196207-08

Från Örebro Och Göteborg Men alla de som trodde höllo sig eillsammans och *hade allting gemensamt . . Ooh ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans .i helgedornen . . Apg. 2:44,46. 2 Under tiden 10 juli till 5 aug. har det *i Örebro varit samling ‘kring ordet och bönen. Dagarna inleddes med bön, ‘därefter följde bibelstudium. På kvällarna proklamerades Jesu seger på Golgata, antingen i Örebro eller på andra platser i landet. Dessa ‘bibelstudieveckor kommer säkert att få mycket stor betydelse för Guds verk i Sverige och även andra länder. Veckorna besöktes av bröder och systrar från hela Sverige, Norge, Danmark och Finland, vilka nu kommer att föra elden vidare till sina ihemorter. Guds Ande har varit mäküigt verksam roch lett ‘allt ’efter sin vilja. Därför har Guds ord framlagts klart, tydligt och i rätt tid. Broder Arne :Imsen har till största delen undervisat Iom församlingen, dess funktioner och uppgifter. Bröderna Agne Bark, Henning Thulin, Georg Imsen, Gösta Öman m. fl. har efter andens ledning talat om andra områden i Guds ord. Sista veckan var också Leif Carlsen ibland oss. Bilbelstudierna’ avbröts av lördagssöndagshelgernas underbara mirakelmöten. Helgen 2122 juli var en Jhögrid man kommer att minnas. Många fick då möta Gud till frälsning, förnyelse och helbrägdagörelse. Ett 10tal blev döpta i Helig Ande. En ung broder blev frälst ooh andedöpt, på lördagskvällen och döpt »i vatten vrid söndagslkvällens dop’högtid, då nio personer ‘döptes till Kristus inför trängselfylld lokal. Efter en veckas bibelstudiurrn korn nästa, urladdning. Fredag, lördag och söndag var Örebro Konserthus ‘fullsatt av längtande människor, som fick se, höra och uppleva mäkuiga ’ting från Gud. Bröderna Leif Carlsen ooh Ãge Samuelsen förmedlade de himmelska telegrammen där. På söndagseftermiddagen samlades över tus’en’talet personer i Stadsparken, där Leif Carlsen predikade. Hur många som blev frälsta, andedöpta och lhelbrägdagjorda under dessa möuen gick inte aut hålla räkning på. ”Väckelsen vi väntat, väckelsen från Gud är här!” Halleluja! Nils-Göran Nilsson

Vi förstår att många av våra läsare har väntat på Midnattsropet. Det är snart två månader sedan förra numret kom ut. Det myckna .arbetet i Örebro i samband med bibelstudieveckorna och på andra platser i landet har gjort att vi sett oss tvingade slå ihop juli och augustinumren ’till ett dubbelnummer. Vi hoppas att en sådan lösning icke skall bli nödvändig i fortsättningen. Alltefter som denna väckelse bryter fram, kommer det till nya krafter, som kan sättas in i arbetet på olika områden. Vår tidning kan i fortsättningen räkna med avsevärt flera tillfälliga odh fasta medarbetare, och det kommer givetvis att ge oss möjligheter till en mer regelbunden utgivning. Det är en glädje för oss att få ,räkna broder Henning Thulin som vår fasta medarbetare. Han är ju en god skribent och erfaren tidningsman, och helt visst kommer hans insats att få stor betydelse för tidningens fortsatta utgivning. I övrigt hälsar vi alla varmt välkomna med bidrag såsom vittnesbörd om helbrägdagörelse, andra andliga erfarenheter eller anldesmorda budskap till väckelse och uppbyggelse. Red.

