Den bortglömda parusin och det fördunklade hoppet
Utdrag ur ledare av Arne Imsen från 1998
För några år sedan fanns i vårt land ett antal massmedier som förde fram budskapet om Jesu tillkommelse. Dessutom fanns bortåt 600 pingstförsamlingar. Oftast hade de mycket brinnande predikanter som ständigt återkom till ämnet Jesu snara tillkommelse. Runt om i vårt land fanns alltså en kontinuerlig förkunnelse om eskatologiska frågor. Det målades och beskrevs vad som skulle ske i samband med Jesu tillkommelse. Det apokalyptiska skeendet uppmärksammades och förklarades. Man hade helt klart för sig att församlingens primära uppgift var att genom ständig mission och evangelisation verka för att skaran blev fulltalig och därigenom påskynda Jesu tillkommelse. Det var enfaldig, men ursprunglig och äkta hängivenhet. Det var detta som i rumsrena kyrkliga miljöer nedlåtande definierades såsom obskurantism och fanatisk sekterism.
Ett fullständigt liv
Undervisning av Paulus Eliasson
För att vi som människor ska kunna leva hela och fulla liv, behöver vi fyra ting: {{ double-space-with-newline }}Sanning, makt, mening och kärlek. {{ double-space-with-newline }} Varför just dessa fyra, och var finner vi dem? {{ double-space-with-newline }}Det ska jag tala lite om i denna artikel.