196501

Det var år 1904. Hela Wales stod i lågor. Fol- ket hade kommit långt bort från Gud. Den and- liga ställningen var allt annat än god. Kyrko- besöken var fåtaliga, och synden överflödade '

Itllestädes. Plötsligt började Guds Ande blåsa över landet

likt en oväntad storm. Gudstjänstlokalerna fyll- des, så att skaror icke kunde komma in. Mötena

räckte från tio på förmiddagen till tolv på nat- ten. Tre möten hölls varje dag. Evan Roberts var

“Vänd om, vänd om, du brud från Sulem, vänd om, vänd om, så att vi få se på dig.” Dessa ord hörde jag en dag upprepas i mitt inre. Jag fick ingen ro förrän jag tog fram min bibel och började läsa Höga Visan, 7 kap. “Vad finnen I att se hos bruden från Sulem, där hon rör sig såsom i vapendans ?” Jag tänkte: vad finnes egentligen hos denna brud som beskrives här? Kapitlet har till överskrift

“Därför, I h elige bröder, I som haven blivit delaktiga aven himmelsk kallelse, skolen I akta på vår ‘BEKÄNNELSES apostel och överste- präst, Jesus.” Hebr. 3: 1.

Det är sorgligt, men sant, att

den mest försummade sanning- en i Guds församling är bekän- nelsen av Ordet. Detta är till

största delen sant, därför att

många uppriktiga, men vilse- ledda predikanter, som håller

Församlingen i Efesus, Upp. 2, fick mycket

beröm av Jesus för sina gärningar, sin stånd- aktighet och outtröttlighet m. m. Men det var

något som kastade mörka skuggor över hela tillvaron. De hade övergivit sin första kärlek. Ett stort fall hade skett i deras innersta väsen. Gudsförhållandet hade blivit rubbat och det var ingen ovanlig företeelse. När en människa möter Jesus till frälsning, blir Jesus allt i hennes liv. Hon älskar vännen vit och röd och hänförs av Hans uppoffrande kärlek. Religiöst partiväsen, kyrkopolitiska intriger och maktspel är henne främmande och helt enkelt motbjudande. Jesus

Medan Rubens ätter hölIo stora rådslag,

prisgav Naftali söner sina liv på stridsfäl- tets höjder. - För oss är ej heller tid att

hålla rådplägningar med många ord och högstämda tal. M ed livet som insats måste vi nu kasta oss in i den andliga striden. Eric Gunnar Ericsson Det gäller inte bara att veta, eller kunna tala om, hur den apostoliska kraften en gång verkade genom de andliga ämbetena. V år uppgift är också att se till att den kommer i funktion i vår tid. Alf Peterson

“Nåd vare med eder och frid

ifrån Gud, vår Fader, och Her- ren Jesus Kristus. Välsignad

vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelser, såsom han ju, förrän världens grund var lagd, har utvalt oss i honom till att

vara heliga och ostraffliga in- för sig. Ty i sin kärlek förut- bestämde han oss till barna- skap hos sig, genom Jesus

“Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg,

där de voro allena. Och hans utseende för- vandlades inför dem: hans ansikte sken

såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset. Och se, för dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom. Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: ‘Herre, här är oss gott att vara; vill du, så skall jag här göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.’ Och se, medan han ännu talade, överskyggdedem en ljus sky, och ur skyn kornen rost, som sade: ‘Denne är min älskade Son. i vilken jag har funnit behag; hören honom’.”

Liv är ett av de mest framträdande begreppen i Bibeln. Allt liv börjar med födelse, så ock det andliga livet. En onormal födelse hit till denna världen eller vid födelsen inträffade komplikationer kan påverka, ja, till och med äventyra hela vårt liv.

Skall du kunna leva ett sunt, lyckligt, dyna- miskt liv och inte bara ha en misslyckad och

plågsam existens, måste du födas på nytt. Din

Jag fick höra talas om, att det gick fram en ny väckelserörelse över

vårt land. Det gick många rykten om den nya rörelsen. Somliga me- nade, att den var från Gud - andra åter menade, att den var en vill- farelse, eftersom pingstvännerna tagit avstånd ifrån den. Några, som

själva varit med på denna rörelses möten, berättade, att det var precis som förr i tiden. Man prisade Gud, talade i tungor, profeterade och sjöng och spelade av hjärtans lust. Gamla läsare blev förnyade, sjuka helade och syndare frälsta. Ja, vad skulle man nu egentligen tro om det hela. Ännu hade ju rörelsen ej nått vår stad.

“Då förvandlade du min kla- g an i fröjdespr ång; du klädde

a v mig sorgens dräkt och om- gjordade mig med glädje. Där- f ör skall min ära lovsjunga dig

u tan att tystna; Herre, min

Gud, jag vill tacka dig evin- nerligen.”

Ps. 30: 12-13. Ja, jag kan i sanning säga att Gud är god. Det Han har gjort i mitt liv är underbara ting, som inte kan beskrivas med penna och bläck. Herren har fört mig ut i frihet där jag kan njuta av löfteslandets saftiga frukter. Jag har fått uppleva hur Gud kan förvandla en öken till ett källsprång. När jag var bara 10 år frälste Jesus min själ, och Han har varit trofast. Det står i Ps. 91 att Hans trofasthet är sköld och värn och det säger Amen i mitt hjärta. När jag var 16 år döpte Jesus mig i den helige Ande och gav mig panten på himlaarvet, med tungor som tecken. Det blev senare en tid i mitt liv då jag förlorade frälsningsfröjden. Jag tog inte emot andlig föda genom att läsa Bibeln. Jag kom längre och längre bort från Golgataströmmen. Det blev gråt och klagan istället för tack och

GÄVLE I

Den sista tiden har väckel- sens eld brunnit på ett under- bart sätt i Gävle. Gud har ver- kat genom ordet och Anden, och

underbara ting har skett. Ska- ror av ofrälsta, som besökt

väckelsemötena, har blivit grip- na av budskapet, och flera har

tagit emot Jesus som sin Fr äl- sare.

Lördagen den 10 okt. hade vi återigen dopförrättning, då fem nyfrälsta syskon begravde den gamla människan. Himmelen var i sanning öppen över oss, och atmosfären var fylld av Guds kraft. Broder Erik Gunnar Eriksson