Brev från Skåne: Trelleborg den 23 juni 1962. Herr Pastor Arne Imsen med familj! Frid! Kära nådessvskon! Eut innerligt tack för samvaron och andegemenskapen med gemensamma överflödande välsignelser under sistförflutna pingsthelg. I den pingsten hörde jag Herren tala, då blev jag åter uppväckit, likasom när någon Våckes ur sömnen. Efter pingstd’agens förmiddagsmöte skrev jag i mitt bllook: Från och med nu är jag inte min egen, jag hör Jesus till. Honom hade jag väl tillhört innan. Men det är nog så sant som någon har sagt: Har vi hört Gud tala och har Han förelagt oss vägen i ett eller annat avseende, så är vi inte samma människor som förut. Det har skett någonting med oss. Antingen har vi sagt ja till Gud och därmed förnyalt förbundet med Honom, eller också var priset för svårt, vi »måste gå bedrövade bort. Jag skulle vilja sammanfatta pingstens upplevelser i psalmistens ord i den 126 Ps.: ”Når Herren åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande. Då blev Vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel, ‘då sade man ibland hedninvgarna: ”Herren har gjort stora ting med dem.” Ja, Herren hade gjort stora ting med oss, däröver voro vi glada. Jag upplevde alla pingstens möten såsom en lovprisning till Jesu åra. Det var en underbar fröjd och en ljuvlig balsam för själen att uppleva detta underbara klimat. Denna härliga frihet där man upplevde Andens ledning, och denna spontana sångarglädje och frålsningsglådje, det var som* att vila på gröna ängar och att vara vid vatten där man kunde finna ro. Må Jesus allena få all äran. Tänk, år det verkligen sanning att Gud har fört oss till den ljuvliga oasen mint i det torra ”kristna” ökenlivet. Ack, hur länge har vi väl inte varit nära att försmäkta därute i ökenhetwtan. Men pris ske Gud och Lammet! Gud har hört böneropen som dag och natt stigit upp från kämpande grupper utöver vårt land. I denna tid av avfall liksom i alla avfallstider har det varit en minoritet som inte har böjt knä för några kristna avgudar. 0, jag ser för min inre syn dessa själar, många gånger ensamma, som likt Abraham har trångt närmare Gud, närmare Jesus. Jag hör ropen till himmelens Gud: ”Sänd ännu en gång dina budbårare, Dina profeter som likt en Johannes Döparen eller en Jeremias, är villiga att ge sina liv för ‘att bära fram det våckelsens budskap som ännu en gång skall skaka vårt gamla Sverige. Gud i himmelen kom över en sovande kristenhet, fråls våra barn och ungdomarna som i så många församlingar irrar som får utan herde.” Natt och dag stiger böneropen till ’ immelens Gud. Och halleluja! Han går *de vägar som Han fordom gått. Han “står bakom sitt löfte: ”Jag skall snarligen skaffa dem rått.” Gud håller i dessa dagar på att vända. böneskålarna. Redan hör vi bruset av spridda skurar, sårlaregnet kommer. Men, bröder, vi får inte på något sänt slå oss till ro. Här gäller trånga, ja, trånga sig fram. Har Vi svarat ja till Gud när han manar oss att gå ut till Honom utanför lägret, så låt oss i Jesu namn bränna alla broar och alla skepp. Gud har aldrig någonsin fört sitt folk in i någon återvåndsgrånd. Nej, hela landet ligger öppet för oss. Det finns endast en våg med Jesus, det år vågen framåt. Har vi gått ut till Honom utanför lägret, så låt oss aldrig för ett ögonblick glömma ‘att där väntar också småleken och lidandet. Just för en stund sedan lyssnade jag till en sång från min bandspelare där jag blev djupt gripen av följande strof: ”om vägen till lidandets dödsdjup än bår, livets saliga våg den dock är.” Bröder, Ni kommer att bli kringvårvda av fiendens helveteseld. Kanhånda blir det mer än ett ”Stalingrad”. Då är det gott att veta att ormens huvud är krossat, andevårldens furstar år avvåpnade. ”Simon, Simon, se Satan har begärt att få eder i sitt såll, för att kunna sålla eder såsom vete, men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet.” ”I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull, men den som år ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.” M’al’lk. 13: 13. Apg. 26: 29: ” svåra ulvar skola komma in bland eder, och de skola icke skona hjorden.” Det