196607

En kristen blir man när man tar emot Jesus som sin personlige Frälsare och blir född på nytt. Den som inte är född på nytt kan inte ens få se Guds rike, Joh. 3: 3. Ännu mindre komma in där.

Det står i 2 Tim. 3: 1-5 att i de yttersta da- garna ska människorna ha ett sken av gudsfruk-

Jag vore tacksam att få följande frågor besva- rade:

1. Vad är tidningen “Väckelsenytt” med broder Donald Bergagård som utgivare?

2. Samarbetar tidningen “Väckelsenytt” med Maranataväckelsen ?

3. Har tidningen “Väckelsenytt” tillkommit samförstånd med Er och Midnattsropet ?

4. Har Maranataförsamlingen i Jönköping sam- arbete med den övriga Maranataväckelsen

eller har den separerat? En Maranatavän C. Engström, Runtuna SVAR: l. Tidningen “Väckelsenytt” äges och utgives av broder Donald Bergagård. Dess målsättning är, enligt broder Bergagårds deklaration vid missionskonferensen i Sthlm i december, “att nå ofrälsta och kristna inom olika samfund med ett väckande och frigörande budskap - i synnerhet dem som inte läser Mldnattsropet”.

J) • •• Vi stiga från den ena härligheten till den andra . . . J) 2 Kor. 3: 18. Guds ord lär att en normal utveckling av det andliga livet är en ständigt stegrad upplevelse av kraft och seger. Redan i gamla förbundet visste man detta. “De gå från kraft till kraft. Så träda de fram inför Gud på Sion.” Ps. 84: 8. I Guds rike finns ej något på-stället-marsch. Vårt andliga liv är antingen i stigande eller sjunkande tillstånd. - Alla kristna bekännare är i regel mycket måna om att ge sken aven stigande utveckling även

Jag prisar Jesus för den stora nåd Han givit mig och att jag fått del av denna väckelse som fritt går fram utanför och vid sidan om alla fållor, läger och samfund. Halleluja!

Vad vi måste; för att i fort- sättningen gå segrande fram, är

att vara böjda under Hans kors

• ständigt leva i korsdöden. Köttet kan aldrig enas med Anden. Vi bär en tärande eld i våra hjärtan, väckelsens eld. Men tänk om denna eld fick bränna upp allt gammalt bråte, damm och skräp som ännu finns kvar

i våra liv. Ett ödmjunkt tjänan- de och en ödmjuk och förkros- sad ande behagar Gud. - Vi

Baptister vägrar öppna dopgrav Efter en del smärre och för övrigt rätt så vanliga och alltid lika banala skärmytslingar har

det brutit ut religiöst partikrig mellan Mara- natagruppen och baptistförsamlingen FiladeIfias

förtroendevalda ämbetsbröder i Västerås. Orsaken är en i högsta grad unik och ovanligt

löjeväckande praktisk petitess. Men som symp- tom på djupare liggande motsättningar av prin- cipiell och ideologisk art är utspelet verkligen in- tressant.

Det är helt naturligt, och skall

ingalunda klandras, att vi gläd- ja oss över synbar framgång i

vår gärning. Att vi omnämner detta kan ju också vara helt naturligt. Lärjungarna kom ju

till Jesus och uttalade sin gläd- je över att till och med de onda

andarna var dem underdåniga i Jesu namn. Vi har väl rätt att

uttala vår glädje över fram- gångarna i vårt arbete om vi

Den Jesus, som vi möter i evangelierna, tog ingen hänsyn till person. Därför blev han en

stötesten för många. Männi- skorna hade precis som idag

genom uppfostran och miljö bi- bringats ett betraktelsesätt, som

tog hänsyn till samhällsställ- ning, ras, religion, yttre mani- festationer. Men hjärtat glömde

man oftast, då som nu. Allt detta bröt Jesus ner. För det mänskliga sinnet är det chockerande att se, hur radikalt