Appell av Sean Ureña
Jag vill börja med att läsa några verser ur Johannes evangelium:
-I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:1-5).
[]
Text: Morgan Lindroos
Jesus är vägen, sanningen och livet! Så står det i Johannesevangeliets fjortonde kapitel. Det är ett känt bibelställe, och du har säkert hört det förut. Men vad betyder detta egentligen, och framförallt, vad innebär det för dig och ditt liv?
Vägen
Människan har under alla sina år som hon funnits på jorden försökt att finna någon väg som leder till Gud. Vi människor har nämligen alla en inneboende längtan att ha gemenskap med vår Skapare. Gud skapade människan för att Han ville ha någon att dela gemenskap och sin oändliga kärlek med. Men när människan bröt Guds bud hamnade hon i syndens band och blev skild från Gud. Varför? Därför att Gud är helig. Han kan inte ha gemenskap med synd eftersom Han är perfekt. Människan i sin enfaldighet har under årtusendernas lopp försökt att nå Gud genom att bättra sig själv och trott att Gud ska se mellan fingrarna när det gäller det onda man gjort, och i stället frälsa henne för sina goda gärningar. Men så fungerar det inte alls. Du skulle aldrig kunna slippa undan ens i en mänsklig domstol på det viset, så varför skulle Gud som är perfekt i rättfärdighet låta det gå till på det viset? Nej, människan kan inte bygga sig någon egen väg till Gud. Vad hon än gör så finns alltid synden där och anklagar henne inför Gud.
[]Hans Lindelöw om tältmötena
**
**Du var med på tältmötena i Kungälv och Ljungby, varför?
De har ju förberetts under månader i vår planering inför sommaren, så jag var inställd på det. Erfarenheter från förra årets tältmöten gjorde att jag hade vissa förväntningar. Det upptas ju inte sällan positivt att vi beger oss ut i landsändarna. Ville inte missa det.
Kan du ge läsarna några intryck?
Såväl i Kungälv som på Bolmsö har vi mött ett påtagligt rop efter att möta Gud och erfara fönyelse. Det är märkligt, tycker jag, att vi med vårt gamla tält och våra gamla läsarsånger skulle kunna vara med och fylla det behovet. ”Tältet” har sin särskilda plats i frälsningshistorien, allt sedan Abraham, Isak och Jakob, som ”bodde i tält” (Hebr 11:9) - ett uttryck för ödmjukhet! Men det är inte formerna som är avgörande. Förhoppningsvis är formerna hos oss underordnade det som alltid borde ha ”första rummet” (Apg 13:46) - Guds ord! Om inte ordet går ut genom oss, så kan vi lägga ned. Men om ordet går ut, och blir mottaget i tro, så ger det liv.
[]Appell av Roger Lindroos
Vi som samlats här, har nog alla en längtan efter mer av Jesus. Det är underbart att sjunga och prisa Gud och påminnas om vad Jesus har gjort för oss. Han bar vårt straff, och vi är fria. Det har varit så från församlingens begynnelse att med dem som mötte Jesus skedde något radikalt. Det var inte bara något som blossade upp som en tillfällig glädjeyttring och känslosvall. Det var något som satte spår. När lärjungarna gick omkring och predikade, då skedde något. Det blev reaktioner. Jag vill påstå att det är omöjligt att vara levande kristen utan att det inte blir någon form av reaktion.
[]Appell av Zebastian Vidén
Tiden är kort. Budskapet hastar. Jesus kommer snart. I Hebréerbrevets kapitel 11, läser vi om trons människor genom alla tider. Det står om Abraham, det står om Mose, det står om Noa. Det står om alla dessa människor som i tro har följt Herrens befallning. De som har tagit emot rättfärdighet. Det står också om Abraham att han hade här ingen varaktig stad. Han sökte efter något tillkommande. Dessa människor var våra bröder och systrar som vi av nåd får stå i samma led med. Det står att världen förtjänade inte att hysa dem. ”De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor. Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet” (Hebr 11:38-40).
[]