svåraste är måhända att bli konfronterad med de falska bröderna. Vi har kanske upplevt huru dessa, som vi trodde på, en dag helt plötsligt föll som rö för minsta våsvtanflåkt. ”Om vägen till lidandets dödsdjup ån bår, livets saliga väg den dock är.” Det kan hända att vi en dag står, bildlikt talat, inför röda havet. Bakom oss hör Vi rasslet av krigs’härar. Djävulen kommer att viska i vårt öra: ”Där ser du - nu rasar allt samman och du står där med skam.” Då, i den situationen är det gott att få påminna varandra om ordet i 2 Mos. 14: 14: ”Herren skall strida för eder, och I skolen vara stilla därvid.” Inte ens i en sådan situation finns det någon plats för reträtt. ”Säg till Israels barn att de draga vidare.” Det gäller frälsning för vårt folk. Det gäller att bärga en mognad skörd. Ära, Halleluja! Gud kommer som svar på bön! Vi tackar Gud ‘av djupet av vårt hjärta för spridda skurar. Men låt oss i Jesu namn, med förnyat mod gemensamt bvestorma himmelen om det regn som skall bryta ned allt fiendens bålverk. Segern är framför. ”Vilket du än må vara, du stora berg som reser dig mot Serubbabel, så skall du ändå förvandlas till jämn mark.” Det som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud. Jag tror att regnet kommer med hast, liksom det kom över de församlade på Karmel fordom. För att återgå till pilngstmötena så gladde jag mig över den lovprisning som förekom. Jag tror att lovprisningen är ett av våra mäktigaste vapen mot fienden. Det heter också .att fröjden i Herren är det som är vår starkhet. Halleluja! Det är någonting sällsamt när Gud får leda oss in i löfteslandets lovprisning. Då faller Jerikos murar. Vad som än kommer att hända, så låt oss prisa Jesus. Och må vi se på Jesus. Så länge Petrus såg på Jesus, så kunde han faktiskt gå på vattnet. Det var först när han såg sig omkring och då han fick se vågorna, det var då han begynte sjunka. De bandinspelnringar jag fick med från mötena i Örebro skattar jag mycket högt. De har redan fått bli till välsignelse. För några dagar sedan var vi församlade en tolv eller tretton trossyskon. Då spelade jag upp pingstdagens förmiddagsmöte då Thulin talade. Det blev till stor glädje och uppmuntran för vännerna att få ta del av detta möte. Själva atmosfären fanns med på bandet, denna atmosfär som gör att Guds härlighet blir uppenbar. ”Elden bränner lika härligt nu som förr, underfulle tejn 0 under Herren gör. Troens budskap sejer får menigheten fremad går, elden bränner lika härligt nu som förr.” Jag tror att ni är på rätt väg när ni .ger sången stor plats i edra möten. Det är ju något förunderlIigt med sången, när man förnimmer att Anden är över sångarna. Då blir sången något av lhjärtenycklar som förmår att öppna eljest tillslutna hjärtedörrar. En sång som jag upplevde mycket starkt var denna: ”Sök aldrig efter mig på Egyptens strand, ty jag har rest mitt tält långt in i löftets land.” När Anden faller över denna sång och över :sångarna så blir det som en jubelfanfar. När jag har tillfälle så spelar jag upp dessa sånger från bandet om och om igen. Fortsätt, bröder, att sjunga och att inspirera edra men’ig’heter *att sjunga, då är det seger. Lovsången till Jesus skall öppna väg. Vi vill gemensamt bestorma himlen om att Gud löser ut vittnen för sin räkning. Jag är viss om att det i dag som på Elias tid finns en skara vittnen som inte vill böja knä för några ”kristna” avgudar. Men i dag som fordom vågar de inte träda öppet fram. Men Gud kommer att ta ut för sin räkning den som vill ställa sig lhelt till Hans förfogande. Han har makt att lösa de bundna. O, det är trots allt härligt att få vara med i striden. Det ger mening och mål ooh färg åt livet. Gud vill ge oss nåd att väl fullborda vårt lopp. Må Gud låta all nåd och välsignelse vila över eder och de wmenigheter ni företräder. Han skall stödja :och stadfästa det verk Han begynt. Vad vi redan ser inför våra ögon är ju endast en början av vad Gud har föresatt sig att fullborda. Gryningen kommer. Ingen, ingen kan (hindra gryningen. Med hjärtevarma hälsningar. I samma dyrbara tro förenade. Den kommer! Anton Persson.

