Ladda ner PDF här

Är reformationen över?

Ledare av Berno Vidén

Maktkoncentrationen är ett ödesbestämt verk

Av Arne Imsen

Församlingen - ett idealsamhälle

Av Arne Imsen

Dårskapens vägar - Sex renässanspåvars maktmissbruk banade väg för reformationen

Av Barbara W. Tuchman, presentation av Lars Bygdås

Interreligiöst samtal i Filadelfiakyrkan på Rörstrand, Stockholm

Av Emanuel Johansson

Babylon

Av Arne Imsen ur boken Vedergäll Babylon

Lewi Pethrus om ekumeniken 1925

Citat ur Ekumeniska mötet i bibelns ljus av Lewi Pethrus år 1925

”Dragen ut i från henne, i mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor. Ty hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar.”
_
_Predikan av Arne Imsen ur boke n Vedergäll Babylon

Hur många skulle ha varit kristna i vårt land om inte kyrkoorganisationerna funnits? Skaror! Vad är det som hindrar medborgarna att höra evangelium och bli kristna? Kyrkorna som presenterar sina program, samfund, traditioner och bekämpar varandra under sken av att vara ekumeniskt sinnade. Därmed bedrar de människorna också med avseende på enheten.

Lutherska världsförbundet inbjuder påven Franciskus till Sverige. För värdskapet står Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd, där följande frikyrkor ingår:

Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan, Pingst-rörelsen, Svenska Alliansmissionen och Vineyard Norden.

**
** Text: Berno Vidén

- De flesta av jordens invånare kallar sig för troende. Det borde provocera fram en dialog mellan religionerna. Med de orden inviterar den katolska kyrkans överhuvud i en Vatikanproducerad video till synkretism mellan fyra religioner: buddhism, judendom, islam och kristendom. Därefter träder företrädare för de olika religionerna fram och deklarerar att de var och en tror på sin gud: - Jag tror på Buddha. - Jag tror på Gud. - Jag tror på Jesus Kristus. - Jag tror på Gud, Allah. Påven fortsätter förklara att många söker Gud och hittar honom på olika sätt. Videon visar tydligt hur påven likt en kameleont smälter in bland de olika religionernas gemensamma bön, i kärlekens namn: - Jag tror på kärleken, deklarerar samtliga företrädare. Bibeln däremot proklamerar: - I inget annat namn finns frälsning än i namnet Jesus!

Arne Imsen apropå påvebesöket 1989:

Det är omskakande att  bevittna hur den katolska skökoanden influerar på och förtrollar hela mänskligheten religiöst, kulturellt och politiskt.

Den bannlyste Martin Luther och senare tiders reformatorer tillhör ett passerat stadium som uppenbarligen få vill påminnas om. Stridsyxorna är nedgrävda. Med sänkta sanningskrav och förstärkt medmänsklighet har relationerna mellan antagonisterna blivit fromt vänskapliga.

Men mitt i denna gränsöverskridande enhetsromantik kan man iaktta en genetiskt betingad förvandling mot katolsk kyrklighet i praktiskt taget samtliga samfund i världen.

Alla kategoriklyftor i församlingen måste bort, mellan svart och vit, hög och låg, ung och gammal. I annat fall förnekar vi Kristi försoningsverk. Men är vi ett i Kristus, måste väl också detta slå igenom i alla relationer? Har vi allt annat gemensamt, måste inte då även plånboken inkluderas?

Vi publicerar här ett referat från ett församlingsmöte 1974 (MR nr 14/1974) som en påminnelse om nödvändigheten av att ständigt söka församlingens urkristna ideal. Kontrasten till världskyrkornas storhet och makt blir total.

Av Lars Bygdås

Påvedömet och katolska kyrkan kan inte analyseras utifrån blott ett religiöst teologiskt perspektiv. Ty kyrkan är sedan århundraden också en politisk maktfaktor som spelat med eller mot de europeiska stormakterna Frankrike, Spanien, Habsburgväldet etc. Man måste alltså även få inblick i detta politiskt militära spel som pågått i århundraden.

Som kuriosa kan tilläggas att det finns väl inte ett äktenskap i de övre klasserna i Europa under dessa sekler där inte påven haft sitt finger med i spelet när det gäller val av rätt partner.

Text: Emanuel Johansson

Det  kallas  för tolerans och  kärlek, men bakom den interreligiösa rörelsen anar vi en makt som ställer krav och kräver lydnad. Den kyrka eller församling som vill bli accepterad måste med tåget. I början av året såg vi hur  Pi ngstkyrkan i Stockholm tog ett interreligiöst initiativ. Rapporteringen i  Midnattsropet nr 1 2016 blev för många en väckande varning. Med anledning av påvebesöket  publicerar vi delar av artikeln också i detta nummer.

Det finns drag angående skökoväsendet som jag särskilt vill framhålla. Först och främst är det fråga om en stor sammanslutning av alla kristna samfund på jorden (Upp 13).

Det skall bli en stor religiös makt i den yttersta tiden, som skall stå som ett stort religiöst trustvälde vid sidan av det stora politiska trustväldet.

Stora ekumeniska mötet anordnades av ärkebiskop Nathan Söderblom i Stockholm 1925. Mötet samlade samtliga stora kristna samfund, utom Romersk-katolska kyrkan och Pingströrelsen.

Citerat ur Evangelii Härold 1927

De frikyrkliga samfunden göra gemensam sak med de stora världskyrkorna i danande av en kyrklig världsallians. Därföre gäller det för alla andliga människor att taga avstånd från dessa samfund, om de ej vilja vara med i dessa strävanden, som ytterst förbereda Antikrists framträdande.

