200806

Årets sista nummer är nu skickat till alla prenumeranter och för den som föredrar att läsa tidningen på internet publiceras samtliga artiklar här.
Beställ gärna kostnadsfritt en papperstidning så skickar vi den per post. Då får du även med alla bilder, vilka saknas på nätet.

Ledare av Karin Vidén

Då Jesus Kristus föddes in i mänskligheten som Guds frälsning fanns ingen plats för honom i härbärget utan han fick redan från början erfara att han inte var av denna världen. Vi går in i en julhelg då hans födelse ånyo uppmärksammas i kyrkor och tempel, och människor ser sitt tillfälle att ge den kristna ceremoniella traditionen sin högtidliga uppmärksamhet. Dock förblir han för de flesta det lilla näpna barnet i krubban, och den enorma frälsningsplan han kom för att fullborda går genom kyrkans och prästerskapets försorg människor helt förbi.

Intervju med Gertrud Karlsson

Så länge jag orkar gå och komma ut bland folk, kommer jag att fortsätta. Det håller liv i mig! Där jag går fram vill jag vittna! Gertrud, som nyss fyllde 60 år, lyser av iver när hon berättar om sin meningsfulla tjänst som ett Jesu vittne.
Stina Fridolfsson ställde frågorna.

Gertrud föddes i Uppsala. Hon berättar inte så mycket om sin bakgrund. Uppväxten var inte lätt, då mamman dog då Gertrud var åtta år. Hon hade en syster som då var tretton. De fick flytta till mormor och morfar i Hudiksvall, där de växte upp, och Gertrud är tacksam för att de blev omhändertagna. Men där trodde ingen på Gud. Mormor kanske läste aftonbön med henne någon gång, och Gert-rud erinrar sig att hon blev konfirmerad.
-Jag konfirmerade mig, men jag förstod ingenting av det.
När Gertrud var 17 år, såg hon i tidningen en annons om att det fanns en kurs för sjukvårdsbiträden i Stockholm. Hon flyttade dit och började arbeta på Södersjukhuset.
-Jag är väldigt tacksam för dessa år. Man fick lära sig mycket, umgås med människor och se mycket.

Jan-egil Hafsahl förkunnar om Jesu tillkommelse

När natten kommer och ingen längre kan arbeta, då lyfter han oss ut ur den prövning som
övergår jorden.
Vi ska bort ifrån vreden, men fortfarande är vi här i tiden, och fortfarande är det sant att vi ska ingå i Riket genom mycken bedrövelse. Fortfarande är det sant att den som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus, han kommer att bli förföljd, och fortfarande är det sant att Herren skall taga dig ut ur den prövning som ska gå över jorden. Det är Jesu tillkommelse, det är parusin, församlingens hopp om härlighet.

Undervisning av Zenonas Vaitkevicius

“Det finns ingen annan väg till frälsning än genom Jesus Kristus. Muhammed kan inte frälsa, inte heller Krishna, och inte Buddha. Ingen av dem kan frälsa. Om någon sätter sin tro till dessa profeter, går hans väg till förtappelsen.”

Jag vill läsa ur Apostlagärningarna:
-Någon tid därefter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna; och han lät hämta Paulus och hörde honom om tron på Kristus Jesus. Men när Paulus talade med dem om rättfärdighet och återhållsamhet och om den tillstundande domen, blev Felix förskräckt och sade: ”Gå din väg för denna gång; när jag får läglig tid, vill jag kalla dig till mig.” (Apg 24:25-25)
-…nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna. (Apg 26:23)
Jag vill säga några ord om hur vi sprider det evangeliska budskapet. De här exemplen jag läst är bra, för jag har inte hittat på dem själv, utan tagit dem ur Guds ord. Vi ser hur Paulus vittnade för de människor, som hade hans livs öde i sina händer. Han visade inte hänsyn eller anpassade sig till vilka de var, utan han talade till dem om rättfärdighet, den kommande domen, Jesu död och uppståndelse och om omvändelse.
Det som Paulus gjorde, får inte heller vi glömma bort när vi vittnar om Jesus för människorna. Det gäller att tala om Jesu offer. Vi vet inte om vi någonsin får något mer tillfälle att träffa de människor vi talar med, eftersom vi inte vet vad som händer imorgon. Vi ser hur omsorgsfullt Paulus tog tillvara varje tillfälle att lägga fram vad Guds ord säger. När sanningen från Guds ord presenteras, blir det harmoni mellan Anden och Ordet, eftersom Gud alltid talar på Ordets grund. Anden kan inte vara med om vi går utanför vad som sägs i Guds ord. När vi frambär vittnesbördet, måste vi säga till alla att frälsningen bara finns i Jesus.