största lycka får vi erfara på knä vid korset. Tänk, att få alla synder förlåtna! Vilken kärlek Jesus har bevisat oss, då han offrade det största någon kan offra, nämligen sitt eget liv. Tänk vad underbart! Vilken gränslös kärlek! Måtte vi verkligen bli fyllda med sådan kärlek till våra medmänniskor, att vi kan vara med ioch vinna dem för himmelen. Vi har ett stort ansvar, vi som kallar oss för troende. Det gäller att vi verkligen lever livet helt för Jesus. Vi har hört så ofta den sista tiden, både i budskap och profetsior, att Jesus kommer snart. Det gäller att vi verkligen gör en insats för att vinna själar för himmelen. Till Guds ära måste jag säga, att jag har upplevt mera med Jesus detta sista halvår, än jag tidigare gjort i hela mitt liv. Vi har verkligen blivit fyllda med kraft. Ja, tänk hur underbart att bli fylld med den Helige Ande och prisa Gud i tungor. Till dig som ännu inte har blivit döpt i den Helige Ande vill jag säga: Lägg ut på djupet, prisa Jesus för vad du har fått och du skall snart få erfara att glädjen strömmar in i ditt hjärta och det som är bundet i dig löses. Du blir fylld av kraft och prisar Gud på Kanaans tungomål. Tack och lov! Jag tror, att om vi skall kunna leva ett segrande liv, behöver vi denna kraft så vi kan stå emot satans listiga angrepp. Till sist vill jag säga till dig, min vän, som inte är frälst: Sök Jesus av hela ditt hjärta och du skall få erfara samma lycka och glädje som vi har erfarit. Slutligen vill jag citera en sångvers, som blivit så levande för mig: Det enda som bär inför den vita tronen, det är en frälsad själ, halleluja. Och detta är nog, ty all min synd blev sonad, När jesus dog för mig på Galgata.

T.L. Osborn
Översatt av Lars Wedin
_
_ Med en enkelgrund för din tro, så kan du bli helbrägda av Guds kraft NU. Gud är redo att helbrägda dig just där du nu befinner dig. Det är ett faktum, att om du bara vill ge honom detta tillfälle, skall han helbrägdagöra dig fullständigt just nu eller låta tillfrisknandet börja, när du slutat läsa denna traktat.

Du skall tro och bli helbrägda, när du har en grund för tron och vet VAD du skall tro.