Vittnesbörd från höstens bibelskola
Karin Vidén

Jag har den stora förmånen att undervisa i Pilgrimsskolan, församlingens hemundervisning. Vi har förutom alla de ämnen som det allmänna skolväsendet anger även bibelkunskap och då arbetar vi ibland med en riktigt gammaldags flanell-ograftavla, med bilder man sätter upp som ett stöd för berättelsen. Det är väldigt förlegat har jag förstått i vår teknologiska tid att använda dylikt undervisningsmaterial, men barnen älskar det. Häromdagen talade vi om den blinde Bartimeus, han som satt vid vägkanten då Jesus och lärjungarna med mycket folk var på väg förbi. ”-Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!” Många ville tysta ner Bartimeus, men Jesus uppfattade ropet från honom och bad någon i hopen omkring sig: ”-För fram honom till mig.” Bartimeus kom fram till Jesus trots de mångas protester, blev helad och fick sin syn (Mark 10:46 ff).

Vittnesbörd från höstens bibelskola

Ingegerd Fredriksson

Frid alla syskon! Jag är jätteglad att jag kom ner till bibelskolan, och att vi tillsammans får upphöja Jesus och vänta på hans tillkommelse.

Igår var jag med ute på torget och jag kan ju inte sjunga, så jag tänkte: Jag delar ut traktater istället.

Jag ställde mig lite framför dem som sjöng och började. Det var fler än jag som delade traktater, de stod lite runt omkring, så de flesta som kom fram till mig hade redan fått en traktat.

Vittnesbörd från höstens bibelskola

Majken Jakobsson

Jag är så tacksam till Gud för mina syskon här som har undervisat. Det har varit så välsignat tycker jag, både välsignat och uppfordrande samtidigt. Jag tackar verkligen Gud för att jag får en sträcka till att gå. Och så tänkte jag på det Tage Johansson talade om igår, om bönen.

Jag blev frälst 1958 i Filadelfia i Trollhättan, och där hade vi en bönesal. Efter varje möte gick alla dit ner och bad för att de nyfrälsta skulle bli andedöpta. Det var bön till klockan 3, 4 och 5 på morgnarna. Vi gav oss inte förrän de var andedöpta. Det skulle vara underbart om det kunde bli så igen; en sådan böneatmosfär, så att vi kan be igenom de här ungdomarna som ska ta stafettpinnen och föra verket vidare! Amen.

Ledare: Berno Vidén

”Vi lever i en livsfientlig kulturmiljö – så fientlig att den knappast uthärdar några former av liv. Därför har vi inom praktiskt taget alla områden ersatt livet med former, och individer med institutioner.”

Med de orden inleddes Midnattsropets julnummer för exakt fyrtio år sedan, det år då Pilgrimsskolan – församlingens hemundervisning – startade. Texten, författad av Arne Imsen, handlar bland annat om hur det i samhället inte finns rum för Jesus och hur samhällets institutioner tar över föräldrarollen och diskvalificerar familjens funktion som uppfostrare. Fyrtio år är en generation. Idag har utvecklingen mot ett familjefientligt samhälle gått längre och samtliga riksdagspartier verkar vara överens om en sak: förbjud hemundervisning!

Här fortsätter andra delen av intervjun Radio Maranata gjorde med Arne Imsen år 1991. Han berättar här om hur en kärntrupp av Maranataförsamlingen i Stockholm så småningom tog form som kommunitet på församlingshemmet Johannelund i Bromma.

Publicerad i MR första gången 1996.

Jag var föreståndare för Örebro Fria Församling, som beslutade att arrangera möten i Stockholm. Vi hade först möten på Chinateatern. De samlade mycket folk och väckte uppmärksamhet. Därefter hade vi en kampanj under några veckor på Nalenpalatset. Vi bad till Gud för ganska många människor under denna period.