Den andra samfundsfrågan var: ”Hur ställa sig de moderna allianssträvandena till Bibelns lära om Andens enhet, och vilken ståndpunkt böra vi intaga till dessa allianssträvandena?”

Citat ur ”Tidens Tecken” av Thoralf Gilbrant år 1975

Thoralf Gilbrant var en känd och respekterad förkunnare inom pingstväckelsen i Norge och Norden. Han har gett ut en rad böcker som behandlar det profetiska ordet och flera bibellexikon.

Om det skall bli någon enhet mellan katolsk och protestantisk tro, står det helt klart att det blir protestantismen som måste ge vika. Påvekyrkan har inte gett upp en enda av de villfarelser som förorsakade reformationen. Tvärtom har man gått längre bort från biblisk tro och sanning.

Av T B BARRATT

Citat ur Den kristna församlingen
Kapitel: Församlingar man inte kan ansluta sig till

Den avfälliga församlingen har friat till världens gunst och auktoritet för att kunna behålla sin maktställning i världen. Den låter sig bindas av världsliga myndigheter och ledas av världslig makt.

De första kristna krävde personlig tro på Jesus och upplevd frälsning före församlingstillhörighet.

2. De första kristna församlingarna praktiserade endast ett dop. De visste inte om spädbarnsdopet.

Citat ur Andens lag av N P WETTERLUND

Han var kyrkoherde i Floda vid sekelskiftet.
Under en mångårig, svår sjukdomstid mognade detta kända bokverk, som utkom åren 1910-1912.

Alla kristna folk äro förvillade genom trolldomsväsendet från sköko-Rom. Hela kristenheten är, i stort sett, ett trolldöme. Och de troende i alla kyrkor äro till största delen antingen helt och hållet eller delvis förvillade.

Ty det allena frälsande förstabudsalltet, som dödar trollpackan och gör bruden, finns icke. Man har antingen såsom Judas stannat före pingst hos merguden, eller såsom Efesus sjunkit ned i en sekunda pingst, eller såsom Laodicea helt och hållet fallit ut ur pingst. Så är man trolldomstroende. Och af sådana förtrollade troende vimlar det i alla kyrkor. De ha ingen aning om den allena frälsande och evigt oeftergivliga förstabudsfullkomligheten. De vilja icke ens höra talas om den. De äro förhäxade.

Charles Haddon Spurgeon är vida känd. Han var verksam på 1800-talet och hans tal och skrifter har haft stor spridning. Han skrev bland annat en andaktsbok, Morning and Evening, som på senare år givits ut i en kraftigt reviderad upplaga.

I nyutgåvan, utgiven av förlaget Hendrickson, verkar man vilja ändra på textens innebörd genom att byta ut ord av stor betydelse. Exempelvis där Spurgeon använt ordet papism [påvedöme]har man istället skrivit ”en mänsklig religionsform” eller ”det gigantiska religiösa systemet”. Med tydlig syftning på papismen  använde Spurgeon beskrivningen ”det fördömda systemet”. I den reviderade upplagan används istället ett mer neutralt uttryck som ”det fördömda, av människor skapade systemet”. När Spurgeon skrivit ”papismens ande”, så översätts det till ”gärningarnas religion”.  När det står ”Roms villfarelse”, så blir det  ”villfarelse”. Man säger inget om ”papismens mörka gärningar i det förflutna”. När det står att ”präster liksom ugglor hatar dagsljuset”, då reduceras det till att ”mörkret hatar ljuset”. När det talas om att ”spela prästerskapet i händerna”, så reduceras det till att ”spela satan i händerna”. Och när det står att bibeln är påvens bane, ett gift, så reduceras det till bara bibeln.

Generationers traditioner, kyrkoståt och prästers skrud,
Många helga sakramenten, kör och mustigt orgelljud.
”Jag har vunnit rikedomar och behöver ingenting.
Gud, vår Fader och vår kyrka gör mig trygg med dessa ting.”
_
_”Vår orkester spelar ljuvligt och vår sångkör sjunger skönt.
Mest om kärlek och om blommor, något annat är ej lönt.
Predikanten sårar ingen, talar kärleksfullt och bra,
Och hans ton den är så vänlig; läran så’n som vi vill ha.”
_
_Men så plötsligt spricker bilden. Det är Ordets skarpa svärd:
”Du är fattig och eländig, naken, blind och ömkansvärd.
Se, jag klappar än på dörren, öppna nu” är Jesu bud.
”Jag med dig vill hålla måltid, ge gemenskap med din Gud.”
_
_Köp av guldet som är luttrat, ögonsalva och vit skrud.
Smorda ögon, ren i blodet, pånyttfödd av himlens Gud.
Jesus bor ej i en kyrka gjord av någon mänskohand.
Men ditt hjärta blir ett tempel uppfyllt av den helge And.
_
_Döpa barn är kyrkans lära, konfirmera likaså.
Men har prästen svårt att läsa, kan han bibeln ej förstå?
”Båda gick de ner i vattnet”, ”Den som tror och bliver döpt.”
Det är bibelns klara lära för var själ som han har köpt.
_
_Skökovinet, det berusar, men Guds Ande gör dig sann.
Låt ej kyrkoläror leda till Gehennas djävulsbrand.
Blott av tro på Herren Jesus kan du äga frid med Gud.
Genom blodet, vattnet, Anden, blir du Jesu Kristi brud.