196610

Andligt arbete kan ej b edri- vas utan att vissa ekonorn,iska

frågor också 1nåste lösas - re- dan i urkristen tid var det så.

De andliga frågorna är d ‘ock de centrala och får under inga förhållanden d01nineras av de ekono1niska. - Lika lite får en kristi tjänare låta sig styras av 1nateriellt vinstbegär. - Under inga förhållanden får heller en enskild 1nänniska sö- .

Jag vill till Jesu ära vittna om vad jag funnit i frälsningen. När jag för sexton år sedan lämnade mitt liv i Jesu händer fick jag uppleva livets största lycka, frid och glädje i överflöd. Alltsedan jag blev frälst har jag tjänat Gud med de gåvor jag fått. När jag för fyra år

sedan kom in i Maranataväckel- sen fick jag på ett påtagligare

Adam är en välkänd man -

hela människosläktets stamfa- der. I Bibeln står han också

som representant för den fallna människan. Guds ord talar också om en den “siste” Adam: “Den förste Adam blev en levande varelse med själ. Den siste Adam blev en levandegörande ande” … Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen … " 1 Kor. 15: 45,47. Genom den första Adam kom synd och död in i släktet - genom den siste frälsning och liv. “Och om döden på grund av

Finns det någon fråga som genom aHa år- hundraden varit så brännande och aktuell bland

livets stora frågor som frågan om döden och tillvaron bortom döden? Döden skall varje människa möta förr eller senare. Alla människor är också fullt införstådda med att den dagen kommer då livet ska ta slut. Om livet än varit fullt av strid, oro, bekymmer och umbäranden, eller om det innehållit glädje, lycka och frid, så skall det en gång gå mot sitt slut här på jorden … ett slut som du och jag kanske skall uppleva på olika sätt. För många

Sången har under alla tider haft

en utomordentlig betydelse i väc- kelsens tjänst - Maranataväckel- sen är inte något undantag. Tvärt- om har denna väckelse fått ett

påfallande rikt utflöde av sång.

Sånger och melodier framsprung- na ur gudagripna hjärtan har

snabbt fört väckelsen vidare. Distributionen av grammofon- skivor m ed dessa sånger har där- för blivit en hjärteangelägenhet

för oss. Tusentals människor i

Vi har haft en kall och snöig vinter. Isen har legat tjock på sjöar och hav - inga porlande

bäckar - inga blommor - ing- en fågelsång i trädens kronor.

Men då solen nu kommit oss närmare har vi också än en

gång fått en ny vår. Solens vär- mande strålar smälter det frus- na. Vattnet börjar porla. Fåg- larna sjunger. Träden knoppas

“Och dessa tecken skola åt- följa dem som tro . .. " Mark.

16: 17-18.

Vännerna i Nybro och Söder- åkra upplever underbara ting.

På östkusten och även i de inre delarna av Kalmar län brinner väckelsens eld. Skaror samlas

som aldrig tidigare, Jesus fräl- sar syndare och botar sjuka.

Flera som lidit av sjukdoms- besvär i över tjugo år har blivit

När vi nu ser hur en fri andlig verksamhet växer fram i vårt land - ett målmedvetet evangeliskt

arbete tar gestalt i fristående grupper och försam- lingar - ställer vi - stundom i förundran eller

självrannsakan - dessa frågor: “Vad skall det bli av detta arbete? Vilka förutsättningar har denna

verksamhet att överleva i en tillsynes religiöst lik- giltig tid? Mäktar vi föra väckelsen till vårt folk

“Isaskar är en stark (finsk övers. benig) åsna, som ligger i ro i sin inhägnad. Och han såg, att viloplats en var god och att landet var ljuvligt, då böjde han sin rygg under bördor och blev en arbetspliktig tjänare.” 1 Mos. 49: 14–15. Vi har säkerligen ibland, om vi varit ute på

landsbygden lagt märke till, hur en mycket väl- gödd hund legat dåsande utanför något bond- ställe, utan att bry sig så mycket om främlingen

Vår tid kännetecknas av väldiga förändringar på olika områden. Det är i flera avseenden en uppbrotts- och brytningstid. Detta återverkar också på den andliga och religiösa situationen och medför konsekvenser för hela samhällslivet. Det är av största vikt att förstå den tid man lever i. Vad är det som sker egentligen? Många

olika röster hörs. Konservativa och radikala ten- denser bryts mot varandra. Villrådighet och för- virring syns ofta råda på ömse håll.

Bland skaror ej föd da av kvinnor vid växlingens ebb och flod skalv jag i brustna hinfJ,or, våt av förlossningens blod.

Ur vä rkarnas tomma för- flutna

pressa d av ångestens makt såg jag med ögonen slutna frälsn ingens hinsidestrakt. Livslångt från jordiska ham- nar

och vinddrivna seglares stad sjönk jag tusen famnar i nådens gnistrande bad. Förundrad och nyfödd och tvagen låg jag, o, Gud, i Din famn. Det var den första dagen. Ensam Du kände mitt namn.