Ledare av Berno Vidén
Intervju med Solveig Norrman
Kristendom och politik - två oförenliga världar
Tal av Arne Imsen från 1962
Appell av Märta Berg Strömmare
Jesu utgivande kärlek i gemenskap och tjänst
Predikan av Michael Hafsahl
Bibelstudium av Tage Johansson
Vittnesbörd av Larz Gustafsson
En kristen barnmorska blev av med jobbet på grund av sin tro
[]Ledare av Berno Vidén
Sverige anses vara ett land med full religionsfrihet, men hamnar i studier gjorda av den ansedda amerikanska tankesmedjan Pew Forum långt upp på listan när det gäller hotbilden mot religiösa medborgare och får dela plats med länder som Saudiarabien, Libyen, Iran, Vietnam och Etiopien, alltmedan Sydsudan, Kongo och Sydafrika hör till de länder som är mer religionsvänliga än Sverige att bo i.
Resultatet är föga förvånande. Bilden av Sverige som ett land där var och en har rätt att själv välja objekt för sin tro är till viss del sann, teoretiskt sett, men då medborgarna väljer att leva ut sin övertygelse börjar förföljelsen. Studien lyfter fram exempel som främst berör judiska och islamska grupper som på olika sätt trakasseras i Sverige.
Vad som inte nämns i rapporten men som utgör ett högst allvarligt hot mot religionsfriheten i Sverige är förföljelsen av de familjer som på grund av religiös övertygelse ifrågasätter det allmänna utbildningsväsendet. Kristna familjer hävdar först och främst utifrån Guds ord, men även i enlighet med flera olika internationellt antagna mänskliga rättigheter, sin rätt att avgöra vilken utbildning deras barn ska ha.
I strid mot dessa stadgar väljer dock svenska regeringen, under förespegling av att den svenska skolan är objektiv, att skärpa skollagen och försöker därigenom att totalförbjuda alla enskilda initiativ till alternativ undervisning som kan tänkas komma från föräldrar.
Barbro Schröder intervjuar Solveig Norrman
I Göteborg finns några maranatapionjärer som troget håller ställningarna för evangelium. Det märker man bland annat av att Radio Maranata varje vecka sänder över närradion. Den som i många år vakat över detta och svarat för kostnaderna, är Solveig Norrman, som även är en ivrig kommissionär för Midnattsropet. Hon börjar närma sig nittio år, men fortsätter att dela ut tidningen varje nummer. Barbro Schröder, som många år varit ute på fältet som maranataevangelist, bor också i Göteborg. Hon har i ett samtal med Solveig skrivit ner några glimtar från hennes livshistoria. Så här skriver Barbro:
[]Tal av Arne Imsen 1962
Sverige har under ett antal decennier haft kristna röster i riksdagen, vilka genom reformarbeten och handuppräckning arbetat för förändringar i samhället. En av portalfigurerna inom svensk politik var Lewi Pethrus som på 50-talet var med och bildade lobbygruppen Kristet Samhällsansvar, med syftet att lyfta fram kristna kandidater till de etablerade partierna. 1963 drev riksdagen igenom en gymnasiereform som kraftigt begränsade kristendomsundervisningen i skolorna. Reformen drevs igenom trots att 2,1 miljoner namnunderskrifter samlades in mot förslaget, vilket i förhållande till befolkningsmängden var rekordstort. Med gymnasiereformen som en bidragande orsak bildades det kristna partiet Kristen Demokratisk Samling (KDS) redan året därpå. KDS blev så småningom Kristdemokraterna och har i dagsläget 19 ledamöter i Sveriges riksdag.
Vad man åstadkommit i försöken att ‘kristna’ Sverige är inte svårt att se.
Sverige är idag ett hednaland där kunskapen om Jesus är näst intill obefintlig och kristendomen är bannlyst i alla offentliga rum. Den ses som en av
samhällets fiender.
Redan 1962, innan KDS bildades, höll Arne Imsen ett tal som publicerades i Midnattsropet där han påminner om församlingens ställning i tiden.
Appell av Märta Berg Strömmare
Mot himmelens land min farkost jag styr
Det land där de saliga bo
När natten är slut och färden förbi
Då samlas de sälla till ro
Kör: Nu fram genom natt i vreda vågor jag styr Fram vill jag hasta och jag får inte rasta, nej jag får inte vända hur det stormar och gnyr Jag måste till hamnen innan morgonen gryr
Farväl o farväl, du glittrande värld
Jag kan inte vara din gäst
Du är mig ej nog, du yrande flärd
Jag måste till himmelen på fest