ARNE INGVARSSON Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig. Joh. 14:1. När jag började att gå på den fria församlingens möten var jag lite undrande hur det verkligen var på deras möten. Jag kände emellertid från första stund att det var ’liv och hänförelse i dessa möten, så jag började att trivas mycket gott där bland vännerna. Nu är jag med i den fria Väckelsen och fröjdas över vad Gud ‘har fått utföra *i mitt liv. Gud har förlåtit mig alla mina gamla synder och kastat dem vi glömskans väldiga hav. Han *har förnyat mig i anden och jag känner mig nu så lycklig 7och *glad över vad Herren har gjort mig. Jag är nu ute och förkunnar frigörelsens evangelium för människorna. Det har varit en underbar tid för mig, fast det har varit kampfyllt mången gång. Jag är glad över att det är så många som har bedit för mig, det ‘har varit en styrka för mig. Jag har också erfarit underbara stunder på knä inför Herren i min ensamhet. På olika platser har jag sett och erfarit hur Gud gör under, frälsar Asyndare, botar sjuka och :döper i Anden. ”Gud är *dens’armme som fordom, Jesus är verksam ännu..” Halleluja! Broder Kurt Petersén och jag är för tillfället i Borås och förkunnar frigörelsens evangelium. Vi har haft underbara och härliga möten där vi erfar just ;nu att väckelsen bryter fram. Jag har länge känt att jag skulle fara dit :och jag bad att Gud skulle giva mig ett tecken på att det var riktigt så det ej var utav mig själv. Så i ett enda nu kom jag i kontakt med vännerna där nere och fick i anden erfara, att jag skulle vara där en tid. Det första mötet broder Kurt och jag hade i Borås var ett bönemöte. Det var ej många samlade, men det var ett mäktigt möte. Vi fick då uppleva hur en syster fick möta Jesus och bli helad till sin kropp. Hon kom dit febrig och sjuk och hade haft eksem i öronen en längre tid. Vi sade till henne att om hon trodde att Gud kunde hela henne, så skulle vi bedja för henne. Hon trodde det ooh broder Kurt och jag *lade händerna på henne ‘och [bjöd i Jesu namn sjukdomsanden att vika ifrån henne. I ett enda nu blev hon helad. En annan syster där i mötet blev döpt i den Helige Ande. På onsdagskvällen hade Vi offentligt möte, då vi hade besök av sångarna från Trollhättan. Guds ande var mäktig över oss då. Flera fick möta Jesus till förnyelse. På torsdagskvällen fick vi bedja för en syndare, som kom direkt från gatan in i eftermötet. Han hörde bönebruset, kom in och fick möta Jesus och blev härligt frälst. Vi har också haft möten på torget för att nå människorna med detta frigörande budskap. Ofrälsta människor, som var gripna av det evangelium, som frambars i tal och sång, såg vi där. På möüena i Folkets Hus Bsral under lördagen och söndagen samlades mycket folk för att lyssna till evangelium. Vi fick då i stora mått erfara hur Gud verkade ‘och människor blev förkrossade; Flera själar blev frälsta och fick uppleva syndernas förlåtelse. Det var också många som bev döpta i. anden och helade från sina sjukdomar. Vi har bedit om väckelse. Nu skall Vi endräktigt tacka Gud för den väckelse, som går fram över hela vårt land. Du som läser detta och känner att även du vill bli en själavinnare på Herrens åkerfält. Gå också du inför Herren och bed om kraft och Herrens ledning. Du skall få erfara rik välsignelse i detta arbete för Herren.

Bröderna Arne Imsen, Agne Bark och Kurt Petersen besökte under Midsommarhelgen Finland på en inbjudan av Norrskata Pingstförsamling. Runtom från öarna i den Finska skärgården hade vänner samlats till bönhuset för att lyssna till evangelii budskap. Herrens härlighet var uppenbar på ett mäktigt sätt till läkedom och förnyelse och redan i första mötet förmärktes ent vakuum för detta fulltoniga evangelium. Ãnyo blev det bekräftat att där Guds levande ords utsäde för lyssnande öron att gå in i, och positiva och öppna hjärtan att gro i, då föds där en levande tro som griper om himmelens rikedomar och upplever dem som en realitet. I denna atmosfär! faller alltid vederkvickelsens särlaregn med åtföljande gottgörelse för förlorade årsgrödor. Alla förnam hur tron på det gamla, men alltid nya, friska och levande evangeliet växte sig starrkare för varje möte.