Vittnesbörd av Pelle Lind

Jag vill dela ett ganska personligt vittnesbörd. Det kanske kan hjälpa någon som befinner sig i den situation jag befann mig i för några år sedan. Jag var ganska engagerad i Maranataväckelsen då jag var ung grabb. Men tidens tand gjorde sitt. Jag vandrade iväg. Man brukar tala om en ökenvandring, men det var snarare Egyptens mörker jag befann mig i. Men så började jag bli väldigt trött på den situation jag befann mig i. Min själ var tom och trött. Det var väl egentligen inte synden; det där att man gick på puben och sånt där, som plågade värst. Det var ju frukter av synden, egentligen. Men det var själva upplevelsen att vara i avsaknad av härligheten från Gud, som det står i Romarbrevet 3:23. Jag upplevde att jag inte var i hans närvaro. Jag närde en längtan och började söka Herren. När man börjar göra det, då är han inte långt borta.

”Det är en sak att utstå förföljelse från världsliga myndigheter, men när kristna syskon vänder ryggen till, blir det smärtsamt.”

Reportage: Berno Vidén

(Foton finns i PDF-versionen av tidningen)

Vid tre olika tillfällen under hösten 2017 reste missionär Berno Vidén från Dominikanska republiken till Kuba. Att möta det kubanska folket och att på nära håll blicka in i deras vardagsliv gav många starka intryck. I det här reportaget skriver han speciellt om den tredje resan, som gick till Guantánamo-regionen i östra Kuba.

Vittnesbörd av Leif Löfgren

Det är en väldig gränslös nåd att få vara med på de här härliga mötena med många bibelstudier. Jag älskar Bibeln.

Glöm ej bort din Bibel! Läs den varje dag.

Grip om Herrens löften i tro, det gjorde jag.

Och sedan ska vi icke glömma bort att tacka Gud för allt det underbara som han gör i våra liv. Tänk att han ska leda oss där vi går bedjande fram, steg för steg. Det är vad som ligger på mitt hjärta, det här härliga mötet. Jag ser att det finns barn, ungdomar och grånande kämpar ibland oss här. Jag tror att det här är ett möte just för dig som känner dig ensam, modfälld, trött och sliten. Ett gyllene tillfälle just för dig. Tänk att Jesus ser den lilla, lilla människospillran i det stora, stora sammanhanget. Ära vare Herrens underbara namn!

En annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium (del 2)
**
**Text: Stig Andreasson

Vi har i en tidigare artikel tagit upp problemet med falska lärare som påverkade redan de tidiga kristna församlingarna. Dessa falska apostlar förkunnade en annan Jesus, förde med sig en annan ande och presenterade ett annorlunda och främmande evangelium. Vi tog då upp några nutida riktningar, som också förkunnar en annan Jesus. Vi underströk vikten av att hålla fast vid Bibelns undervisning om Herren Jesus. Denna gång tar vi upp farorna som aposteln varnar för under benämningen ”en annan ande och ett annat evangelium”.

Bibelstudium av Michael Hafsahl

Vi ska dela några tankar från profeten Mika. Mika är en av småprofeterna. Han var från Moreshet, en liten stad i västra Juda, nära gränsen till filisteernas land. Mika verkade huvudsakligen i Sydriket. Han hade också ett budskap till Nordriket då han profeterade.

I första kapitlets första vers får vi veta att han verkade i en tid då Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda. Vi befinner oss då i slutet av 700-talet före Kristus. Mika verkade samtidigt som de stora profeterna Jesaja och Hosea, tiden då Nordriket gick under. Det är i stort sett vad vi vet om Mika, förutom det som är nedskrivet av hans profetior.

Vittnesbörd av Börje Hoff

Frid kära vänner!

Det har varit underbart att vara här en vecka. Jag och min fru trivs så underbart fint. Jag tänker på gamla vänner. Man har varit med så länge nu så man börjar bli ett inventarium. Jag tänker på första sången vi sjöng, som Aage Samuelsen hade skrivit. När jag blev frälst i Maranata, 1965, då fick jag tillfälle att vara med Aage och åka runt i Norge och ha möten. Det var en fantastiskt underbar tid. Han var ju en väldig sångförfattare, men han var också en väldig evangelist. Man fick se mycket under och tecken på hans möten. Så det är fantastiskt roligt att få vara med i den här rörelsen och se att fortfarande brinner elden, den har inte slocknat.